Kommunal: Vi kan inte bara acceptera nedskärningarna – vi måste mullra

I en majoritet av Sveriges kommuner väntas nedskärningar under 2024. De verksamheter som kommer att behöva spara mest är äldreomsorg och skola.

Hur besparingarna slår på arbetsplatserna beskriver arbetsplatsombud inom äldreomsorgen i en ny enkät från Kommunal. Nästan hälften uppger att det ligger besparingar på bordet.

– I äldreomsorgen som varit hårt pressad under en lång tid och inte har några marginaler är det väldigt allvarligt. Det finns inte utrymme för att göra besparingar. Det är obegripligt hur det ska gå ihop, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Fler än hälften av arbetsplatsombuden svarar att de kommer att få sämre scheman och att det kommer att skäras ned på personal. En tredjedel berättar om vikariestopp.

Får en halv macka

För de äldre kan nedskärningarna visa sig i att de får mindre matportioner, en halv macka i stället för en hel. Arbetsplatsombud berättar om chefer som uppmanar personalen att nedprioritera trygghetslarm (även så kallade ”tysta larm”) för att inte riskera att behöva arbeta övertid.

Hur äldreomsorgen ser ut om ett år om de aviserade neddragningarna blir verklighet vill Malin Ragnegård knappt tänka på, säger hon:

– Redan för två år sedan sa en majoritet av medlemmarna att de övervägde att lämna yrket, och de har aldrig tidigare varit så många. De tycker inte längre att det är värt att riskera sin hälsa och välja bort fritid och familjeliv. Nedskärningarna skulle också sänka omsorgskvaliteten för de äldre betydligt. 

Du är ofta ute och träffar medlemmar, möter du många som tänker sluta?

– Ja, absolut. Jag möter både medlemmar som har sagt upp sig och de som funderar på att lämna. Det är ofta med en stor sorg. Många är ledsna över utvecklingen i det yrke som de skulle vilja vara kvar i.

Vad kan Kommunal göra för att förbättra för medlemmarna i detta?

– Ligger det besparingar på bordet ska vi inte bara gilla läget, det ska vi inte bara acceptera. Vi ska göra allt vi kan för att stå på medlemmarnas sida mot neddragningar: vid förhandlingsbordet, opinionsmässigt genom att gå ut i media och berätta om konsekvenserna och genom att använda de verktyg vi har i arbetsmiljölagen.

Vi ska alltid ta strid

Jag har pratat med medlemmar som bett sin lokala sektion hjälpa dem att ordna en manifestation eller demonstration mot neddragningarna som fått nej. Vad säger du om det?

– Jag är väldigt tydlig med att vi alltid ska stå på medlemmarnas sida. Vi ska alltid ta strid och driva medlemmarnas frågor så långt vi bara kan. Jag uppmanar ju alla att vi ska mullra mer! Och då ska varje medlem känna att hela förbundet backar upp det. Det betyder att vi generellt ska anamma de förslag som kommer från medlemmarna. Engagemang väcker mer engagemang och aktivism.

Skulle nedskärningarna kunna förhindras?

– Jag fattar att kommunerna har de pengar de har. Även om de kan påverka budgeten till viss del är det inte ett ansvar kommunerna kan ta själva. Staten i form av regeringen måste gå in och stötta upp när det blir en sådan här extrem utveckling. Ytterst handlar det om vårt lands välfärd: Vilken omsorg ska vi ha?

Jag ser mycket väl att kommunerna kan behöva höja skatten. Det är klart att det ska upp på bordet innan de börjar med nedskärningar i kärnverksamheterna. 

Vad bör regeringen göra?

– Det måste till mer pengar till kommunerna nu genast. Kommunerna står inför stora besparingar som drabbar personal, äldre och barn. Den här situationen är ovärdig ett starkt välfärdsland som Sverige.

Höja kommunalskatten

Har kommunerna inget ansvar?

– Självklart. De kan göra en hel del med det de har. De kan till exempel låta personalen vara mer delaktig när det gäller schemaläggning. De kan bemanna upp så att de klarar kortare frånvaro på ett bättre sätt. De kan lyssna mer på personalen. I dag blir det mer och mer toppstyrt och centralstyrt med samma schema för alla i hela kommunen för att kunna använda resurserna till max.

Skulle du råda kommunerna att höja skatten?

– Jag ser mycket väl att de kan behöva höja skatten. Det är klart att det ska upp på bordet innan de börjar med nedskärningar i kärnverksamheterna. 

Flera regioner har lagt stora varsel på hundratals tjänster där många rör kommunals medlemsgrupper. I förra veckan lovade regeringen sex miljarder extra till sjukvården. Räcker det?

– Inte på långa vägar. Sverige står inför en välfärdskris och specifikt en vårdkris. Det vi ser nu är de största nedskärningarna sedan 90-talet. En varselvåg ligger över den svenska hälso- och sjukvården. I stället för att skjuta till de medel som behövs försöker regeringen desperat sätta plåster på en blödande välfärd. 

Smygs under radarn

I den kommunala äldreomsorgen får nedskärningarna sällan lika stora rubriker som dem i regionerna. Det kan vara en nattjänst som dras in – det låter inte mycket men kan innebära att 25 procent av bemanningen försvinner. Malin Ragnegård menar att det gör att försämringarna inte blir lika synliga för allmänheten.

– Vi måste försöka hitta arbetssätt att komma åt det. Ofta smygs det under radarn eftersom det inte läggs ett varsel på 25 procent. Där måste vi stärka våra lokala ombud för att det inte ska kunna ske i tysthet.