Arbetsmiljöverkets experter har stridit för munskyddsrekommendation
Utåt har Arbetsmiljöverket hävdat att de varit överens med Folkhälsomyndigheten om att en lokal riskbedömning ska avgöra om munskydd behövs vid vård och omsorg av personer med covid-19 eller misstänkt covid-19. Men i själva verket har myndighetens experter stridit i månader för att Folkhälsomyndigheten ska skärpa rekommendationen, kan KA avslöja. I förra veckan svängde Folkhälsomyndigheten till slut och rekommenderar nu munskydd.
Munskydd (genrebild).
Munskydd eller inte på personalen vid nära vård och omsorg av någon med bekräftad eller misstänkt covid-19 har varit en stor fråga hela våren. Så också dragkampen mellan Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket om vilka rekommendationer som egentligen ska gälla.
Efter att Arbetsmiljöverket i början av pandemin hade synpunkter på Folkhälsomyndighetens rekommendationer, menade man att myndigheterna jämkat samman sin syn.
Men Arbetsmiljöverkets experter har sedan början på mars stridit för att Folkhälsomyndigheten ska komma med generella rekommendationer om munskydd och visir, berättar insatta källor för KA. Folkhälsomyndigheten har menat att visir räcker som grund, men att munskydd kan läggas till om en lokal riskbedömning visar att det inte räcker.
Utåt har Arbetsmiljöverket, bland annat till KA, sagt att de i princip alltid anser att vätskeavvisande munskydd och visir behövs men ställt upp på att det ska avgöras i lokala riskbedömningar.
Men egentligen har experterna på myndigheten, som bland annat består av läkare och smittskyddsexperter, aldrig ändrat uppfattning.
– Inte mer än tusen gånger eller så har vi pratat om det här, internt, med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Vi har också pratat mycket om stänk och droppar. Folkhälsomyndigheten har pratat om stänk och vi har velat ha in droppar, för stänk låter ungefär som att det säger splash. Men om det är droppar från hosta så är det små droppar, det är inte stänk. Vi har argumenterat gentemot Folkhälsomyndigheten att det duger inte bara med visir eller munskydd, utan det måste vara bägge, säger Maria Dalin, kemist och handläggare på Arbetsmiljöverket som sitter i myndighetens expertgrupp för corona.
I förra veckan ändrade sig Folkhälsomyndigheten och meddelade att de rekommenderade munskydd och visir, eftersom man såg att de lokala riskbedömningarna inte fungerade. Också det har Arbetsmiljöverket påpekat hela tiden, enligt en källa med insyn i arbetet kring corona.
– När vi har pratat med kunniga personer, till och med smittskyddsläkare i regionerna, så har de hänvisat till rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Så de har gjort en generell riskbedömning som man har lutat sig mot på arbetsplatserna, i stället för att göra en adekvat riskbedömning, säger källan.
Källan säger också att arbetsgivarna har varit stressade i den kaotiska situation som varit och att de inte hunnit med att göra ordentliga riskbedömningar.
– Vi har rekommenderat att ge tydliga generella rekommendationer och att använda försiktighetsprincipen. Folkhälsomyndigheten har hela tiden hävdat att forskningen inte är på plats, men det är inte ett skäl, när man känner till hur andra virus agerar. Det är bara en tidsfråga innan det bekräftas av forskningen.
Vår rekommendation ska vara en grundläggande nivå, det är inte så att vi har rekommenderat att man inte ska använda munskydd. Det är arbetsgivarens ansvar att avgöra vad som är lämpligt.
Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog, Anders Tegnell, sade när han kommenterade de nya rekommendationerna att kunskapsläget inte förändrats ”väsentligt”, men att de ändrade rekommendationen för att det skulle bli mer lika över landet. Men faktum är att WHO för snart en månad sedan uppdaterade sin rekommendation om skyddsutrustning för vård- och omsorgspersonal. WHO menar nu att munskydd ska användas av personalen vid misstänkt eller bekräftad covid-19. Källan tror att det har bidragit till att Folkhälsomyndigheten ändrat sig.
Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, säger att de har fört en kontinuerlig dialog med Arbetsmiljöverket där de har diskuterat den här frågan och utgått från myndigheternas respektive uppdrag.
– Det i sig är inget konstigt. I det här fallet är det förstås Arbetsmiljöverkets föreskrift som gäller och då handlar det om att man ska göra en lokal situationsbaserad riskbedömning. Det har visat sig vara svårt för arbetsgivarna att göra det och därför har vi lagt till det här för att förenkla för dem, säger Britta Björkholm.
Arbetsmiljöverket påpekade ju redan från början att det inte kommer fungera, varför lyssnade ni inte på dem?
– Vi bygger ju våra rekommendationer på vårdhygienisk expertis och då landade vi att det inte alltid är nödvändigt. Vår rekommendation ska vara en grundläggande nivå, det är inte så att vi har rekommenderat att man inte ska använda munskydd. Det är arbetsgivarens ansvar att avgöra vad som är lämpligt.
Britta Björkholm säger att det är olyckligt om deras rekommendation har tolkats som att munskydd inte behövs, i situationer där det hade behövts.
Nu när ni vet att det här inte fungerade, hade det inte varit bättre att rekommendera munskydd från början?
– Det är klart att man alltid kan vara efterklok, vi hade ju hoppats att strukturerna skulle fungera.
I början på juni uppdaterade WHO sin rekommendation om munskydd för vård- och omsorgspersonal och rekommenderar nu att det ska användas vid allt omsorgsarbete.
Britta Björkholm säger att det inte handlar om någon ny forskning, men att en sådan uppdatering från WHO såklart spelar en roll i Folkhälsomyndighetens bedömningar.
