Medellöneökningen för alla yrken på arbetsmarknaden har under 2014–2019 varit tolv procent. Kommunals yrken har ökat med lika mycket eller mer, men samtidigt har deras chefers löner ökat mycket mer (se grafiken nedan).

– Det är inte bra, eller det är rent ut sagt för jävligt att det far i väg på det viset för vissa grupper, säger Johan Ingelskog som är förbundets avtalssekreterare.

Störst skillnad av de jämförda yrkena är det mellan elevassistenter och rektorer. Rektorerna har haft dubbelt så stor löneökning.

– Om man tar hela skolan så har till exempel staten skjutit in ganska mycket pengar för extra lönetillägg till förstelärare och annat. Det har nog spillt över på rektorer och arbetsledare, säger Johan Ingelskog och menar att elevassistenter och lärar­assistenter kommit efter för att de ofta har visstidsanställningar och att det inte finns en nationell standard för deras yrken.

– Då trycks lönerna ner. Det vi vill göra för de grupperna är att vi vill få ordning på utbildningssystemen och få till en nationell standard för dem så att de får del av vår satsning på att utbildning ska löna sig. Löner är komplicerat. Att få upp dem handlar om att arbeta med anställningsformer, yrkesutbildningar och så förhandlingar på det.

Om lönerna fortsätter att öka mer för chefsyrkena och tjänstemän än för arbetare kan Kommunal tänka sig förändringar på arbetsmarknaden.

– Tendensen de sista tio åren i LO:s rapporter har varit att tjänstemän får mer än arbetare i både kronor och procent och fortsätter den löneökningen så kommer Kommunal som förbund ha svårt att stå upp för den lönebildningsmodell vi har, säger Johan Ingelskog.