Äldreboenden har flest sjukfall.

Äldreboenden har flest sjukfall.

Äldreboendet Sörgården är ett vitt tvåvåningshus med grå knutar och spröjs på fönstren. Det ser trivsamt ut där det ligger med utsikt över Malåträsket. Men det är en arbetsplats med höga sjuktal.

2017 var sjukfrånvaron nästan 15 procent. Samma år toppade Malå listan över de hösta sjuktalen i landet för anställda på kommunala äldreboenden (se hela listan med alla kommuner här).

I dag har sjuktalen minskat något, men ligger fortfarande högt. Malås personalchef Lars Ekberg säger att det är svårt att säga vad det beror på.  

– Hade vi vetat det hade vi kunnat göra något åt det. Hela Malå samhälle har ett relativt högt ohälsotal sedan ganska många år tillbaka.

Undersköterskorna på Sörgården fnyser åt det svaret. De minns när personalchefen i en intervju med lokaltidningen uttryckte att det inte bara var jobbet som har betydelse för sjukfrånvaron, att det kunde vara fritiden också.  

– Man skulle vilja veta vad vi gör hemma i så fall. Det kan jag tala om, vi sitter bara framför teven för vi är helt slut, säger undersköterskan Elisabeth Norsten och får nickande medhåll av sina kolleger runt bordet i personalrummet.

Undersköterskorna Elisabeth Norsten och Doris Lundgren i Malå.
Undersköterskorna Elisabeth Norsten och Doris Lundgren i Malå.

De berättar att de har fått fler arbetsskift och mer helgtjänstgöring. De delade turerna skulle jobbas bort sades det, men så blev det inte. I höstas slutade städerskan så nu ska de städa även de allmänna utrymmena.

– Du ska hinna mer saker men med samma personal, det är ju vad det handlar om, säger Doris Lundgren.

Bristen på återhämtning är ett stort problem, tycker undersköterskorna på Sörgården.

– Om jag slutar klockan 21.30 och ska vara på jobbet igen 06.45 dagen efter så blir det för kort tid för vila, säger Malena Önnerlöv.

Äldreomsorgen är sjukstatistikens sorgebarn och har varit så länge. Kvinnor i offentlig sektor är mest sjukskrivna av alla anställda på arbetsmarknaden, och värst är det på just äldreboenden.

Kraven på personalen är höga och resurserna för små, har Arbetsmiljöverket slagit fast. 

Äldreboenden har flest sjukfall

Antal sjukfall i privat och kommunal verksamhet per 1000 sysselsatta 2017:

  • Särskilda boenden för äldre och funktionshindrade*: 170
  • Förskola: 149
  • Avfallshantering: 103
  • Stål- och metallindustri: 91
  • Byggnadsarbetare (hus): 86
  • Jurister och ekonomiska konsulter: 57
  • Dataprogrammerare: 40
  • Alla branscher: 91

Siffrorna omfattar särskilda boenden för äldre och funktionshindrade, men anställda på boenden för funktionshindrade utgör bara en procent av de sysselsatta i sektorn. För den gruppen är den genomsnittliga antalet sjukfall 147 per 1000 sysselsatta.

Källa: Försäkringskassan

I majoriteten av kommunerna har antalet sjukfall visserligen minskat de senaste åren. Det är en generell trend på hela arbetsmarknaden. Men det är svårt att veta vad det beror på när det samtidigt blivit svårare att få ersättning beviljad från Försäkringskassan.

Och fortfarande har äldreboenden nästan dubbelt så många sjukfall som snittet på den övriga arbetsmarknaden. I nära var tredje kommun har sjuktalen faktiskt ökat den senaste mandatperioden, visar siffror som KA har tagit fram med hjälp av Försäkringskassan. 

Oförmågan att göra något åt problemen fick socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) att hota arbetsgivarna med att de skulle tvingas ta en större del av kostnaderna. Men hotet drogs tillbaka efter att fack och arbetsgivare kom överens om en ”avsiktsförklaring” om att ta fram en åtgärdslista.

I huvudsak handlade det om olika typer av stöd för hur arbetsgivare kan förbättra arbetsmiljön, exempelvis utbildning för skyddsombud och chefer och ett team av arbetsmiljöexperter som ska stötta kommuner som ligger riktigt illa till. Överenskommelsen presenterades för två år sedan, men det är hittills svårt att se några effekter på sjuktalen.

På arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, menar man att det finns goda exempel på kommuner som minskat sjukfrånvaron och att det tar tid att vända utvecklingen.

 – Tanken är att det här ska vara långsiktigt och jag tror att många verktyg har potential att bli väldigt användbara, säger Kristina Folkesson, arbetsmiljöstrateg på SKL.

Doris Lundgren.

Jag har jobbat sedan jag var 18 och jag tycker att vi bara får sämre och sämre möjlighet till återhämtning.

Doris Lundgren, Malå

Malå är en av de kommuner som ansökt och beviljats stöd av arbetsmiljöexperter. Under våren har kommunen fått hjälp med att ringa in vad som behöver förändras. Inom omsorgen är det kommunikation och ledarskap som man behöver jobba med, lyder analysen.

Personalchefen Lars Ekberg säger att en sak som man redan har gjort är att se till att varje chef har ansvar för färre medarbetare. När det gäller kommunikationen handlar det bland annat om att öka personalens delaktighet med bättre mötesstrukturer och återkoppling från chefer. 

– Vi hoppas att det här kan hjälpa oss att få en mer hälsofrämjande organisation. I Malå kommuns arbete utgår vi från de friskfaktorer som forskning tagit fram. Vi har tagit fram en handlingsplan med aktiviteter utifrån det, säger Lars Ekberg.

Men det personalen tycker är problemet är att de får för lite återhämtning på grund av dåliga scheman?

– Har man ett schema som man är missnöjd med måste man prata med arbetsledaren och ändra det om det är görligt, säger Lars Ekberg och lyfter fram att man till hösten ska göra de anställda delaktiga i förbättringsarbetet, bland annat genom en kickoff.

Antingen måste man tillföra mer pengar till äldreomsorgen, eller sänka kraven på verksamheten.

Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans

Malena Önnerlöv, som fram till nyligen var ordförande för Kommunals sektion i Malå, är själv deltidssjukskriven för akut stressreaktion och en stroke. Hon minns hur kommunen tidigare gjort liknande kartläggningar som lett till många bra förslag, men att det har varit svårt att få till en faktisk förändring.

Vissa saker har blivit bättre, som att personalen har fått lyfthjälpmedel. Men arbetstiderna har aldrig förbättrats och de anställda har alltid fått höra att de är övertaliga. 

– Oss på golvet ska det alltid sparas på, till slut så nöter det ut oss. 

På den ideella tankesmedjan Balans, som i en granskning har visat att många kommuner lägger besparingar på äldreomsorgen, ger man inte mycket för åtgärdslistan som fack och arbetsgivare tagit fram. Det lämpar över ansvaret på chefer och skyddsombud, som har väldigt små möjligheter att påverka kommunens budget, menar Åsa Plesner på Balans.

– Det man måste ta tag i är obalansen mellan krav och resurser och då måste man börja prata ekonomi och arbetsmängd. 

Att det är just små kommuner med dålig ekonomi som Malå som toppar sjukstatistiken tyder på att problemen inte beror på organisationen. 

– Antingen måste man tillföra mer pengar till äldreomsorgen, eller sänka kraven på verksamheten, troligen både och, säger Åsa Plesner.

Sjukfall på kommunala äldreboenden 2014-2017

  • Fler sjukfall i 86 kommuner.
  • Oförändrat i 7 kommuner.
  • Färre sjukfall i 197 kommuner.

Källa: Försäkringskassan

På Kommunal påpekar man att facket samtidigt också driver frågan om ökade resurser till äldreomsorgen. Det ena behöver inte utesluta det andra, menar ombudsman Lena Byström, som jobbar mot arbetsgivare i kommuner och regioner. 

– Jag tycker att avsiktsförklaringen har gett effekt utifrån att vi har fått fram strukturella och bra verktyg för att arbeta med att förbättra arbetsmiljön. Sedan måste de ju också användas lokalt. Vi vet att en del arbetsgivare använder verktygen medan andra inte gör det, utan väljer andra alternativ.  Målet är att skapa långsiktiga förändringar som leder till en låg sjukfrånvaro över tid.

Även i landets sjukaste kommun fanns en period när sjukskrivningarna gick ned. Det var när politikerna för drygt tio år sedan införde en arbetstidsförkortning i äldreomsorgen. Den togs bort när det blev nytt politiskt styre valet efter.

Enligt arbetsgivaren går det inte att slå fast att arbetstidsförkortningen ledde till lägre sjuktal. Men bland undersköterskorna på Sörgården finns inga tvivel.

– Vi har aldrig haft en så nöjd personal, minns Malena Önnerlöv. 

Varje arbetsgrupp fick själva bestämma sina scheman och de anställda hade alltid två dagar ledigt i följd.  

– Det var lyxigt, säger Doris Lundgren.