Barnskötaren Erica har en ny arbetsplats varje dag

Barnskötaren Erica Christiansson ler. Hon är uppvuxen i en lantbrukarfamilj i Dalsland och njuter av att arbeta i skog och natur. I dag är arbetsplatsen Havstensfjordens naturreservat med utsikt över Västerhavet och den majestätiska Uddevallabron. 

För några år sedan diagnosticerades hon med hjärntrötthet och erbjöds att börja arbeta på de nystartade förskolebussarna i Uddevalla kommun. På det sättet slipper hon de höga ljudnivåerna som var en av orsakerna till att hon sjukskrevs. 

En förskola på hjul

Varje morgon rullar bussen upp utanför förskolan och avdelningen med de äldsta tillbringar sedan den mesta delen av sina dagar på bussen. Kvart i åtta öppnas dörrarna till bussen och 16 förväntansfulla barn ramlar in, en efter en. Skorna ställer de i ett skoskåp vid mittingången.

Bussen är utrustad som hel liten förskola med toalett och allt. Här serveras frukost till de morgontidiga, varje barn har ett eget märkt säte med barnstol och på hatthyllorna finns lådor med saker som pärlor, pyssel och plusplus.

– Från första skruven har vi fått vara med och bestämma hur bussarna ska se ut, säger Erica.

Två förskollärare och två barnskötare arbetar på bussen i dag. En av förskollärarna, Bo-Gunnar Andreasson, har busskörkort och är den som kör. Och vid niotiden rullar vi mot naturen, Havstensfjorden och Mollön, ut mot kusten.

Bo-Gunnar ställer bussen på den tisdagstomma parkeringsplatsen, de förväntansfulla barnen får på sig västar och skor och ställer sig i ring för lite instruktioner av pedagogerna.

Dags för krabbmete

Stadsdelen Hovhult, där de här barnen kommer ifrån, är ett område präglat av flerspråkighet och mångkultur men också segregation. Bara ett av barnen har svenska som modersmål och ett besök i naturen och vid havet är spännande och oväntat för de allra flesta.

– Man ser äventyrslusten i barnens ögon när man åker ut med bussen, säger Erica. 

Hälften av barnen går bort med henne och barnskötarkollegan Idriss Ismail till en liten klippavsats. Ur en plastlåda hivar Erica upp krabbmetelinor som agnas med varmkorv. I med linorna i sjön och dags att hoppas på napp!

Och det tar bara några minuter innan en korvsugen krabba dras upp ur havet. Abdirahman tittar med stora ögon på det märkliga lilla djuret som bara går i sidled.

– Jag blir väldigt glad, som är uppväxt med natur, säger Erica. Många av de här barnen har blivit lärda att det är farligt med djur och skog. Vi lär dem att äta saker från skogen och tillaga det själva. Barnen uppskattar det väldigt mycket för det är något de inte får göra annars.

Steker kantareller i skogen

De här krabborna är förstås för små för att äta, men i skogen plockar de harsyra, gökärt och björnbär. Steker färska kantareller över öppen eld. Erica berättar att de är ute med bussen oavsett årstid och väder. Slask eller regn är inget som stoppar dem.

– Det gäller att inte vara rädd för dåligt väder!

Reservkläder finns i bussen, något som visar sig nödvändigt i dag när Yazan går för nära kanten mot havet och råkar drutta i. Erica är snabbt där och drar upp honom. Det är grunt och ingen fara, men några tårar kommer ändå. Snabbt går de in i bussen och byter om till torra kläder och efter några minuter fiskar Yazan med de andra igen.

Bussarna ett sätt att integrera

Det finns två förskolebussar i Uddevalla kommun, en i Hovhult och en på landsbygden i Lane-Ryr. Barnen från de olika kommundelarna träffas tre gånger i veckan, på det sättet är bussarna en del av ett integrationsprojekt.

– Många barn där är ovana vid barn med andra språk och kulturer. Och vi är vana vid barn med dåligt utvecklat språk, mötena berikar. Så det här blir ett väldigt bra sätt att skaffa kontakt med varandra innan skolan börjar och de möts där. Vi kan ta hjälp av varandra, säger Erica.

Vad är det bästa med jobbet?

– Att se glädjen i barnens ögon. Att de själva kommer på att saker inte är farliga.

Men helt ofarlig är inte alltid naturen. Innan hon ska släppa tillbaka krabborna i sjön nyper en av dem tag ordentligt. Erica grinar till lite och skrattar:

– Aj! Den fick ett bra tag om fingret!