Undersköterskan Lisbeth Johansson pratar med en av de boende på Gläntan vid korttidsboendet Nysätragården i Robertsfors.

Undersköterskan Lisbeth Johansson pratar med en av de boende på Gläntan vid korttidsboendet Nysätragården i Robertsfors.

– Det är mer personal som krävs. Sen kan jag tycka att delade turer är helt åt helsefyr. Det borde också vara lättare att jobba deltid, att inte tvingas att jobba heltid. Alla vill inte jobba heltid. Och vi behöver få tillbaka en bra stämpel … Vården har en dålig stämpel, säger undersköterskan Lisbeth Johansson.

När kan du gå i pension?

När kan du gå i pension? Kolla här!

Höjd pensionsålder

KA reder ut

Ånäset, en bit utanför Robertsfors, är känt för sitt ostlager. Det är här den berömda, smakrika Västerbottenosten lagras. Här finns också Nysätragården där undersköterskan och arbetsplats- och skyddsombudet Lisbeth Johansson arbetar.

I ett konferensrum i källaren dit vi tagit oss via en sliten och liten hiss berättar hon om sina funderingar kring pension. Hon är snart 60 och i den åldern, när många böjar tänka på pension. Hon har redan suttit framför datorn, surfat in på Pensionsmyndighetens hemsida, och räknat. Svaret var nedslående om man som hon egentligen skulle vilja gå vid 62 eller 63.

– Jag skulle få alldeles för lite pengar så det känns inte riktigt aktuellt.

”Vansinne med höjd pensionsålder”

Nästa år höjs pensionsåldern till 66 och den lägre från 62 till 63. För Lisbeth Johansson kan pensionsåldern hinna hamna på 67 innan hon avslutar sin anställning.

– Hur klara är vi i huvudet då? Jag tycker det är vansinne. Det är lite … Man vill ju orka. Du orkar inte på samma sätt om du år 67 eller om du är 61. Jag vet inte vad man ska göra åt det. Jag har en sambo som är fyra år äldre och tycker att jag ska gå nästa år, vid 61, men det går ju inte.

Lisbeth Johansson, undersköterska.

Du orkar inte på samma sätt om du är 67 eller om du är 61. Jag vet inte vad man ska göra åt det.

Lisbeth Johansson, undersköterska

Pensionsfrågan är politiskt het i Sverige valåret 2022, men då handlar det mer om pensionens storlek där utspelen duggat tätt den senaste tiden. När det gäller pensionsåldrarna råder i stort sett konsensus eftersom alla partier utom Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna ingår i den pensionsgrupp som föreslagit höjda pensionsåldrar. 

Folk ska alltså jobba längre är det tänkt. Men redan i dag är det många som inte orkar. Den genomsnittliga pensionsåldern för undersköterskor, enligt den senast kända siffran från en LO-rapport 2015, är 63,9 år. 

Hon gick vid 63

En människa bakom siffran är Ingela Falk, nyss pensionerad undersköterska. Hon orkade inte och ville inte jobba längre än till 63. Och det berodde främst på att jobbet blivit för tungt, säger hon.

– Det är stor skillnad på jobbet nu mot när jag började, det finns inte en chans att till exempel göra något roligt med de äldre.

När hon tittar ut från det gula huset i Granån, mitt emellan Ånäset och centralorten Robertsfors, ser hon ett fält, en grusväg och ett björkskogsbryn. 

Ingela Falk, pensionerad undersköterska.
Ingela Falk, pensionerad undersköterska.

Det har gått snart två månader sedan hon gick i pension.

– Det känns helt underbart, jag har kopplat bort jobbet totalt, säger hon.

Men hennes arbetsliv fick ett abrupt slut. Hon kraschade när det bara var dagar kvar till pensionsdagen.

– Det hände samma vecka jag skulle sluta. Det var någon stressgrej, jag vet inte vad det var riktigt. Jag vart vimsig, öronen susade och det flimrade för ögonen. Det var jätteotäckt, jag har aldrig känt så förut.

Kvällen slutade med att hennes man Kalle kom och hämtade henne på akuten i Skellefteå. Någon riktig förklaring till vad som hade hänt fick hon aldrig. Men det hade varit en stressig period med vikariebrist och annat, säger hon.

Pensionsålder

  • Från 62 år har du rätt att ta ut allmän pension. Höjs till 63 nästa år.
  • Vid 65 år har du rätt till garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg. Höjs till 66 nästa år.
  • Till 68 år har du rätt att vara kvar på jobbet. Höjs till 69 nästa år. Det går att vara kvar ännu längre än så om man kommer överens med sin arbetsgivare.
  • Förslag finns om att införa så kallad riktålder vilket i så fall kommer innebära att pensionsåldrarna höjs ytterligare till 64 respektive 67 år i ett första steg.
  • Tanken är att åldrarna sedan höjs med jämna mellanrum. 
  • Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kan exempelvis den som är född 1999 behöva jobba till och med 70 år för att få rätt till garantipension.

Allt fler orkar inte

Samma dag som KA besöker Robertsfors kommer nyheten från Arbetsmiljöverket att allt fler över 50 inte tror sig orka jobba fram till pensionsdagen.

På åtta år har andelen i åldrarna 50-64 år som bedömde att de inte skulle orka fram till ordinarie pensionsålder ökat från åtta till tolv procent, enligt myndigheten. För att vända utvecklingen krävs bättre arbetsmiljö, anpassning av arbetstakt och arbetsuppgifter, skriver Arbetsmiljöverket bland annat.

Ingela Falk, pensionerad undersköterska.

Det behövs mer personal och att man delar upp arbetet på ett annat sätt.

Ingela Falk, pensionerad undersköterska

Ingela Falks recept på vad man ska göra åt problemet har likheter med det som undersköterskan Lisbeth Johansson i Ånäset hade.

–  Det behövs mer personal och att man delar upp arbetet på ett annat sätt. Någon ska ta hand om mat och servering och beställningar av varor och inte ha hand om omvårdnaden. Och så en annan person som – jag vet inte hur det ska se ut schemamässigt – har hand om tvätt och städ. Så att vi som har hand om personerna i fråga har hand om dem. Då kan man ta promenader och sitta och prata.

Och så kortare arbetstidstid, lägger hon till.

Hjälp, jag orkar inte jobba till pensionen!

Det kan du göra om du inte orkar

Höjd pensionsålder

KA reder ut

De senaste fem år har 49 undersköterskor/vårdbiträden mellan 60 och 64 år valt att sluta i förtid i Robertsfors, enligt siffror kommunen tagit fram till KA. Som jämförelsetal har Robertsfors kommun idag 197 anställda undersköterskor/vårdbiträden i äldreomsorgen.  Enligt kommunens personalchef finns inga beslut om särskilda anpassningar för de äldre anställda. Faktum är att ingen av det 20-tal kommuner Kommunalarbetaren kontaktat i arbetet med den här artikeln, uppger att de har särskilda anpassningar.

Bättre arbetsmiljö har uteblivit

Magnus Svartengren är professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Han tycker problemet är att arbetsgivarna inte planerar arbetet utifrån att medarbetarna har olika kapacitet och erfarenhet. Personalen behandlas som ett kollektiv.

– Många i äldreomsorgen och förskolan börjar jobba tidigt och sedan är det samma innehåll i yrket hela arbetslivet, trots att personerna förändras. Det man klarade med lätthet när man var 20 kan man ha svårare för när man blir äldre, säger han.

Man behöver ta reda på vad är det som gör att man upplever att man inte orkar mer. Är det den fysiska delen eller den administrativa belastningen med ny teknik eller stress?

Magnus Svartengren, professor i arbete- och miljömedicin

Att erbjuda lättare arbetsuppgifter och bättre schema till äldre utslitna kan däremot vara svårt, tror han. Arbetsgivare vill inte sänka kraven på de anställda. Dessutom riskerar man att det tyngre i allt för hög grad lastas över på de yngre. Det man i stället borde göra är att ta tillvara de styrkor och erfarenheter de äldre har och anpassa arbetsuppgifterna efter det.

Magnus Svartengren medverkade i den utredning om pensionsåldern som kom fram till att svenskarna måste jobba längre. Den slog fast att en förutsättning var förbättrad arbetsmiljö, inte minst för dem med tunga jobb. Men det har uteblivit, konstaterar Magnus Svartengren.

– Man behöver ta reda på vad är det som gör att man upplever att man inte orkar mer. Är det den fysiska delen eller den administrativa belastningen med ny teknik eller stress?

Lönetillägg i Borås

I Borås finns åtminstone tankar om att anpassa jobben särskilt för de äldre. En arbetsgrupp har också tagit fram en handlingsplan för att göra yrkena mer attraktiva. Det som konkret har införts är ett lönetillägg på 3000 kronor per månad för personal som jobbar det året de fyller 66. Det gäller för verksamheter med personalbrist och prövas individuellt. Äldreomsorgen och barnomsorgen omfattas. Men i förskolan har det enligt Kommunal bara getts till förskollärare, inte barnskötare.

Många kommer för att de är trötta i kroppen. Jag har märkt att fler väljer att gå ner i tid från 61, 62 för man känner att man inte orkar.

Johan Strömberg, pensionsstrateg

Johan Strömberg är pensionsstrateg på Borås stad och träffar många kommunalare som funderar på att sluta i förtid. 

– Många kommer för att de är trötta i kroppen. Jag har märkt att fler väljer att gå ner i tid från 61, 62 för man känner att man inte orkar. 

En vanlig fråga är hur det påverkar pensionen. Johan Strömbergs råd är att det är bättre att gå ner i tid än att sluta helt. Då pensionen beräknas på livsinkomsten och många barnskötare och undersköterskor har jobbat länge, blir deltidsjobb i slutet av yrkeslivet ingen katastrof för pensionen.

– Det skiljer väldigt lite. Mitt jobb handlar mycket om att ta bort den här oron. Många är livrädda för att öppna det orangea kuvertet.

Inga anpassningar

I Granån i Västerbotten går Ingela Falk ut i garaget och tar fram sitt fordon, Speedon som hon kallar den. Det är en rullator med BMX-aktiga hjul gjord för skogspromenader som behövs när artrosen i höfterna gör sig påmind. När jag frågar om stöd och anpassningar för de äldre anställda måste hon hålla i sig för att inte ramla baklänges.

– I äldreomsorgen!!!??? Det har jag aldrig hört talas om.

Nej men vad tror du om det?

– Det tror jag säkert, att ha färre timmar och vara mer som en resurs på avdelningen till dem som jobbar. Det skulle man gladeligen ta emot.