Sena löner drabbar sjuka och föräldralediga – Mikael går miste om 6 000

– Det har varit saker hela tiden.

Få ord, men de rymmer en tragedi. Mikael Andersson råkade först ut för artros i knäna, sedan en hjärtinfarkt, sedan en stroke.

Det hade ju varit mer än nog, men därefter drabbades han dessutom av en obotlig muskelsjukdom. Borta från sitt vanliga jobb som sjukhusvaktmästare på Sunderbyn har han varit sedan januari 2021.

Som alla sjukskrivna har han drabbats svårt ekonomiskt och i dag har han ungefär 13 000 kronor från Försäkringskassan att leva på varje månad. 

Sena med de lokala lönerna

Sjukpenningen baseras på hans årsinkomst från Region Norrbotten och det är här de sena lönerna kommer in. För Kommunal och arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner skrev under det centrala avtalet redan i april.

Nu skulle lönerna upp med i snitt 1 125 kronor i månaden för den stora delen av fackets medlemmar, de som är anställda av regionerna och kommunerna. 

Men fack och arbetsgivare är sedan flera år tillbaka överens om att man vill att lönerna ska vara individuella. Därför måste varje enskild region och kommun förhandla lokalt också.

Och det är just den här delen av löneprocessen som på vissa håll har dragit ut på tiden, vilket alltså påverkar personer i Mikael Anderssons situation.

”Arbetsgivaren har förhalat”

På de flesta håll har processen bara tagit ett par månader, men i exempelvis Region Norrbotten dröjde det till oktober innan parterna kommit överens.

– Region Norrbotten har förhalat hela processen. Annars brukar det vara påskrivet och reglerat ganska omgående, i år blev det väldigt speciellt och väldigt dåligt för alla våra medlemmar. Men det är medlemmar i Mikaels situation som drabbas allra hårdast, säger Lena Vikberg, som är sektionsföreträdare för Kommunal Region Norrbotten.

Hur är det han drabbas då? Jo, de tre bokstäverna som avgör hur mycket pengar Mikael får att leva på är S, G och I. De står för sjukpenninggrundad inkomst. SGI:n räknas fram efter Mikaels årsinkomst från Region Norrbotten.

Skulle han ha varit frisk hade den årsinkomsten bland annat innehållit en retroaktiv lön för tiden mellan april och oktober, alltså den tiden som det tog för parterna att skriva under det lokala avtalet.

Hade Mikael varit frisk hade han på oktoberlönen fått ett engångsbelopp på cirka 6 000 kronor. 

Men här kommer lagen in. Den säger nämligen att SGI:n inte får räknas bakåt i tiden.

Den sjukpenninggrundade inkomsten får inte räknas på vad han skulle ha tjänat om han hade jobbat, utan bara från och med att den nya lönen är förhandlad och klar.

Lagen räknar inte bakåt

– Det som händer är att den sjukpenninggrundade inkomsten inte höjs förrän vi lokalt skriver under avtalet. Man går inte bakåt i tiden, utan från när man har kommit överens om var och ens lön. Det här kan vi inte göra något åt, utan det här kommer från Socialförsäkringsbalken. Det är lag. Man höjer inte SGI:n bakåt i tiden, det blir bara framåt i tiden. Eftersom man inte vet vad jag skulle ha tjänat, så blir det framåt i tiden, säger Anne-Maria Carlsgård, förbundsombudsman på Kommunal.

De retroaktiva tusenlapparna hamnar alltså aldrig i sjukas och föräldraledigas plånböcker.

– Det hade varit jättemycket värt för mig att få en peng. Jag tycker att det är skrämmande dåligt att de är så sena. Jag vet inte vad de ska kunna skylla på. Ansvaret borde ligga på någon person, att det här skulle vara löst. Jag tycker bara att det är dåligt, säger Mikael Andersson.

Politikern: ”Olyckligt”

Ansvarig politiker är regionstyrelsens ordförande, socialdemokraten Anders Öberg. Han säger att huvudorsaken till att lönerna blev så sena är att man ville skriva under med alla fack samtidigt, det vill säga inte bara Kommunal.

Vad vill du säga till Mikael Andersson?

– Jag tycker att det är olyckligt att det påverkar den ersättning han kunde ha fått. Men arbetsgivaren hade en ambition att det skulle göras på rätt sätt och att alla skulle få informationen samtidigt, vi ville göra en samordnad lönerevision. Tyvärr.