I över två månader har vårdbiträdet Zana Rafaat, som jobbar i äldreomsorgen i västerbottniska Jörn, väntat på besked om förlängning av sitt arbetstillstånd.

Men han vet av erfarenhet att väntan kan bli mycket längre. Första gången han sökte fick han vänt över ett år och vid första förlängningen blev väntan nästan åtta månader.

Ett avslag innebär i värsta fall att han inte får vara kvar i landet om det inte finns andra skäl för det. 

– Jag vågar inte tänka på hur det skulle bli. Vårt liv är här.

Det är inte bara han utan hela familjen som drabbas. Hans fru har ett eget arbete och egen lön men inget eget arbetstillstånd. Både hon och deras två yngsta barn är medsökande på det han har.

– Det skulle vara katastrof om jag inte fick förlängt, säger han.

Fler kommer att få avslag

Enligt Migrationsverket har närmare 300 personer redan fått avslag på sina ansökningar om arbetstillstånd sedan det nya försörjningskravet för arbetstillstånd på 27 360 kronor infördes av riksdag och regering den 1 november.

Charlotte Marie är enhetschef på Migrationsverket och arbetar mot arbetstillstånden. Hon menar att det är ungefär de siffror de väntat sig.

– Vi hade en prognos om en ökning av avslag om 10–20 procent innan kravet inträdde. 

Hon förklarar att statistiken mest är en indikation eftersom en del av arbetstillstånden kanske fått avslag på grund andra avslagsorsaker än försörjningskravet trots att det varit en faktor. Hon tror ändå att ökningen kommer att ligga på de här nivåerna.

– Men det har knappt gått två månader och det är inte en jättelång tid att dra växlar på.

Två val för dem med avslag

Charlotte Marie förklarar att den som fått ett avslag på arbetstillståndet i princip förlorar sin rätt att stanna i Sverige.

– De har två val: att lämna landet och kanske ansöka på nytt från hemlandet eller att överklaga beslutet till Migrationsdomstolen. 

Hur många som gjort det hittills har Migrationsverket inte några uppgifter om i nuläget.

Riskerar att förlora sex anställda

Jan Lindberg är enhetschef för Björkhammargården i Jörn där Zana Rafaat arbetar. 

– Det är mycket oro här nu. Utöver Zana har jag tre anställda vårdbiträden till som har arbetstillstånd som ska förlängas och två som har andra typer av asylärenden som pågår. Vi är alla bekymrade över läget.

Sammanlagt 29 är anställda personer på boendet för att kunna bemanna dygnets alla timmar. De sex anställda som nu är oroliga över om de får stanna i Sverige eller inte är en viktig del av dem.

– Skulle alla försvinna på ett bräde vore det katastrof. 

Höjda lönekravet för arbetstillstånd

Den 1 november höjdes arbetstillståndets försörjningskrav från 13 000 kronor till 80 procent av svensk medianlön – i dag 27 360 kronor.

Höjningen har gjorts på initiativ av regeringen och SD och benämns i förarbetena som god försörjningsnivå.

Arbetstillståndet är ett tillstånd som behövs för att medborgare i länder utanför EU ska ha rätt att arbeta i Sverige. 

I dag är det 60 000 personer i Sverige som har tillfälligt arbetstillstånd. 14 991 av dem har en lön under 27 360 kronor i månaden.

Jan Lindberg är irriterad över att hans anställda med arbetstillstånd ska behöva vara oroliga.

– Man ska sköta hela sin livsföring och det gör verkligen de som arbetar här.

De har inte sökt socialbidrag. De utnyttjar inte välfärden. De försörjer sig själva och har bra liv här i Jörn. Jag förstår inte varför de ska utsättas för det här.

För just Zanas del har han gott hopp om att arbetstillståndet ska beviljas. Han har en grundlön på 25 500, men kom upp i rätt lön många av månaderna 2023 med ob-ersättningen för de helger och kvällar han arbetar. Skellefteå kommun har också höjt nivåerna för ob-ersättningen.

– Så det är lättare för honom att komma upp i tillräckligt hög lön nu, men utan ob går det inte, säger Jan Lindberg

Ob-tillägget är knäckfrågan

Den stora kuggfrågan är just om Migrationsverket kommer att räkna in hans ob eller inte. När de gör sina individuella bedömningar räknas ob inte alltid med i inkomsten.

Charlotte Marie vill inte uttala sig om just Zana Rafaats fall innan ett beslut är fattat, men säger att:

– Generellt är det så att om man sporadiskt rings in och får ob på en arbetsplats så räknas det inte in. Om det däremot är kutym på arbetsplatsen eller i yrket, som inom vård och omsorg, där många arbetar nätter, kvällar och helger, då är det en annan sak. Det är dock en bedömning som görs i varje enskilt fall.

Funderar på schema med mer ob

För Zana Rafaat kommer väntan att fortsätta en tid till. I snitt får den som i år sökt förlängning på ett arbetstillstånd vänta i 94 dagar på beslutet.

Han funderar på om han ska försöka få ett schema där han arbetar mer på obekväm arbetstid trots att han inte vill vara borta så mycket från familjen.

– Ja, vad ska jag säga. Vill de det kan jag arbeta varje helg eller fler kvällar för att komma upp i rätt lön. Migrationsverket är viktigast just nu.

Vad händer efter avslag?

Avslag på första ansökan om arbetstillstånd

Får du avslag första gången du söker kan du söka igen, men det måste i regel ske från hemlandet.

Avslag på förlängning av arbetstillstånd

Den som fått avslag på sin ansökan om förlängning om arbetstillstånd måste lämna landet inom fyra veckor efter att beslutet vunnit laga kraft.

Det går att överklaga beslutet till Migrationsdomstolen – det går då att stanna i landet och fortsätta arbeta under överklaganstiden.

Blir det avslag i Migrationsdomstolen går beslutet att överklaga till Migrationsöverdomstolen.Den som lämnat landet kan ansöka om ett nytt arbetstillstånd men det måste göras från hemlandet.

Källa: Migrationsverket