”Snabba pengar och oseriösa aktörer – regeringen måste backa om assistansen”
En mörk tid väntar den personliga assistansen. De kraftiga besparingarna i regeringens budget drabbar förstås brukarna – men också de personliga assistenterna. Oseriösa aktörer, fusk och missförhållanden riskerar att åter breda ut sig, skriver Humana Assistans vd Hans Dahlgren.
Efter många års låga uppräkningar står personlig assistans inför ett stålbad. Nästa år betyder differensen mellan löneökningarna och den låga schablonökningen i praktiken ett besparingskrav på 640 miljoner på den statligt finansierade assistansen.
Personlig assistans gör att många personer med funktionsnedsättning får en fungerande vardag, med arbete och fritid, familjeliv och nöjen. De senaste årens åtstramningar har skett bland annat genom att mycket ansvar överflyttats till kommunerna. Försäkringskassans har minskat och upphävt assistansbeslut, med retroaktiva återkrav.
Besparingar sker i det dolda
De senaste åren har antalet assistansberättigade gradvis minskat. Från januari 2015 till juli i år minskade antalet individer från drygt 16 000 till knappt 13 400, eller drygt 17 procent. Men en stor besparing sker också i det dolda – genom att hålla nere ersättningsschablonen.
I år riskerar läget att bli rent akut, när lönerna enligt avtal ökar 7,4 procent – men regeringen bara vill ge 1,5 procent till assistansen. Det försvårar möjligheten för seriösa företag att vara goda assistansanordnare, och arbetsgivare.
640 miljoner minus på ett år
Sedan 2016 har schablonen, med ett enstaka undantag, ökat betydligt mindre än inflationen. För 2023 blir skillnaden mellan löneökning och schablonens ökning sju kronor per timme. Med 13 400 personer som i snitt har 133 assistanstimmar per vecka blir det ett minus på 12,4 miljoner i veckan, eller över 640 miljoner på ett år.
Andra delar inom LSS får samtidigt en helt annan förstärkning, då kommunernas omsorgsprisindex stiger med 4,6 procent. Varför ska personlig assistans värderas lägre?
Ett större kommunalt ansvar för personlig assistans riskerar att leda till underskott, och drabba även andra välfärdsområden. I slutänden blir det dyrare för samhället och skattebetalaren.
Eftersom assistansen i praktiken helt består av tid – de assistanstimmar som beviljats är den arbetstid assistenterna har hos sina uppdragsgivare – är möjligheterna att effektivisera verksamheten försvinnande små.
Seriösa aktörer vill driva kvalitets- och utvecklingsarbete. Vi vill vara bra arbetsgivare och kunna locka och behålla nya medarbetare med konkurrenskraftiga löner, bra arbetsvillkor och kompetensutveckling. Allt detta försvåras nu kraftigt – för oss som Sveriges största assistansanordnare, och alla andra.
Risk att oseriösa företag växer
Kommunerna har inget val: de har skyldighet att erbjuda assistans om ingen annan gör det. Men ersättningen är lika låg för dem. Ett större kommunalt ansvar för personlig assistans riskerar att leda till underskott, och drabba även andra välfärdsområden. I slutänden blir det dyrare för samhället och skattebetalaren.
Alla seriösa assistansföretag vill sätta stopp för missförhållanden och missbruk. Fusk och fel kan dock aldrig användas som argument för att spara på hela reformen. Nu är risken i stället att oseriösa aktörer, för vilka arbetsmiljö och ansvar är mindre viktigt än snabba pengar, kan breda ut sig.
Regeringen måste backa
En mörk tid väntar den personliga assistansen – om inte regeringen backar. Fortfarande finns en chans med statsbudgeten för 2024. Reformutrymmet måste ha plats för frihetsreformen personlig assistans. Alla är värda ett bra liv.
