– Varför är alltid våra löner bortglömda? säger Zorica Jovanovic, lokalvårdare på Tumba gymnasium.

Stressen är stor. Coronapandemin har ökat trycket på städningen. Samtidigt finns risk att bli smittad i arbetet på förskolor, skolor, gymnasium och kommunens olika kontor.

– Det är vi som desinficerar överallt, under corona har vi jobbat ännu mer för att folk inte ska bli sjuka, säger Körpe Gül, lokal­vårdare och skyddsombud i Tullinge.

Flera tillhör riskgrupper eller har familje­medlemmar som gör det.

– Det är vi som är vardagshjältarna, säger Tanja Gajic, Kommunals företrädare på teknik- och fastighetsförvaltningen.

Missnöjet kokar. Undersköterskor, barnskötare och bussförare syns mest av Kommunals grupper anser lokalvårdarna som anser att det är deras tur nu.

Att undersköterskorna skulle ha högre löneökningar än andra yrken slogs fast i det förra avtalet som Kommunal träffade med Sveriges Kommuner och Regioner,  SKR. I den här avtalsrörelsen fortsätter facket satsningen. Krav finns på att yrkesutbildade ska få 0,5 procent extra utöver de 3 procent som krävs för alla.

Samtidigt har lokalvårdarnas medel­löner i riket inte utvecklats i samma takt som undersköterskornas de senaste fem åren. Ökningen för lokalvårdarna är 10,3 procent och för undersköterskorna 13 procent, enligt Kommunalarbetarens lönestatistik. 

– En orsak till att vi får minst löne­ökningar är att vi inte har två eller tre års utbildning. Men vi har yrkesbevis som professionella lokalvårdare, säger Tanja Gajic.

(Texten fortsätter nedan)

Hon har ingenting emot att undersköterskor som har längre utbildning har högre lön än lokalvårdare. 

– Men vi är bortglömda, vi ska också ha löneökningar. Under corona har vi haft mer arbete på samma tid, vi har stått i frontlinjen, säger Tanja Gajic.

Ilskan är stor, inte minst med tanke på pensionen vill lokalvårdarna ha löne­ökningar på 2 000 till 3 000 kronor.

– Vi måste leva, vi måste klara oss när vi går i pension, inte bara överleva, säger Zorica Jovanovic.

Vi har ont i nackar, axlar, ryggar, knän, armbågar och fingrar. Ja, hela kroppen.

Marjut Saarimaa

Alla är eniga om att löneökningarna ska ges retroaktivt.

Men de vill också se att Kommunal ännu hårdare driver att pensionsåldern ändras.

– Vi som utför städ har ett fysiskt krävande arbete, vi skulle gå i pension vid 60, före andra, säger Marjut Saarimaa, lokalvårdare i kommunhuset.

Samtidigt vill de ha en timmes friskvård per vecka på betald arbetstid och 2  000 kronor i friskvårdsbidrag. 

– Vi har ont i nackar, axlar, ryggar, knän, armbågar och fingrar. Ja, hela kroppen, säger Marjut Saarimaa.

Kommunals avtalskrav ser de som kränkande. Fokus är alltför stort på vård och omsorg. Lokalvårdarna i Botkyrka arbetar heltid, det kravet berör inte dem, inte heller delade turer och kortare nattarbetstid. Kravet om anställningstrygghet anser de borde även gälla dem utan yrkesutbildning. Samtidigt finns förståelse för att detta är viktigt inom vård och omsorg. Men slopat karensavdrag får gehör.

– Ingen ska gå till jobbet när den är sjuk, vi har låga löner, då kan det vara svårt att stanna hemma, säger Gaffar Dincer, lokalvårdare och skyddsombud på Broängsskolan.

Här är Kommunals krav

… i förhandlingarna med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner:

  • Löneökningar med tre procent, plus 0,5 procent extra till yrkesutbildade i vård, skola och omsorg. 
  • Höjda ersättningar, som ob-tillägg, övertid etc. med procenttal som motsvarar löneökningarna.
  • Retroaktiv löneökning från och med då avtalet förlängdes, våren 2020.
  • Avskaffa karensavdraget. 
  • Tid mellan arbetspassen vid delade turer ska ersättas. 
  • Heltidsmått nattarbete ska sänkas till 32 timmar/vecka
  • Tio fridagar på en fyraveckorsperiod för dem som har både vardag och helg på schemat. 
  • Rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni-augusti. 
  • Arbetstidskonton där del av löneutrymme avsätts, och sedan kan tas ut i tid, pengar eller pensionsavsättning. 
  • Deltidsanställda som jobbar extra ska kompenseras med övertid
  • Visstidsanställda med yrkesutbildning ska få fast jobb efter ett år. 
  • Förtydligande av när jourpass kan förläggas.
  • Arbetsgrupp för att se över Bilaga J, som reglerar jourarbete, i relation till heltidsresan. 
  • Parternas arbete med heltid som norm ska fortsätta efter 2021.