Alla förändringar kör slut på de anställda, säger Kommunals Jennie Ståhlkrantz. 

– Jag träffar medlemmar som gråter. Jag jobbar för att kunna ha en fritid. Jag har inte fritid för att jag ska orka jobba. Så har det blivit för många nu. De är helt slut när de väl är lediga, säger Jennie Ståhlkrantz, stödassistent och facklig företrädare för Kommunal i Jönköping.   

Inom LSS och personlig assistans räknas ofta en stor del av personalens nattpass som jourtid. Man sover på jobbet och jobbar vid behov. Ersättningen för jour är betydligt lägre och räknas heller inte in i sysselsättningsgraden. 

Tidigare hade man i Jönköping ett lokalt avtal där jouren var en mindre del av nattpassen, men det sade kommunen upp för tre år sedan. 

När sedan de nya reglerna om 11 timmars dygnsvila förändrades blev det ännu svårare att få till vettiga arbetstider. 

En vecka mer per år

På Drottninggatans gruppboende har själva jourdelen av arbetspassen alltså blivit längre. I stället för 6-7 timmar jour per natt har det i regel blivit så att tio timmar av ett nattpass är jourtid. 

Men jämfört med hur det är för privatanställda är villkoren bättre – halva jourpasset räknas som arbetstid och ger ”vanlig” lön.  Men jourtiden är ändå ett återkommande missnöjesämne hos de som berörs.   

– Det hade gynnat våra medlemmar om alla jourtimmar räknades som arbetstid, säger Adnan Cehic som jobbar fackligt den största delen av tiden som huvudskyddsombud i funktionshinderomsorgen i Jönköping.   

Stödassistententen Ingrid Lindblad, heltidsanställd på Drottninggatan sedan många år tillbaka, berättar att hon har jourpass fem gånger per sexveckorsperiod.

Med fler jourtimmar per natt blir det omkring 40 timmar mer på ett år som inte räknas in i sysselsättningsgraden jämfört med hur de hade det för tre år sedan. Men eftersom hon fortfarande ska komma upp i heltid så behöver arbetstimmar stoppas in på andra håll i schemat. Och det blir fler timmar och längre dagar på dagpassen.   

 – Det ger en dag mindre ledigt och en långledighet mindre på sex veckor, säger hon.   

Jourtid och sysselsättningsgrad

  • Stödassistenterna i Jönköping har jour mellan 21.00 och 07.00. Halva jourtiden är vanlig lön och andra hälften ger jourersättning som i avtalet för kommuner och regioner är 30 procent av timlönen på vardagar.  
  • Jourtid räknas inte in i sysselsättningsgraden. Har man mycket jour på sitt schema och vill jobba heltid innebär det betydligt fler timmar på jobbet än för dem som har nattjänster utan jour.

11 timmars dygnsvila blev 12

Som lök på laxen kom de nya reglerna för dygnsvila den 1 februari. I Jönköping innebär de att 24-timmarspassen har ersatts av 20-timmarspass, vilket avtalet tillåter.   

Och Jönköping har valt att ha 12 timmars dygnsvila för att ha marginal om folk tvingas stanna över. Allt detta innebär också att pass måste kortas och fler timmar måste läggas ut på andra dagar i ordinarie schema.   

På Drottninggatan har de fasta scheman och behöver inte ”jaga” tid för att komma upp i heltid. Annat är det för dem som har önskescheman, säger Jennie Ståhlkrantz. De måste jaga pass för få full lön varje månad. Ju fler pass med jourtid desto svårare är det. Önskescheman kallas ibland för tvättstugescheman och går ut på att anställda bokar in sig på pass de vill/kan jobba. Sedan ska det anpassas till behoven och i slutändan är det inte alla som får de pass de önskat.

Jönköpings kommun vill inte låta sig intervjuas. I stället besvarar funktionschef Cecilia Johansson frågor på mejl. Hon skriver bland annat att sjukfrånvaron inte har ökat sedan det lokala avtalet sades upp. Och att reaktionerna bland anställda varit blandade.

På frågan hur mycket pengar kommunen sparat på att i stället ha det centrala avtalet svarar hon:  

– Vi har inte gjort någon sådan beräkning men kan konstatera att det medför en mer kostnadseffektiv bemanning. 

Denna kostnadseffektiva bemanning har som facket ser på det lett till mindre fritid, sämre återhämtning och tröttare personal.