Sex av tio kommuner sparade på nämnden som ansvarar för äldreomsorgen förra året, visade KA:s granskning före jul. Ännu fler planerar besparingar i år. 

Från Kommunal och arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har kravet varit tydligt: staten måste skjuta till mer pengar till välfärden.

Och januari inleddes med politiska utspel från både vänster och höger om hur mycket pengar som krävs. Finansminister Magdalena Andersson (S) meddelade på måndagen att det blir fem miljarder extra i vårbudgeten. 3,5 miljarder ska gå till kommunerna och 1,5 till regionerna. De fem extra miljarderna kommer även 2021.

I förra veckan, före beskedet om de fem miljarderna, pratade KA med civilminister Lena Micko (S) om det svåra ekonomiska läget i kommunerna.

– Regeringen är mycket medveten om läget, jag träffar enskilda kommuner hela tiden. Jag vill framhålla att vi har ett beslut om kostnadsutjämning som kommer att få väldigt stor betydelse, framför allt för mindre kommuner som haft väldigt tuffa utmaningar, sade Lena Micko. 

I KA:s granskning berättade vi om Hörby kommun, där 18 miljoner i statliga bidrag uteblev förra året. Det ledde till stora sparbeting inom framför allt äldreomsorgen. Lena Micko säger att regeringen är medveten om problemen med riktade statsbidrag och att de jobbar med att styra om så att det blir mer generella och färre riktade statsbidrag.  

Man har vetat länge att antalet äldre ska öka dramatiskt och nedskärningarna har redan börjat. Varför har ni inte gjort saker tidigare? 

– Det går snabbare än man kunnat förutse inom vissa områden. Men de förstärkningar som regeringen redan har gjort har varit av stor vikt. Sedan ser vi att behoven ändå ökar. Med våra välfärdsambitioner räcker inte resurserna till.

En vanlig besparingsåtgärd är att dra ner på eller helt lägga ner icke lagstadgad verksamhet, till exempel dagverksamheter. Det är ofta förebyggande verksamheter som lyfts fram som viktiga för att det ska dröja längre innan man behöver den dyrare äldreomsorgen.

Lena Micko säger att det är hennes erfarenhet också från när hon var kommunalråd, att det kostar mer i slutändan att dra ner på förebyggande insatser.

– Men jag har full förståelse för att man tänker så om man ska hålla sin budget och därför är det viktigt att vi ger besked om att det kommer mer tillskott av resurser. 

Det är väldigt pressat inom äldreomsorgen just nu, det är Sveriges mest sjukskrivna bransch och många upplever att politiker bara lovar saker men att det aldrig blir bättre. Vad kan du säga till dem om framtiden?

– Äldreomsorgen kommer att vara ett framtidsyrke. Vi måste se till att vi får fler medarbetare som vill jobba i äldreomsorgen, då har arbetsmiljön stor betydelse, och att man ser en utveckling av yrket. Men också att det kommer att finnas resurser. Sedan är det kommunerna som ska prioritera.

Lena Micko säger att huvudfrågan är att det behövs mer resurser, men att man också måste jobba med yrkesutveckling, arbetsmiljö och kompetensförsörjningen. Det råder stor brist på personal till äldreomsorgen och bristen väntas bli än större framöver.

– Det ser jag som ett växande problem. Kompetensförsörjningsfrågorna måste vara mer i fokus. 

Vänsterpartiet är inte nöjda med fem extra miljarder och har fortsatt förhandlingarna med Moderaterna och Kristdemokraterna om att tvinga fram mer pengar snabbare.