Det var kring 2018 som ordet ”hälsoschema” började dyka upp på fler och fler håll. Som KA berättat i en serie artiklar handlar det om kortare men fler nattpass, arbete varannan helg, korta schemaperioder och resurspass, där delar av arbetstiden måste göras någon annanstans än den ordinarie arbetsplatsen.

Hur kommer det sig att så många kommuner ungefär samtidigt började med den här typen av scheman och kallade dem för hälsoscheman? Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, säger att det inte är något som kommer från dem. Men i en film på SKR:s och Kommunals gemensamma sajt heltid.nu nämns dock resurspass och arbete varannan helg som smarta lösningar för att få ihop en heltidsorganisation.

Monica Olsson, Madeleine Berggren, Susanne Svensson och Julia Nilsson, anställda i äldreomsorgen i Bromölla.

Hälsoscheman

De gör uppror mot hälso­scheman

Arbetstider

En viktig aktör är företaget Time Care. De säljer schemaprogram och konsulttjänster där de hjälper kommunerna att utarbeta schemamodeller. En enkät som KA gjort med landets kommuner visar att 81 av de 231 kommuner som svarat använder sig av Time Cares konsulttjänster. Det är drygt en tredjedel. Ytterligare 22 har använt dem tidigare. 

Sedan 2016, när Kommunal och SKR kom överens om att införa heltid som norm, har Time Cares vinstutdelningar stadigt ökat. 2016 delades 13,4 miljoner kronor ut till ägarna, 2020 var summan hela 25,4 miljoner. Totalt mellan 2016 och 2020 rör det sig om vinstutdelningar på drygt 94 miljoner kronor. 

(Texten fortsätter nedan)

Många kommunalare runt om i landet vittnar om att de varit på föreläsningar med konsulter från Time Care som berättat hur bra det fungerar med hälsoscheman i andra kommuner, att det är absolut bäst med korta schemaperioder och vikten av att sprida ut de lediga dagarna.

Undersköterskan Sofia Nykvist var med när Time Care informerade om schemamodellen i Laxå och lyfte att kostnaderna skulle öka de första åren när kommunen bemannade upp, men att de pengarna skulle tjänas in när timvikarierna blev färre. 

– De sålde in det väldigt bra, säger Sofia Nykvist som även är huvudskyddsombud för Kommunal.

Time Cares säljare lanserade en modell med rätt bemanning vid rätt tidpunkt.

– Generellt handlade det om att man inte ska gå med för mycket folk, säger Sofia Nykvist.

Tillbaka i hemtjänstgruppen presenterade hon idéerna för arbetskamraterna, som ifrågasatte den nya schemaprincipen. Trots protester och brev till politiker infördes den. 

Frida Larsson och Sofia Nykvist, huvudskyddsombud i Laxå.
Frida Larsson och Sofia Nykvist, huvudskyddsombud i Laxå.

Mycket av det som personal berättar att Time Care har talat sig varma för återfinns i kommunernas så kallade bemanningshandböcker. De är också något som har kommit i spåren av heltidsinförandet och hälsoscheman, och är en guide till personal och chefer om hur bemanning och schemaläggning ska gå till.

Flera bemanningshandböcker innehåller hela stycken som är i princip identiska. Kan Time Care vara inblandade? Det förnekas av deras vd Erik Stone, men på Time Cares hemsida står det att de kan hjälpa kommunerna att utforma deras bemanningshandböcker. 

Norrköping lanserade sin bemanningshandbok 2019.  Vård- och omsorgsdirektören Magnus Johansson tillbakavisar att de har utgått från någon mall eller att konsulter varit inblandade. Han säger att det inte är konstigt att kommuner tar intryck av varandra. 

Angående Time Cares roll säger han att de har ett koncept som uppskattas av många. 

– Vem som tog fram det kan jag inte säga. Det är ytterst ett verktyg för att hjälpa till med schemaläggning. Det finns inget färdigt koncept från Time Care som vi bara har applicerat, det är en blandning av våra och andra kommuners erfarenheter. 

Det är ingenting som är kopplat till heltidsprojektet. Det är Time Care som har hittat på det och kidnappat vårt projekt. Vi tar starkt avstånd från sättet de arbetar på.

Johan Ingelskog, Kommunal

Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog tror däremot att de så bespottade hälsoschemana är Time Cares påfund.

– Det är ingenting som är kopplat till heltidsprojektet. Det är Time Care som har hittat på det och kidnappat vårt projekt. Vi tar starkt avstånd från sättet de arbetar på, säger Johan Ingelskog. 

SKR:s biträdande förhandlingschef Jeanette Hedberg har inga synpunkter på att kommuner tar hjälp av Time Care. Men för några år sedan hade hon och Johan Ingelskog ett möte med företagets ledning.

– Vi upptäckte att man i flera fall refererade till Time Care när man gjorde förändringar i verksamheterna. Vi ville höra mer om det och flagga för att det fanns en del konflikter ute i verksamheterna, säger hon. 

(Texten fortsätter nedan)

Time Care

Ägs: Till 100 procent av det brittiska bolaget Allocate Software Ltd, som i sin tur ägs av riskkapitalbolaget HG Capital (Storbritannien) och det amerikanska värdepappersföretaget Vista Equity Partners.
Omsättning 2020: 119,7 miljoner kronor.
Antal anställda: 42.
Huvudkontor: Stockholm
Gör: Time Cares affärsidé är att som expert inom personallogistik tillhanda hålla programvara och tjänster för planering av personal och vikarier. 

Källa: Time Cares årsredovisning för 2020.

Redan 2016 nämns ”hälsosamma scheman” på Time Cares hemsida. Och två år tidigare lanserade de en workshop för hur heltid kan genomföras i kommunerna. 

I årsredovisningen för 2019 skriver Time Care: ”Införandet av ’rätten till heltid’ inom kommunerna har haft stor positiv påverkan för bolagets koncept och framför allt på tjänstesidan.”

Time Cares vd Erik Stone vill bara svara på frågor via mejl. Han skriver att de inte särredovisar sina intäkter och därför inte kan svara på hur mycket pengar de har tjänat på heltidsinförandet. 

Enligt Erik Stone är det inte Time Care som har myntat begreppet hälsoscheman.

– Vi har dock i alla år talat om vikten av hälsosam och hållbar schemaläggning, skriver han.

Vi har många kunder som lyckats mycket väl med sina heltidsprojekt, med kontroll på ekonomin, sänkta sjuktal och med en ökad eller bibehållen kvalitet.

Erik Stone, vd Time Care

Han menar att deras program anpassas till den schemamodell och de avtal som gäller i kommunen. 

– Grundkonceptet inom schemaläggning går ut på att ha tillräckligt många personer med rätt kompetens vid rätt tidpunkt för att möjliggöra en bra omsorg.

Han förstår inte vad Johan Ingelskog menar med att Time Care skulle ha ”kidnappat” heltidsprojektet och refererar till det möte som Time Cares ledning hade med bland andra Johan Ingelskog för några år sedan. 

– Vår uppfattning var att vi hade samma syn på frågan om heltid.

Göran Kecklund, chef för Stressforskningsinstitutet.

Hälsoscheman

Inget forsknings­stöd för hälso­scheman

Arbetstider

När det gäller kortade men fler nattpass hänvisar Erik Stone, liksom många arbetsgivare, till forskaren Göran Kecklund om att långa pass är dåligt för hälsan. Det handlar dock om arbetspass på över tio timmar.

Angående de korta schemaperioder som ofta är en del av hälsoscheman, skriver Erik Stone att många kommuner avstår från långa perioder eftersom det kan leda till att bemanningen inte stämmer överens med brukarnas behov. En kortare schemaperiod gör också att de anställda inte behöver ansöka om semester så långt fram i tiden.  

Någon sade att det ni erbjuder är ett sätt att införa heltid som norm utan att det kostar något extra. Stämmer det? 

– Det är svårt att bedriva en verksamhet med ständigt ökande vårdbehov samtidigt som man har begränsat med resurser. Vi har många kunder som lyckats mycket väl med sina heltidsprojekt, med kontroll på ekonomin, sänkta sjuktal och med en ökad eller bibehållen kvalitet.