”Sist in, först ut” vid omplacering?

Jag har varit anställd i en kommun i 33 år som undersköterska och arbetar i hemtjänsten. Antalet brukare minskar i vårt område, därför ska vi omplaceras till andra orter i kommunen. Jag är en av dem som ska flytta, motiveringen lyder att jag är drivande och behövs på ett annat ställe.

Jag vet att jag är drivande, men tror mer att skälet till omplaceringen är att jag är obekväm och ifrågasättande bland annat när det gäller hur vi ska hinna utföra beviljade insatser på den tid vi har.

Får man verkligen frångå ”sist in, först ut” när det gäller verksamhetsförändringar?

Jag har blivit kontaktad av min sektion, men kan ändå inte släppa att de frångår principen ”sist in, först ut”. 

Lång anställning är inte längre någon trygghet


Turordningsreglerna i las

SVAR: Nej, i en omplacering vid en verksamhetsförändring gäller inte “sist in först ut”. Den regeln gäller i lagen om anställningsskydd först när det är en konstaterad arbetsbrist. När arbetsgivaren måste säga upp personal då gäller begreppet “sist in, först ut”.