Så jobbar Malmö för att undvika kränkningar
”Fy vad det luktar bajs, vem är det som har bajsat?”, utropar kollegan framför barngruppen. Är det en kränkning av barnen? Sådana här situationer diskuterar personalen på Stångbönans förskola i Malmö för att förbättra sitt arbete mot kränkningar.
Tommy Bäckman på Stångbönans förskola.
– Det har varit fantastiskt bra för man får en insikt om sig själv och sitt eget arbete, säger barnskötaren Tommy Bäckman, som arbetar på förskolan Stångbönan i Malmö där personalen sedan flera år tillbaka har jobbat med hur personalen bemöter barnen.
Sedan 2011 är förskolor och personal i förskolan skyldiga att anmäla alla händelser där barn misstänks ha blivit utsatta för en kränkning av personalen. Men i sex av tio kommuner kom det inte in en enda anmälan 2017, visade KA:s granskning i förra numret.
Malmö är den kommun som sticker ut. Förra året anmäldes 137 fall där personal misstänks ha kränkt förskolebarn.
På förskoleförvaltningen ser man positivt på resultatet eftersom man tolkar det som att mörkertalet har minskat. Malmö har sedan 2013 satsat på utbildning för personal och förskolechefer. En del förskolor har också själva utvecklat nya metoder för att förbättra bemötandet.
På Stångbönans förskola får personalen på arbetsplatsträffar diskutera olika exempel på fiktiva händelser som skulle kunna vara en kränkning. Personalen får sedan välja ett alternativ för hur man bör hantera händelsen och argumentera för sitt val. Och det finns inget facit, betonar förskolechefen Barbro Romero.
– Vi började med att prata om solklara fall av kränkningar, men sedan har vi tagit upp gråzoner. Det viktiga är att vi diskuterar oss fram till det bästa sättet att hantera det på, säger hon.
Barbro Romero, förskolechef.
Ett exempel som de har arbetat med är om en kollega kommer in i rummet och med rynkad näsa utbrister: ”Usch, vad det luktar bajs här, vem är det som har bajsat?!” Är det en kränkning av barnen? Ja, det kan vara det, menar Barbro Romero.
– Det beror på hur du säger det och hur barnen uppfattar det. Men tänk dig själv att när du blir gammal och är på ett äldreboende och någon i personalen säger så till dig. Varför tror vi vuxna att barn inte tar åt sig av vad vi säger?
Barnskötarna Ajla Selimovska och Tommy Bäckman prisar båda projektet. De berättar att diskussionerna med kollegerna inte bara har gjort dem medvetna om vad som kan vara kränkande behandling, utan också att de numera inte tvekar att säga till en kollega som beter sig illa.
– Jag känner mig mycket starkare och tycker inte det är jobbigt längre. Vi har jobbat med hur man kan säga det på ett bra sätt, säger Ajla Selimovska.
Tommy Bäckman säger att det tyvärr kan finnas en gammal kultur inom förskolan av att prata över huvudet på barnen. Fallet med bajsblöjan är ett sådant exempel.
Barbro Romero säger att det är uppenbart att det tidigare var svårt för personalen att säga vad som var en kränkning. Alla visste inte heller att de har en skyldighet att anmäla.
– Förut sköttes det här ute på förskolorna och det fanns ingen tydlighet hur rapporteringen skulle gå till.
Man måste hela tiden gå tillbaka till sitt uppdrag, varför vi är i förskolan. Det är inte barnens fel att det är stora barngrupper.
Förskolepersonal ska också förebygga att barn kränker varandra. Om barngruppen är utomhus och ett barn plötsligt slår till ett annat barn kan det vara lätt att skälla på det barnet, trots att personalen kanske inte vet vad som orsakade konflikten från början.
– Vi pratar mycket om att vara ”härvarande” pedagoger och vara med barnen inte bara fysiskt, utan hänga med i vad som händer. Och då finns det inte utrymme för fikaprat när barnen är med, säger Tommy Bäckman.
Finns det händelser som du varit med om förut som du i dag skulle omvärdera?
– Små saker händer relativt ofta, så absolut finns det situationer som man kan tänka tillbaka på som varit gränsfall.
Ajla Selimovska, barnskötare.
Malmö stad har sett ett mönster att det anmäls fler kränkningar på våren, när antalet barn är fler och arbetsbelastningen högre. Men Tommy Bäckman och Ajla Selimovska tror att en bra organisation och en ökad medvetenhet kan motverka kränkningar även om situationen i förskolan är pressad.
– Man måste hela tiden gå tillbaka till sitt uppdrag, varför vi är i förskolan. Det är inte barnens fel att det är stora barngrupper. Vi behöver arbeta strategiskt och se till barnets bästa, säger Ajla Selimovska.
Det pratas ibland om att vi lever i en lättkränkt tid och att människor tenderar att anmäla saker alltför lättvindigt. Men det är inte relevant när det gäller förskolan, tycker Tommy Bäckman.
– Vi jobbar med barn som inte kan föra sin egen talan. Vi måste våga göra det rätta, för det kan göra en stor skillnad för det barnets liv, säger han.
På Stångbönans förskola används metoden att diskutera typfall även för att jobba med andra känsliga frågor – som hur man ska hantera att en kollega återigen hunnit paxa den bästa semesterperioden, eller hur man bemöter kollegerna i köket om man inte tycker att maten är god.
– Det är också ett sätt att komma åt den psykosociala arbetsmiljön och lätta på trycket i arbetsgruppen i jobbiga frågor, säger Barbro Romero.
Anmälningarna har fyrdubblats i Malmö
Malmö kommun har sedan 2013 arbetat med att öka kunskapen hos personal och chefer om vad som är en kränkning. Rutinerna kring hur kränkningar ska anmälas har också förtydligats. Det har lett till att antalet anmälda kränkningar fyrdubblats.
Men det finns fortfarande många händelser som aldrig anmäls. Det har kommunen upptäckt när man har gått igenom klagomål från föräldrar.
Förskoleförvaltningen har också analyserat de fall som har anmälts. Där har man bland annat sett att:
Vanligaste anmälningen handlar om fysisk kränkning
- Den vanligaste anmälda händelsen är en personal som kränker en pojke fysiskt och att den som anmäler är en vårdnadshavare.
Anmälningarna gäller oftare pojkar än flickor
- Man tror det beror på att förskolorna är mer benägna att anmäla fysiska kränkningar, som knuffar och sparkar, än verbala kränkningar. Forskare menar att flickor oftare utsätts för social mobbning och att den typen av kränkning osynliggörs.
Fler anmälningar på våren
- Man tror att det kan ha ett samband med att arbetsbelastningen är högre då eftersom det är fler barn inskrivna på förskolan.
Ingen skillnad mellan barnskötare och förskollärare
- 2018 var det ungefär lika många barnskötare som förskollärare som anmäldes för att ha utsatt ett barn för kränkning. Men siffrorna är osäkra eftersom uppgifter om vem som har kränkt saknas i många anmälningar.
