– Jag blev fruktansvärt illa berörd och mådde dåligt, berättar en barnskötare som larmade när hon såg en kollega kränka ett barn.

Kollegan fick sluta men förskolan anmälde aldrig händelsen.

– Allt sköttes med stort hysch-hysch.

Ibland händer det som inte får hända: Ett barn i förskolan utsätts för en kränkning av personalen. Personal gör barn illa fysiskt, eller pratar till dem elakt.

Om ett barn kränks av personal eller ett annat barn, är förskolan skyldig att anmäla till huvudmannen, det vill säga kommunen eller det privata företaget. Även personalen är skyldiga att anmäla. Men när KA frågar kommunerna hur vanligt det är med anmälningar om att personal har kränkt barn, visar det sig att de flesta kommuner bara har fått in ett fåtal anmälningar. Mer än hälften hade inte fått in en enda anmälan 2017.

 

Anmälningar om kränkningar

HUR MÅNGA ANMÄLNINGAR HAR GJORTS I DIN KOMMUN? KOLLA HÄR!

 

Noll fall. Kan det vara så att det inte förekommer några kränkningar i den svenska förskolan? Med en halv miljon barn inskrivna och över 100 000 anställda låter det osannolikt, men det är inte omöjligt.

KA:s granskning tyder dock på att det kan finnas ett mörkertal av kränkningar som aldrig syns i någon statistik och heller aldrig når dem som är högst ansvariga för förskolan – politikerna.

Det kan bero på att personal och förskolechefer inte vet vad som ska betraktas som en kränkning. 2016 riktade Skolinspektionen exempelvis kritik mot Skarpnäcks stadsdelsförvaltning i Stockholm för att signaler om kränkningar riskerade att inte nå fram till förvaltningen.

Intervjuer visade att en del förskolepersonal inte kände till hur de skulle anmäla och andra var osäkra på vad som skulle anmälas. Personalen menade att de flesta händelser kunde lösas på förskolan och att det ”inte behövde gå så långt” som en anmälan. Men alla fall där barn upplever sig ha blivit utsatta för en kränkning, ska enligt skollagen anmälas och utredas. Förskolan ska inte själva göra en värdering av hur allvarlig händelsen är innan det görs en anmälan.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning kan inte svara på om det finns några fall av kränkningar i förskolan från det att anmälningsplikten infördes 2011, till 2016. Först efter Skolinspektionens kritik började man registrera anmälningarna centralt.

Och så ser det ut i flera kommuner, visar KA:s granskning. Att huvudmannen får kännedom om misstänkta kränkningar är viktigt eftersom de högst ansvariga har en skyldighet att sätta in åtgärder om det behövs, till exempel utbildning för personalen eller ökad bemanning.

Risken är att barn faller mellan stolarna om det inte görs anmälningar.

Daniel Blennow

Det finns dock en kommun som sticker ut i KA:s enkät och det är Malmö, som 2017 fick in hela 137 anmälningar där personal misstänks ha kränkt barn. Förklaringen är att man sedan många år tillbaka har arbetat aktivt med att uppmuntra förskolorna att anmäla kränkningar.

Förskoleförvaltningen misstänkte att det fanns ett stort mörkertal och började göra granskningar av de klagomål som kommit in till kommunen från föräldrar. Kommunens jurist kom fram till att många av klagomålen borde ha lett till att förskolan gjort en anmälan för att utreda om det skett en kränkning.

Ett år hittade man 60 klagomål som man bedömde borde ha anmälts. 26 av anmälningarna gällde personal som kunde misstänkas ha kränkt barn. Det handlade bland annat om personal som tvångsmatat barn, om personal som skäller och skriker på barnen och om personal som dragit barn hårt i armen.

– Det är absolut allvarligt. Risken är att barn faller mellan stolarna om det inte görs anmälningar, säger Daniel Blennow som är utredningssekreterare på Malmö stad.

Förvaltningens utredningar har också visat att fler kränkningar anmäls på våren och man tror att det kan bero på högre arbetsbelastning eftersom antalet inskrivna barn då är fler. I flera av klagomålen från föräldrar beskrivs personalen som pressad och underbemannad och barngrupperna som för stora.

Efter att Malmö stad förtydligat rutinerna och utbildat personal och förskolechefer har antalet anmälda kränkningar fyrdubblats.

– Vi ser det som positivt. Vår bedömning är att det innebär att mörkertalet minskar och att vi i högre grad uppfyller de lagkrav som finns kring anmälningar om kränkande behandling, säger Daniel Blennow.

Kommuner som har noll anmälningar kan säkert ha förskolor som hanterar fall av kränkningar bra, men man kan ju ifrågasätta likvärdigheten.

Daniel Blennow

Samtidigt som många kommuner inte fått in några anmälningar från förskolor, ökar antalet kränkningar som anmäls till Skolinspektionen. De senaste sju åren har anmälningarna om personal som kränker förskolebarn mer än fördubblats.

De som anmäler är ofta föräldrar som vänder sig till Skolinspektionen då de inte tycker att förskolan har hanterat händelsen bra. Det kan också vara personal som anmäler en kollega, men det är ovanligare.

Att larma om att en kollega behandlar barnen illa kan vara svårt. KA har varit i kontakt med flera anställda som berättar att de uppfattats som bråkiga när de berättat för chefen om kränkningar. En barnskötare, som vill vara anonym, berättar hur hon flera gånger sett att en kollega kränkt barn.

En gång hörde hon hur kollegan var arg på en pojke som inte ville gå på pottan. Kollegan satte barnet på en bänk i hallen och sade att han får sitta där tills han skärper sig.

– Barnet var två år och satt naken och grät i den kalla hallen. Jag klädde på honom och tog med mig honom in på avdelningen. Jag vågade inte säga till chefen, men jag sa till mina kolleger.

När barnskötaren till slut berättade för sin chef fick kollegan sluta. Men händelsen anmäldes aldrig, berättar barnskötaren som mådde väldigt dåligt över att arbetsgivaren inte hanterade händelsen bättre. I sådana här situationer kan det vara läge att koppla in facket. Det menar Peter Larsson, ombudsman på avtals- och arbetsrättsenheten.

– Det kan vara ett tecken på dålig arbetsmiljö.

Daniel Blennow på Malmös förskoleförvaltning tycker det är oroväckande att så många kommuner inte har fått in en enda anmälan.

– Kommuner som har noll anmälningar kan säkert ha förskolor som hanterar fall av kränkningar bra, men man kan ju ifrågasätta likvärdigheten.

 

Fotnot: Jobbar du i förskolan och har sett kränkningar som aldrig anmälts? Hör av dig till vår reporter Helena Gunnarsson på helena.gunnarsson@ka.se.

Så gjorde vi granskningen

Vi frågade alla 290 kommuner hur många anmälningar de fått in där personal uppges ha kränkt ett barn i förskolan under åren 2011-2017.  226 kommuner svarade.

Har saknats rutiner

  • Förskolor är sedan 2011 skyldiga att anmäla alla kränkningar till huvudman. Men för många av åren, framförallt de första efter att lagen infördes, kan kommunerna inte svara på om de fått in några anmälningar. När KA kontaktade kommunerna uppgav de att det har saknats rutiner för att diarieföra och samla in anmälningarna centralt. I ett fåtal kommuner uppger man att de misstänkta kränkningarna ändå har rapporterats till den ansvariga politiska nämnden. Men i andra kommuner medger man att anmälningarna fastnat ute på förskolorna och att det är oklart om kränkningarna nått huvudmannen. 42 procent av kommunerna hade inte fått in ett enda kränkningsfall 2015-2017.

Bara Academedia kunde svara

  • Vi frågade också tre av landets största förskoleföretag och bara ett av dem, Academedia (Pysslingen) kunde uppge hur många anmälningar de fått in (16 för läsåret 2017/2018). Norlandia kunde inte ta fram uppgifterna och Læringsverkstedet uppgav att de inte fått in någon anmälan 2017.

Fotnot: En kommun och en stadsdelsförvaltning kan inte uppge antal anmälningar per år, utan bara totalt. Dessa har vi räknat till gruppen som ”vet ej”. Även de kommuner (4) som uppgett att det finns anmälningar men att de inte kan ta
fram uppgifterna, har vi räknat som ”vet ej”. För Göteborg och Stockholm har vi lagt ihop anmälningarna för samtliga stadsdelsförvaltningar per år. En stadsdel har inte svarat på enkäten.