Många kommunalare får vänta på nya löner
Det dröjer med 2021 års löner för kommun- och regionanställda på många håll. Inte minst i de tre storstadsregionerna. Vid Sus, Skånes Universitetssjukhus, har regionledningen sagt att de kommer i september.
OBS! Klicka här för att läsa en aktuell artikel om när Kommunals medlemmar får nya löner 2022.
– Vi kommer i så fall att förhandla mitt i sommaren. Vi undrar hur våra chefer kommer att ställa sig till det. Vi är jättekritiska mot detta, säger Agneta Persson, huvudskyddsombud vid Sus.
Coronapandemin, framför allt för regionerna, och att det blivit så tajt mellan 2020 års lönerevision och den för 2021 har gjort att det blir försenat på många håll.
Kommunalarbetarens rundringning till sammanlagt 24 fackliga sektioner i 17 av de största kommunerna och de tre storstadsregionerna visar att det tycks gå något fortare i kommunerna, även om vård- och omsorgsanställda i Malmö får vänta till september.
Flera av dem vi pratat med är fortfarande mitt uppe i förhandlingarna som gäller 2020 års löner, medan andra är i princip klara med 2021 års löner.
(Texten fortsätter nedan)
En stor diskussion på flera håll under lönerevisionerna, både för 2020 och 2021, är vilka som egentligen ska få del av den extra potten till yrkesutbildade på 0,3 procent.
På vissa håll finns exempelvis inte kockar med där. Det gäller till exempel Jönköpings vård och omsorg, Halmstad vård- och omsorg, Norrköping, Södertälje och Örebro.
– Nej de är inte med. Vi hade mycket diskussioner om det men vi kom fram till att de inte jobbar i den direkta vården, inte i den direkta omsorgen, säger Inger Westerberg, löneansvarig vid de två Örebrosektionerna.
Enligt det centrala avtalet mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner är de 0,3 procenten extra avsedda för ökad lönespridning hos anställda med yrkesutbildning inom vård, skola och omsorg.
Medan diskussionen i andra kommuner mer har handlat om ifall personal med utbildning i yrken som elevassistent och personlig assistent ska omfattas eller inte. Det gör de exempelvis inte i Huddinge, strax söder om Stockholm.
– I normalfallet när de söker elevassistent eller personlig assistent så kräver arbetsgivaren inte barnskötarutbildning eller undersköterskeutbildning. Och det här skulle ju gå till grupper med yrkesutbildning, säger sektionsordföranden i Huddinge, Lelle Eriksson.
I däremot Västerås fick man med några i de grupperna om det gick att visa via platsannonser att arbetsgivaren faktiskt efterfrågat utbildning.
Inom skola och barnsomsorg har långt ifrån alla med yrkesutbildning fått del av pengarna. Vår arbetsgivare valde att inte ge till alla yrkesutbildade.
I Linköping omfattades inte ens alla barnskötare med utbildning av den här extrapotten 2020 på grund av att arbetsgivaren inte haft koll på exakt vilka som har utbildning eller inte.
– Inom skola och barnsomsorg har långt ifrån alla med yrkesutbildning fått del av pengarna. Vår arbetsgivare valde att inte ge till alla yrkesutbildade, säger Therese Waller, ordförande i sektion syd där Linköping ingår.
Detta ska bli bättre i 2021 års lönerevision. Kommunal kommer inte acceptera detta en gång till, enligt Therese Waller.
I Halmstads barn/teknik-sektion vill man i 2021 års lönerevision satsa på personal inom städ och just måltid.
– Vi yrkar på att vi vill ha en extra satsning på dem, på grund av pandemin, de har verkligen stått i frontlinjen. Måltiden, kockar är ett bristyrke, så vi vill ha upp deras löner, vi har jättemycket brist på utbildade kockar i Halmstad, säger ordförande Eva-Lena Jacobsson.
En konsekvens av hur det centrala avtalet är konstruerat när det gäller yrkespotten är att det leder till att det blir mindre pengar för var och en i den delen i regionerna, där de allra flesta har yrkesutbildning. 0,3 procent ska samlas in från alla och ges till dem med yrkesutbildning. Om hälften saknar yrkesutbildning blir det i stället 0,6 procent. Om två tredjedelar har yrkesutbildning blir det mindre kvar för var och en av de yrkesutbildade till exempel.
– 0,3 kan ju aldrig bli 0,6 hos oss därför att kanske 95 procent av våra medlemmar är personer som har ett arbete som kräver yrkesutbildning. Det blir kanske 0,31 procent eller något sådant, säger Catharina Häggbom, ordförande för Kommunal vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge.
Jag är väldigt nöjd, det är inte ofta man får nästan 700 kronor i påslag. Man brukar ligga i mitten kring en 500.
Få rapporterar om förhandlingsresultat där man fått ut mer än det centrala avtalet. Ett undantag är Eskilstuna, där man precis blivit klara med förhandlingarna. Ordförande Magnus Eriksson kan dock inte säga hur mycket utöver avtalet man fått ut. Där kärvade förhandlingarna för 2020 års löner och Kommunal gick med på en kompromiss att det blev 300 kronor generellt till alla i löneökning för 2020, och så flyttades resten av potten över till 2021 års förhandlingar.
Även i Sundsvall, inom vård och omsorg, har 2020 och 2021 slagits ihop i förhandlingarna. Och även där har det blivit generella påslag. 520 kronor plus cirka 140 för yrkesutbildade 2020. Och 2021 blir det 530 kronor plus de cirka 140.
– Jag är väldigt nöjd, det är inte ofta man får nästan 700 kronor i påslag. Man brukar ligga i mitten kring en 500, nu fick samtliga kommunalare med utbildning detta, säger Åsa Selander, ordförande i Sundsvalls vård- och omsorgsektion.
Avtalet mellan Kommunal och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner)
- 2020 års löneutrymme var 520 kronor i genomsnitt plus 0,3 procent för yrkesutbildade i vård, skola och omsorg. Gäller från den 1 november 2020.
- 2021 års löneutrymme är 530 kronor i genomsnitt plus 0,3 procent för yrkesutbildade i vård, skola och omsorg. Gäller från den 1 april 2021.
- 2022 års löneutrymme är 380 kronor i genomsnitt plus 0,3 procent för yrkesutbildade i vård, skola och omsorg. Gäller från den 1 april 2022.
- 2023 års löneutrymme fastställs senare utifrån vad andra på arbetsmarknaden då kommer att få i löneökningar.
- Ingen är garanterad ett visst lönepåslag. Alla löner förhandlas lokalt och fördelas individuellt.