Personlig assistent – inte längre det optimala yrket för kulturarbetare
Personlig assistent har länge varit det perfekta jobbet för konstnärer och författare. Men slopade dygnspass gör att kulturarbetare nu funderar på att söka andra jobb.
– Utan dygnspassen funkar det inte alls. Att gå in i sig själv och processen blir inte möjligt, säger kommunalaren och manusförfattaren Molly Uddenberg.
Vilket yrke passar bäst att kombinera med ett kulturarbete? Den frågan undersökte Molly Uddenberg när hon skrev en masteruppsats i ämnet praktisk kunskap. Att inte ha ett jobb vid sidan av sitt kulturarbete innebär ofta ekonomisk stress.
Samtidigt funkar inte ett vanligt heltidsjobb om man ska ha tid och ork över till konstnärskapet. Svaret hon kom fram till var att personlig assistent var det optimala yrket. Främst på grund av den sammanhängande ledighet man får om man arbetar dygnspass.
Bra med längre ledigheter
– Det som var viktigt för mig när jag valde ett jobb att ha vid sidan av mitt kulturjobb var att det skulle finnas en stark facklig organisation, säger Molly Uddenberg.
Hon är i grunden filmmanusförfattare och har jobbat med teater. Hon kom trea i Kommunalarbetarens senaste novelltävling och nu skriver hon på en roman.
– Att ha längre ledighet gör att man kan ha dödlägen när inget händer. Man kan behöva ha en dag när allt är piss, man kan inte skapa något alls, och sen jobba upp sig igen. Det är en process, säger Molly.
Hennes kollega Alexander Mood håller med.
– Det är tveklöst tack vare dygnspassen som jag har kunnat vara konstnär. De flesta konstnärer jag känner har lagt ned sin konst för att de inte har råd att hålla på.
Jobbat hos samma brukare i 20 år
Alexander är medlem av det lilla galleriet ID:I på Södermalm i Stockholm, där vi ses för den här intervjun. Han tänkte testa att jobba som personlig assistent i ett år. Nu har han jobbat i yrket i 30 år – 20 år med samma brukare – och älskar sitt jobb.
– Jag har också blivit en bättre assistent för att jag får utrymme att vara kreativ. Jag menar att vår kreativitet spiller över på brukarna så de får ett rikare liv. Min brukare gillar musik men fördomen är att personer med neuropsykiatriska diagnoser gillar dansband. Det är inte alls fallet med min brukare.
– Nej, han har faktiskt riktigt bra musiksmak, tillägger Stefan Axelsen som är musiker.
Han har tidigare varit musiker på heltid och känt av den ekonomiska stress som det innebar.
Fördubbling av antal arbetspass
De jobbar alla tre på ett LSS-boende i Hägersten i Stockholm. Merparten av deras kollegor är också kulturarbetare. De har just börjat jobba med sina nya scheman – utan dygnspass. Detta på grund av de nya reglerna om dygnsvila. Deras arbetsgivare har valt att inte söka dispens för att behålla dygnspassen.
– En del har fått en fördubbling i antalet arbetspass. För oss innebär inte det här mer vila utan mindre, säger Alexander, som är arbetsplats- och skyddsombud.
Från att ha haft sju arbetspass på en månad kan de nu ha 14. Molly känner sig sliten efter två veckor utan någon sammanhängande ledighet.
– Frågan blir ju vad vi väljer om det inte går att få ihop de här jobben. Jag funderar på att söka andra jobb.
– Det gör vi nog allihop, säger Stefan. Jag försöker hitta fördelar med de nya arbetstiderna men det kommer nog bli tufft.
Vad innebär förändringen?
• De nya dygnsviloreglerna innebär stopp för dygnspass inom LSS och personlig assistans från 1 februari. Det går dock att göra avsteg från reglerna och behålla dygnspass om det finns särskilda skäl.
• Tidigare kunde en heltid på LSS-boendet i artikeln bestå av sju–åtta arbetspass i månaden, främst dygnspass. På nya schemat har de 12–14 arbetspass per månad.
• De kortaste passen är sex timmar och de längsta är 20 timmar. Till skillnad från dygnspassen är 20-timmars-passen svåra att få ihop schematekniskt så de är ovanliga.