Lönerna ökar inte lika mycket för alla. Det är tydligt när KA granskar löneökningarna sedan år 2000.

Vi har intervjuat tre kommunalare i olika delar av Sverige om hur deras löner utvecklats sedan de började på sina arbeten. Det är barnskötaren Saba Tewolde, brandmannen Göran Sköld och undersköterskan Kristina Persson. Två av dem är verkligen missnöjda och den tredje har höjt sin lön genom att byta bransch.

Statistiken ger dem rätt. Svenska löner har ökat rejält de senaste tjugo åren men det gäller inte arbetare i deras branscher.

–  77 procent har snittlönen ökat sedan år 2000. Det betyder att den som tjänade 20 000 kronor då tjänar ungefär 36 000 kronor i  dag, säger Petter Hällberg som är nationalekonom och arbetar med Sveriges officiella lönestatistik på Medlingsinstitutet.

Petter Hällberg.
Petter Hällberg.

Men eftersom priserna på sådant som mat, kläder och boende också blir högre, försvinner en stor del av ökningen. Den som vill veta hur mycket som verkligen blir kvar i plånboken måste dra av prishöjningen. Det är det som kallas reallön och visar hur mycket vi kan handla för av lönen.

–  I snitt går det att konsumera trettio procent mer nu, säger Petter Hällberg och menar att det är viktigt att komma ihåg att det inte betyder att allas köpkraft blivit större.

–  Genomsnittet är bara en siffra. Det finns alltid personer vars situation utvecklas bättre eller sämre jämfört med andra.

Statistiken från Medlingsinstitutet visar inte skillnaden på hur löner har utvecklats för hög- och låginkomsttagare. LO har sedan 2003 gjort en undersökning om hur arbetares och tjänstemäns löner förändrats. Den visar att medellönen 2019 för tjänstemän var 41 300 kronor och för arbetare 27 500 kronor.

–  Det är tydligt att tjänstemännens löner drar ifrån. Deras löner ökar mer än arbetarnas, säger utredaren Mats Larsson som tagit fram siffrorna.

Det är lånen som driver konsumtionen oavsett inkomst. Skillnaden är att de som har sämre inkomst ofta tar sämre lån och betalar högre ränta.

John-Magnus Roos

Det märks också på att reallönerna den senaste treårsperioden ökade tre gånger mer för tjänstemän än för arbetare.

–  För arbetare var ökningen 0,6 procent och för tjänstemän 2,3 procent.

0,6 procent

Samtidigt är det tydligt att de flesta gör av med mer pengar.

–  Konsumtionen har gått upp i hela landet sedan 1990-talet, säger John Magnus Roos, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg.

Boendet är det vi lägger mest pengar på sam-tidigt som mobiler och olika abonnemang kopplade till dem är de varor som ökar mest. För några år sedan gjordes en undersökning om hur konsumtionen påverkats för grupper med sämre ekonomi, som ensamstående med barn och pensionärer.

–  Vi trodde att det skulle visa sig att konsumtionen gått ner, men så var det inte. Den ökade också.

Förklaringen till det är att lånen ökar, tror John Magnus Roos.

–  Det är lånen som driver konsumtionen oavsett inkomst. Skillnaden är att de som har sämre inkomst ofta tar sämre lån och betalar högre ränta. 

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.