Specialmeny hjälper barn med adhd och autism

– Kökspersonalen ska inte behöva ta den kampen själva, säger kocken Disa Vellonen.

I Södertälje är det allt fler barn som behöver specialkost på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism. På tio år har antalet barn med specialkost ökad med 50 procent, uppger kostchefen Sara Jervfors till SVT. 

På Rosenborgskolan, som både har specialklasser och vanliga klasser, har man kommit långt i sitt arbete med att hjälpa barn i behov av matstöd. Här erbjuds varje vecka en särskild meny för cirka 20 av de drygt 500 eleverna. 

– Det handlar om ganska enkla saker egentligen, att de vill se vad de äter och inte ha det ihopblandat, säger Disa Vellonen.

Är det till exempel fiskgratäng med äggsås på menyn, erbjuds barnen i stället panerad fisk utan sås – eftersom många har svårt för det. Är det korvgryta kan den specialanpassade menyn bestå av skivad stekt korv. 

– Vi har kommit överens med pedagogerna om att vi har en egen matsedel som är anpassad för de här barnen, men i första hand ska de alltid kolla på den vanliga matsedeln. För det är ju ett extraarbete för oss, säger Disa Vellonen.

Menyn är samma vecka efter vecka för det ger en förutsägbarhet som barnen behöver.

– Om vi vill ändra pratar vi med barnen om det är någon maträtt vi kan byta ut, säger Disa Vellonen.

Hon betonar att det är viktigt med dialog. 

– Vi har lärt känna barnen ganska bra så vi vet vad de tycker om. Vi är ju en del av skolan och går runt i matsalen ser om det inte funkar.

Ni verkar vara väldigt lyhörda?

– Alla skolor tampas nog med det här, det kan nästan bli som en kamp mellan föräldrar och matpersonal. Men vi jobbar tillsammans, syftet är ju att de ska få i sig näring.

Vi har många föräldrar som kommer på besök till oss och är frustrerande över att deras barn inte äter. I stället för att ta den kampen själva tar vi ett möte tillsammans och pratar om vad som är problemet.

På Rosenborgskolan började det med att kökspersonalen såg att många av eleverna inte åt av maten. Samtidigt fick de in många intyg från föräldrar om önskekost.

– De ville att de skulle få äta vad de ville i princip och de resurserna finns ju inte. Så jag tog kontakt med pedagogerna och vi började prata med eleverna vad som är jobbigt med maten.

Disa Vellonens tips till kökspersonal som får krav på specialkost är att jobba som ett team med pedagoger, skolhälsa och föräldrar.

– Vi har många föräldrar som kommer på besök till oss och är frustrerande över att deras barn inte äter. I stället för att ta den kampen själva tar vi ett möte tillsammans och pratar om vad som är problemet. Då känner sig alla hörda och eleven är i fokus. 

Det krävs inget läkarintyg eller en diagnos för att få specialkost på skolan, även om de flesta av eleverna som får specialmat har en diagnos. Om en elev har problem med maten görs en utredning av vad som kan förändras. 

Har ni fått något stöd av arbetsgivaren, utbildning eller riktlinjer?

– Ja i kostenheten har vi något som heter matstöd. Det kan ju handla om olika saker, som anorexia, övervikt eller fobier.Om det är problem med maten så pratar vi med eleven och skolsköterskan och tar tag i det ordentligt.