Forskare: Höjd pensionsålder ökade dödligheten
Flera länder höjer pensionsåldern, med argumentet att vi lever längre. Men nu visar en studie från Spanien att det ökade risken för tidig död, särskilt för personer med tunga jobb.
Den ökade pensionsåldern i Sverige kan blir ett stort problem (kvinnan på fotot har inget med artikeln att göra).
Forskare har tittat närmare på vad som hände när Spanien på 1960-talet höjde pensionsåldern, från 60 till 65. De ville ta reda på om det fanns något samband med den högre pensionsåldern och ökad risk att dö före 70.
Det gjorde det, för alla yrken. Dödligheten ökade med 4,2 procent för varje år efter 60 som anställda fortsatte jobba i stället för att gå i pension, något som tidskriften Illustrerad vetenskap var först med att berätta.
Högst var risken för de som jobbade i fysiskt och psykiskt tunga jobb.
– Det här pekar på ett riktigt problem, att i de här grupperna är det inte alla som klarar att jobba till 65, eller 67 som det snart blir här i Sverige, säger Magnus Svartengren som är professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och medverkade i den utredning om pensionsåldern som kom fram till att svenskarna måste jobba längre.
I de här grupperna är det inte alla som klarar att jobba till 65, eller 67.
Behöver se över pensionsåldern
Forskning har tidigare kunnat se att det ger en positiv hälsoeffekt att gå tidigare i pension.
Den spanska studien har för första gången vänt på perspektivet och granskat vad som händer när människor tvingas jobba längre.
– Att det är skillnad på vilka yrkesgrupper som klarar att jobba fram till pensionen har vi vetat tidigare. Men att det påverkade dödligheten så mycket förvånade mig, säger Magnus Svartengren.
Forskarna bakom den spanska studien drar slutsatsen att man måste se över pensionsåldern för de grupper som har tunga jobb. I Danmark införde man för några år sedan en lägre pensionsålder för arbetare som haft ett långt yrkesliv, så kallad Arnepension. I Sverige har dock intresset varit svalt för ett system med olika pensionsålder beroende på yrke.
Det är ingenting som fackföreningsrörelsen har drivit och LO:s ordförande Susanna Gideonsson har tidigare sagt till KA att den danska modellen skulle vara svår att införa i Sverige som har ett annat pensionssystem.
Arbetare lever inte lika länge
Bland arbetsmiljöforskare finns en enighet om att förutsättningarna att jobba längre ser olika ut i olika yrken. Det säger Magnus Svartengren.
– En undersköterska kan inte jobba hur länge som helst.
Han anser att det var nödvändigt att höja pensionsåldern för att klara pensionerna då vi lever allt längre. Jobbar vi inte fler år räcker inte pengarna till framtida generationers pensioner.
Man kanske inte kan ha samma pensionsålder för alla yrken.
– Men sedan tror jag att man kanske inte kan ha samma pensionsålder för alla yrken, säger han och påpekar att arbetare också lever kortare än högutbildade.
I Sverige lever högutbildade sex år längre än lågutbildade. För kvinnor utan gymnasieutbildning sjunker till och med medellivslängden. De tar därmed inte ut pension lika många år, och kostar mindre för samhället.
Ökad dödlighet för arbetare
- Forskare från Tyskland och Spanien har studerat vad som hände efter att Spanien höjde pensionsåldern från 60 till 65.
- Det skedde 1967 och den nya pensionsåldern gällde för dem som börjat arbete och betala in till pensionen från det året. De som redan börjat tjäna in till pensionen omfattades inte.
Forskarna kunde därför jämföra dödligheten mellan dessa två grupper. - Resultatet visar att risken att dö före 70 ökade med 4,2 procent för varje år efter 60 som man fortsatte att arbeta. De med fysiskt och tunga jobb drabbades hårdast.
- Högst var risken för att dö mellan 60 och 64, vilket forskarna menar tyder på att det är en effekt av att det inte längre går att få pension före 65.
- När Spanien höjde pensionsåldern till 65 gavs sämre möjligheter än i Sverige att ta ut sin pension tidigare. Vissa grupper av anställda kan ta ut deltidspension tidigare, men inte alla.
För dem som inte haft den möjligheten var risken högre att dö i förtid. - Pensionsreformen gav inte någon stor effekt på hur länge spanjorerna fortsatte att jobba. Den genomsnittliga pensionsåldern ökade med bara ett halvår.
Folk slutade jobba ändå, men lämnade arbetsmarknaden på andra sätt, till exempel genom sjukpension.
