– Det är väldigt viktiga förändringar vi har fått till i krislägesavtalet, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog, enligt ett pressmeddelande.

Krislägesavtalet som kom till efter de omfattande skogsbränderna för tre år sedan var inte avsett att användas så länge som nu har skett under coronapandemin. Som mest har tio regioner haft avtalet aktiverat. Nu är avtalet mer anpassat för att användas under längre perioder, förklarar både Kommunal och SKR.

Sjukvård (genrebild).

Covid-19

Krisläges­avtalet ska förändras

Arbetstider

Krisersättningen höjs från 120 procent av lön till 130 procent ovanpå ordinarie lön. Och vid nödfallsövertid höjs ersättningen från 150 procent till 180 procent extra.

Flera tidsregler införs också. Tidigare kunde avtalet förlängas med fyra veckor i taget för en individ. Nu ska en anställd inte kunna gå på avtalet länge än 8 veckor, därefter följer en karensperiod på 12 veckor.  Men här finns möjligheter för arbetsgivaren att göra undantag.

Kommunals ombudsman Jonas Nilsson kallar det för en nödventil.

– Om det skulle vara en situation där det inte går att lösa det på något annat sätt än att man behöver ta in en individ och bryta karensen, så kan man max göra det i två veckor åt gången, säger han.

Vilotiden efter det sista arbetspasset på krislägesavtalet, innan man återgår till de normala arbetstiderna, har förlängts från 24 till 36 timmar.

– Krislägesavtalet har gjort att regionerna kunnat bemanna upp och hantera den stora mängd patienter som behövt akut vård under pandemin. Samtidigt har både vi och facken sett ett behov av att undvika en hård och långvarig belastning på samma personer, säger Joakim Larsson, ordförande i Sveriges Kommuners och Regioners (SKR) förhandlingsdelegation, enligt ett pressmeddelande.

Alla fackförbunden har tackat ja till avtalet utom Läkarförbundet som sagt upp avtalet med SKR från och med den 31 augusti.

Fotnot: Läs mer om avtalet på Kommunals hemsida.