Föräldrar till barn med NPF faller genom skyddsnätet
Brister i skolan och socialförsäkringen gör att många föräldrar tvingas gå ner i arbetstid och ibland till och med att säga upp sig.
– Många föräldrar har ett helvete med att få ihop jobb och föräldraskap, säger Jenny Kindgren, verksamhetsutvecklare inom anhörigstöd på riksförbundet Attention.
Jenny Kindgren, verksamhetsutvecklare inom anhörigstöd på riksförbundet Attention.
Attention jobbar med att stötta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras anhöriga. För dem är det väl känt vilka problem som kan uppstå för föräldrar vars barn får en NPF-diagnos, som till exempel adhd och Aspergers syndrom.
– Det är mycket känslor, en sorg att livet inte blev som man tänkt sig. Det betyder ju inte att man inte älskar sitt barn, men man måste ta in att livet kommer att vara annorlunda än för föräldrar som har normtypiska barn, säger Jenny Kindgren.
Ett problem är att det kan våra svårt att få information om vilka rättigheter man har.
– Egentligen ska BUP eller habiliteringen göra det, men det är väldigt bristfälligt, säger Jenny Kindgren.
Föräldrar hamnar därför ofta i ett läge där de själva måste ta reda på allting. Jenny Kindgrens erfarenhet är att de flesta börjar med att ta reda på rättigheter kring sitt barn och jobbar hårt för det. Många föräldrar sätter ofta sig själva i sista i rummet.
Det finns stöd och ersättningar att söka, men det finns också brister i systemet, menar Attention.
– Vi har inget socialförsäkringssystem som helt täcker att man behöver vara hemma när ens barn inte vill gå i skolan. I många fall räknas det inte som vård av barn. Sjukvården sjukskriver i regel inte barn eftersom vi har skolplikt, säger Jenny Kindgren.
Om ens barn vägrar gå till skolan är det lätt att hamna i ett ingenmansland eftersom man har inte har någon laglig rätt att vara frånvarande från jobbet och heller ingen ekonomisk rättighet att vara hemma.
– Många tvingas att gå ner i arbetstid. En del får till och med säga upp sig eller blir uppsagda, säger Jenny Kindgren.
Många barn blir så utmattade av att gå i skolan. Även om man klarar av att vara i skolan i stort, behöver många barn en anpassad skolgång med vilodagar eller kortare skoldagar.
Det som finns är omvårdnadsbidraget som infördes 2019. Bidraget är till för föräldrar som har barn som behöver mer omvårdnad och tillsyn än vad som är vanligt för barn i samma ålder. Den som beviljas bidraget har rätt att gå ner i arbetstid.
– Man förstår när man lyssnar på många av de här föräldrarna att livet går ihop för att man har en välvillig arbetsgivare. Därför är det väldigt synd om dem som inte har ett arbete som man lika lätt kan gå ifrån för att ens barn behöver hämtas tidigare i skolan till exempel. Jag tror att det var mycket det som låg till grund för den här lagändringen att man kan gå ner i arbetstid, säger Kristina Åstrand, enhetschef på Försäkringskassan.
Det är dock viktigt att komma ihåg att omvårdnadsbidraget inte baseras på förlorad arbetsinkomst, vilket gör att det för många inte täcker inkomstbortfallet. Föräldrar kan heller inte begära tillfällig föräldrapenning för samma sak som de fått omvårdnadsbidrag för.
Attention anser att också barn kan bli utmattade och att man måste ta hänsyn till det. De driver på för en ändring av socialförsäkringssystemet.
– Många barn blir så utmattade av att gå i skolan. Även om man klarar av att vara i skolan i stort, behöver många barn en anpassad skolgång med vilodagar eller kortare skoldagar. Barnet kanske då inte orkar gå till fritids samtidigt som barnet inte kans lämnas ensamt. Försäkringskassan är inte heller jätteschysta att bevilja vård av sjukt barn för detta, det är många som får avslag. Det anses inte alltid som skäligt att vara hemma för att ens barn inte orkar gå i skolan.
– Vi har ett väldigt stelbent system som inte tar hänsyn till individen, säger Jenny Kindgren.
