Vad händer med dygnsvilan i privat vård och omsorg?
Kommunal och arbetsgivarna misslyckades med att komma överens om regler kring 11 timmars dygnsvila i den privata vård- och omsorgssektorn. Kommunal bollar över till regeringen, som inte vill uttala sig. KA reder ut vad som kan hända nu.
Kommunal har meddelat att man ska rapportera till regeringen att man har avtal som strider mot EU-reglerna.
Vi har försökt att få en intervju med någon representant för regeringen men Anton Johansson, pressekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, säger att ”regeringen avböjer” och så fortsätter man hänvisa till arbetsmarknadens parter.
Men parterna, det vill säga Kommunal och Vårdföretagarna, har precis meddelat att man inte kan hantera situationen. Vad händer då? KA frågade arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog.
– Regeringen har ingen särskild anledning att anmäla det till EU-kommissionen, det kan vi utgå ifrån, säger Tommy Iseskog.
Varför har regeringen inte anmält till EU-kommissionen?
SVAR: Då säger regeringen att här i Sverige bryter vi mot EU-rätten och det är regeringens ansvar att se till att det inte är så.
Finns det något annat regeringen skulle kunna göra?
SVAR: Det är i så fall att ändra i arbetstidslagen där reglerna om dygnsvila finns, säger Tommy Iseskog.
Kan inte EU-kommissionen själv kräva av Sverige att regelverket följs?
SVAR: EU-kommissionen har godkänt det omförhandlade avtalet med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, för anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag men det är osäkert om de har koll på övriga avtal.
Kan EU:s myndigheter bli inblandade på något annat sätt?
SVAR: Det som skulle hända är att någon enskild påtalar för EU att Sverige inte följer direktivet. EU-kommissionens kritik mot Sverige för några år sedan ledde till att den dåvarande S-regeringen uppmanade fack och arbetsgivare att omförhandla avtalen. Kritiken kom efter att en ambulanssjukvårdare 2019 påtalat för EU-kommissionen att kollektivavtalet inte levde upp till direktivet.
Måste det vara någon som är berörd som i så fall anmäler frågan till EU?
SVAR: Nej. Kommunal kan vända sig till EU om man skulle vilja göra det. Vem som helst kan påtala för EU-kommissionen att så här ser det ut i Sverige.
Vad händer om inte regeringen gör något?
SVAR: Så länge regeringen inte gör något, och ingen gör någon anmälan så kommer det fortsatt vara olika regler för dygnsvila i offentligt och privat driven vård och omsorg. Även om Vårdföretagarna har sagt att man kommer uppmana företagen att ändra i tillämpningen av sina avtal, för att göra viss anpassning till arbetstidsreglerna.
Men Kommunal har också sagt att man är beredd att inleda tvister på arbetsplatser man anser inte uppfyller arbetstidslagen. Och då inleds i så fall tvisteförhandlingar mellan Kommunal och arbetsgivarorganisationen.
Leder inte de förhandlingarna någonstans kan den svenska Arbetsdomstolen bli inblandad och då skulle frågan förmodligen till slut hamna i EU-domstolen i alla fall.
På vilket sätt?
SVAR: Arbetsdomstolen skulle förmodligen tycka att EU-rätten är oklar i det här sammanhanget och därför skulle man begära ett så kallat förhandsavgörande. Då skulle frågan hamna i EU-domstolen.
Ett förhandsavgörande betyder att EU-domstolen uttalar sig om vad som gäller och är något Arbetsdomstolen måste ta hänsyn till när man sedan fattar beslut.
Så står det i avtalen om dygnsvila
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR: Grunden är att det ska vara 11 timmars dygnsvila per dygn mellan arbetspassen men möjlighet till undantag finns. Undantag ska motiveras tydligt, det ska finnas behov av det för verksamheten och krav på kompensation direkt eller senast inom 14 dagar. Sen finns mer specifika regler för brandmän, personliga assistenter och övrig LSS-personal när det gäller begäran om undantag.
Vårdföretagarnas avtal (för äldreomsorg, vård och behandling och ambulans): Sammanhängande dygnsvila kan uppgå till minst 9 timmar vid förläggningen av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden (som är 16 veckor).
Inom personlig assistans är den så kallade begränsningsperioden (den tid som genomsnittet ska räknas på) 14 dagar i Vårdföretagarnas avtal. Vårdföretagarna har sagt att man kommer uppmana bolagen att ha 14-dagarsgränsen på alla avtal.
Vad gäller om man jobbar i företag som ingår i en annan arbetsgivarorganisation än Vårdföretagarna?
SVAR: Kommunal ska träffa både Fremia och Arbetsgivaralliansen där flera arbetsgivare ingår. Men enligt uppgift till KA har de varit eniga med Vårdföretagarna under förhandlingarna.
Till exempel ska det slutbud som Kommunal ratade ha förankrats med både Fremia och Arbetsgivaralliansen innan det presenterades. Det ser därmed inte ut som att Kommunal kommer att komma överens med dem heller.
Hur går det med allt annat som står i de privata avtalen om löner, ersättningar, villkor etc?
SVAR: Kollektivavtalen går ut nästa år, då ska Kommunal och Vårdföretagarna, Fremia, Arbetsgivaralliansen försöka förhandla fram nya kollektivavtal om löner och anställningsvillkor. Då kan frågan om dygnsvila dyka upp igen.
Kommunal vill förmodligen inte skriva på ett nytt avtal utan att den här frågan är löst. Samtidigt kan det bli svårt att få med sig medlemmar på en eventuell konflikt eftersom många medlemmar inte vill bli av med till exempel dygnspass, som är risken/möjligheten om man inför begränsningar i ett avtal.
Så det blir nog en knepig avtalsrörelse nästa år.