Susanne och hennes kollegor tvingas till ensamarbete på natten – nu byter hon jobb

Under hela året har personalen i hemtjänstens nattpatrull i Kungsbacka försökt förhindra den omorganisation och nedskärning som arbetsgivarna velat göra. Personalen har skrivit riskanalyser och Kommunal har försökt stoppa det förhandlingsvägen. Införandet sköts också fram efter att två undersköterskor i nattpatrullen skadats allvarligt i en brandolycka när de åkte på ett akutlarm i februari i år.   

Men nu i september blir det verklighet. Nattpatrullens 58 tjänster minskas till 45. Det betyder att det är 14 personal som nattetid ska ta hand om omsorgstagare i hela kommunen. Personalen kommer också att köra ensamma i bilarna i högre utsträckning än vad de gjort tidigare.  

”Senast i natt var det en skjutning”

– Jag ser otrygghet. Vi vet aldrig vad som väntar när vi kliver in hos en vårdtagare. Jag ser att våra vårdtagare inte kommer att få den tid de behöver. De säger att vi har en trygg kommun men det händer grejer här också, senast i natt var det en skjutning i ett område vi åker i. Kommunen bryr sig inte alls om vår hälsa eller vårt psykiska mående, säger Susanne Werdien, undersköterska och skyddsombud för nattpatrullen.  

Övertaligheten har lösts genom att några slutat och gått till andra kommuner, andra har bytt arbetsplats inom kommunen. Alla som har önskat att fortsätta arbeta natt har kunnat göra det, om än på en annan arbetsplats. 

Väljer att sluta

Susanne Werdien är en av dem som valt att inte stanna kvar i nattpatrullen efter nedskärningarna.  

– Jag ville inte sluta i nattpatrullen, men har sagt från första stund att jag inte kör ensam. Jag sökte mig hit för att jag ville ha kollegor på natten att arbeta tillsammans med. Så nu kommer jag ofrivilligt att arbeta natt på ett annat ställe, ett boende.  

Isa Urün, vård- och omsorgschef i Kungsbacka kommun, konstaterar att omorganisationen handlar om att ”frigöra resurser” från natt till dag, där behoven är större.  

I riskbedömningen som gjorts handlar mycket om personalens oro, för ensamarbete, för hot och våld på natten, för rutiner vid larm när de flesta arbetar ensamma och för svåra beslut som måste fattas helt på egen hand.  

– Jag tror inte att det är en reell oro, mer att det handlar om att man inte vill vara själv. Vi har haft ensambilar på natten i tre år och det har inte gått ett överfallslarm eller varit något tillbud. På dagen hade de här insatserna gjorts av en person, så det går att lösa insatserna själv, säger Isa Urün.  

Nu har vi bestämt att så här jobbar vi på natten. Alla som ska vara kvar ska tro att den här omorganisationen går att genomföra.  

Nu är beslutet fattat och den personal som inte tror på idén är på fel arbetsplats om de valt att stanna kvar, menar han.  

– Alla har haft chansen att söka sig till en annan arbetsplats, de som stannat kvar har valt att vara med och nu är de skyldiga att bidra till att det blir bra i stället för att peka finger mot det som de inte tycker är bra.   

Ska personalen inte kunna lyfta eventuella problem?  

– Att lyfta saker är en sak, men då gör man det i rätt forum, med sin chef eller på apt. Det är också skillnad på att lyfta synpunkter för att förbättra och att lyfta synpunkter för att gnälla och motarbeta. Nu har vi bestämt att så här jobbar vi på natten. Alla som ska vara kvar ska tro att den här omorganisationen går att genomföra.   

Så personalen har inte rätt att ”gnälla”?  

– Om du tycker att det här är dåligt – vad är det som gör att du vill vara kvar och jobba? Vill man med eller inte? Vi har erbjudit andra arbetsplatser, så tror man inte på idén så har man ett eget ansvar.  

”Tystar en personalgrupp”

Kommunals sektionsordförande Peter Johansson reagerar på Isa Urüns uttalanden: 

– Det är på det här sättet man tystar en personalgrupp. De är oroliga för förändringarna och de har kollegor som skadades allvarligt vid olyckan vid ett akutlarm i vintras. Att man då ska uppfattas som gnällig är väldigt lågt. 

Peter Johansson säger att Kommunal gjort allt de kan för att förhindra omorganisationen via samverkansforum och senare en förhandling där de framfört de risker de ser: 

– Personalen blir mer utsatt i och med ensamarbetet där de tvingas hantera alla olika situationer helt på egen hand. Både när de rör sig ute på natten i stan, vid besök hos brukare, men också när de kör långa sträckor i skogen där det finns mycket vilt. Det finns inga marginaler i schemat och risken är att man kör fort.  

Uppmanar att skriva tillbud

Han hoppas nu att personalen ser till att skriva tillbud eller arbetsskadeanmälan när handlingsplanen inte kan följas.  

– Vi kommer att behöva ha skyddsombud som har stenkoll och pushar alla medlemmar att skriva tillbud när det inte fungerar, för vi är rejält bekymrade. Det är den väg vi kan följa omorganisationen, säger Peter Johansson.