”Vi har vunnit på lika löner”
Brandmännen i Storstockholm har bland de högsta lönerna i landet i genomsnitt. En orsak enligt det lokala facket är att man inte infört individuella löner.
Joakim Ekholm, brandman i Stockholm.
För första gången kan Kommunalarbetaren presentera medellöner även för brandmän. Vi har tagit fram löneuppgifter från landets samtliga 145 räddningstjänster.
Storstockholms brandförsvar har samma lön för alla tillsvidareanställda brandmän på 29 425 kronor (fast ob-tillägg ej inräknat). Räknar man in brandförmän, ledningsbefäl och ledningsoperatörer, vilket görs i själva lönesystemet, stiger medellönen till 29 979 kronor (det som står i vår statistik).
Det placerar Storstockholm på topp fem över de högsta medellönerna i hela landet. Storstockholms brandförsvar är landets största räddningstjänst där förutom Stockholm, åtta av kranskommunerna ingår.
Joakim Ekholm är förtroendevald för Kommunal vid Storstockholms brandförsvar och hans förklaring till det relativt höga löneläget i Stockholm är, till viss del på tvärs mot Kommunals lönepolitik, att deras modell gjort att lönerna hållits uppe.
– Vinsten tror vi är att facket har lagt nivån. Om vi släpper det här vind för våg så hamnar det på individen. Då har facket inte lika bra styrning på löneutvecklingen utan det läggs i arbetsgivarens händer, säger Joakim Ekholm.
Annars har ett vanligt argument för individuella löner varit att det ger en bättre löneutveckling, även om Kommunal på senare reviderat sin inställning till individuell lön en smula.
– Vi är inte främmande för att titta på individuella löner, men grunden för det måste i så fall vara fastslagen, det måste finnas arbetsbeskrivningar. Men arbetsgivaren har hittills inte kunnat påvisa vad som ingår i arbetet i form av arbetsbeskrivningar eller liknande.
Nu kan det här komma att ändras, säger Joakim Ekholm, eftersom det centrala avtalet trots allt bygger på individuell lön. Och diskussionen har pågått i flera år.
– Det vi tänker oss i framtiden är kanske inte individuell lönesättning fullt ut. Utan att vi från fackligt håll ska kunna ha en viss påverkan. Att kanske en viss del av lönen är individuell. Men att för kanske 60 procent av lönen ska facket sätta nivån för att kunna hålla uppe medellönen.
Jag vet att vi alltid legat lägre än Stockholm, men jag kan inte begripa varför det ska vara så.
Cirka sju och en halv mil norrut ligger Norrtälje. Här har man individuella löner och ett genomsnitt som ligger cirka 1 600 kronor under kollegerna i Storstockholm.
– Det känns orättvist givetvis eftersom vi förväntas göra samma saker, säger Andreas Lindstedt, brandman i Norrtälje, där medellönen ligger på 27 804 kronor (utan ob) för dem med titeln brandman.
Räknar man också i Norrtälje in några övriga titlar som ingår i samma grupp i lönesystemet (i detta fall samordnare, olycksutredare och strateg) hamnar medellönen här på 28 504 kronor (det som står i tabellen). Men skillnaden gentemot Stockholm blir ungefär densamma.
Kommunalarbetaren besöker Norrtälje brandstation en extremt blåsig dag i början av november. De mörkblå räddningstjänstflaggorna piskar mot flaggstängerna i den hårda vinden. På grund av coronapandemin släpps vi inte in på själva stationen utan är hänvisade till en utbildningslokal.
Andreas Lindstedt är ganska ny på sitt uppdrag som facklig företrädare och kan inte riktigt svara på hur skillnaderna sett ut historiskt och varför Norrtälje halkat efter Stockholm.
– Jag vet att vi alltid legat lägre än Stockholm, men jag kan inte begripa varför det ska vara så, säger han.
Kan en orsak vara att de förmodligen har betydligt mer att göra i Stockholm?
– Stockholm har ju fler larm än vad vi har. Men ska det vara värt mer? Vi gör kanske mer sysslor på stationen och har andra uppdrag och uppgifter som de inte har. Vi får kanske jobba på olycksplatser längre för att vi inte får hjälp lika snabbt. Det är svårt att göra en jämförelse rakt av. Det är ingen produktionsverksamhet på det sättet. Det är en svår bransch att lönesätta tror jag.
Ob-tillägg i räddningstjänsten
- I räddningstjänsten har man ett fast ob-tillägg.
- Tillägget var 3 545 kronor i det avtal som gällde fram till den 31 oktober 2020.
- I det nyss framförhandlade avtalet för kommuner, regioner och kommunala bolag höjs tillägget till 3 705 kronor (2021) och 3 795 kronor (2022). Det sista avtalsåret fastställs senare år utifrån industrins avtal då.
- I våra löneuppgifter är ob-tillägget inte medräknat.
I genomsnitt för hela landet ligger medellönen för en tillsvidareanställd brandman på drygt 28 200 kronor (grundlön utan fast ob-tillägg). Det skiljer cirka 5 500 kronor mellan den högsta och lägsta medellönen i landet. På många håll finns endast deltidsbrandmän, dessa ingår inte här.
Uppgifterna gäller alltså innan det nya avtalet mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner och Sobona hade förhandlats fram. Brandmännen är bland de högst betalda av Kommunals medlemmar i de största yrkena inom kommuner, regioner och kommunala bolag.
Endast ambulanssjukvårdare, anläggningsarbetare och fotvårdsspecialister har ett högre rikssnitt än brandmännen, om man tittar på KA:s senaste lönesammanställning i våras. Där ligger rikssnittet för ambulanssjukvårdare på 28 791 kronor. Det yrke med lägst medellön är regionernas biträden med en genomsnittslön på 23 287 kronor.
