Så vet du om du får rätt lön som sommarvikarie

1 Det här ska du tjäna på sommarjobbet

Vilken lön du får beror på ålder, erfarenhet och ibland utbildning – framför allt om lönen regleras via ett kollektivavtal. I Sverige finns ingen lag som reglerar detta, men i avtal finns en lägsta lön/minimilön som gäller från det att du fyller 19 år.  

För ungdomar under 19 år finns det ofta lokala överenskommelser i kommuner och regioner för vad de ska tjäna. För att få reda på lokala överenskommelser kan du kontakta din fackliga sektion om du är medlem. Även som studerandemedlem kan du få hjälp.  

Saknar en arbetsgivare kollektivavtal bestämmer de själva lönen. 

2 Du kan alltid prova att förhandla lön 

Saknar du erfarenhet inom yrket kan det vara svårt att få ut något av en löneförhandling, men du kan alltid lyfta att den föreslagna lönen är för låg. Ett tips är att vara väl förberedd med argument om varför du vill ha en högre lön.  

Du kan till exempel ta upp tidigare erfarenheter och kunskaper som du tror kan vara relevanta, trots att du införskaffat dig dem genom ett annat yrke eller roll.  

3 Ta reda på om det finns kollektivavtal

Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan arbetsgivare och ett fackförbund där det står vad man som anställd har rätt till och vilka regler som gäller i yrket eller på arbetsplatsen. Det kan handla om lön, semester, övertidsersättning, förmåner med mera.

Det är frivilligt för arbetsgivare att ha kollektivavtal och därför kan det vara bra att ta reda på om det finns innan du skriver anställningsavtal. 

Kommunal har en söktjänst där du själv kan se vilka företag facket har avtal med. Du kan såklart också alltid att fråga arbetsgivaren om de har kollektivavtal, men det är inte säkert att du får ett bra svar.

Hittar du varken svar i söktjänsten eller hos arbetsgivaren kan du ställa frågan till Kommunals rådgivningstelefonlinje, även om du inte är medlem. 

4 Det här ska stå i ett anställningsavtal 

Du har rätt att kräva att få ett anställningsavtal senast sju dagar efter att du börjat jobba. Det är lagen om anställningsskydd som kräver det. Det här ska du titta efter i anställningsavtalet:

• Arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer. Det ska gå att se vem du är anställd hos.  

• Den anställdes namn, personnummer och adress. Det ska framgå vem som är anställd.  

• Tillsträdesdatum och arbetsplats. Det är viktigt att veta vilken placering du fått, exakt var du ska jobba och när du ska börja.  

• Typ av anställningsform. Det ska också framgå start- och slutdatum om det är en tidsbegränsad tjänst.  

• Yrkesbenämning eller tjänstetitel. Det är också bra om det finns en kort beskrivning av dina arbetsuppgifter.  

• Lön och förmåner. Det ska stå om du får timlön eller månadslön. Andra relevanta förmåner kan vara avdrag för resor, kost eller logi om tjänsten kräver det.  

• Arbetstid per dag eller vecka. Hur mycket du ska jobba.  

• Semester. Det är bra om det finns med om du antingen har betald semester eller semesterersättning.

5 Det här ska finnas med på lönespecifikationen 

I en lönespecifikation ska arbetsgivaren på något vis förklara: 

• Vad lönen baseras på. Är det månadslön eller antal timmar – och i så fall vad timlönen baseras på.  

• Eventuella löneavdrag och tillägg. Till exempel semesterersättning, sjuklön, sjukavdrag, övertidsersättning och Ob-tillägg. 

• Din betalda skatt. Du är som individ själv ansvarig för skatten betalas in – och skyldig om den inte görs det.  

6 Vad är viktigast att kolla efter i lönespecifikationen? 

Extra viktigt att kolla efter på din lönespecifikation är att lönen och de inrapporterade timmarna stämmer överens med det du rapporterat in och vad ni kommit överens om. Det ska inte saknas timmar eller andra rörliga delar som till exempel ob-ersättning eller övertid.  

7 Du kan bli tvingad att jobba över – om det är tydligt 

Arbetsgivaren har makten att leda och fördela arbetet och kan därför beordra dig att jobba övertid. Om du säger nej kan det räknas som arbetsvägran.

Däremot ska det vara tydligt att arbetsgivaren vill att du jobbar utöver din ordinarie arbetstid och informationen ska komma i förväg. Framför allt är det viktigt att du får ersättning för det, helst i pengar.  

I situationer som kan uppstå då du jobbar inom till exempel hemtjänsten eller på ett äldreboende då du helt enkelt inte är färdig med brukaren när du egentligen ska sluta bör du fråga chefen i efterhand om du kan sätta upp det som övertid. 

8 Ersättning vid övertid

Vad du får betalt vid övertid beror, som för mycket annat, på om du har kollektivavtal eller inte. Finns det inget sådant avtal finns ingen regel om hur mycket du ska få i övertidsersättning. Det finns olika sorters övertid, läs mer om det i faktarutan. 

9 Hjälp, jag tror att jag blir lurad!

Det är viktigt att reagera direkt om du misstänker eller märker att något inte stämmer med din lön eller avtal.

Du kan alltid börja med att prata med din arbetsgivare, det kan handla om ett missförstånd eller att något rapporterats fel. Det ni kommit överens om innan du börjar jobba ska gälla. Om det skiljer sig kan du påtala att ”det här är inte vad vi kom överens om”. 

Om arbetsgivaren står fast vid det du upplever skiljer sig från vad ni kom överens om kan du kontakta facket. Även icke-medlemmar kan vända sig till rådgivningen, men för lokala frågor krävs det ofta att du är medlem.  

 Källa: Farhad Abedin, ombudsman på Kommunal & Kommunal.se