Maria har inte råd med medicin mot fetma

Maria Lindsjö vill gärna gå ner i vikt. Anledningen är att hon vill må bättre och bli mer rörlig.

– Jag trivs med min kropp, för det är inte det viktigaste hur jag ser ut. Men fortsätter jag gå upp i vikt så kommer jag att få svårt att röra mig. Jag har ju svårt som det är nu, säger Maria Lindsjö.

Maria Lindsjö har två sjukdomar som ger henne värk: fibromyalgi och artros. Värk från artros blir ofta lindrigare när man går ner i vikt.

För några år sedan fick Maria Lindsjö medicin utskriven av läkare, en medicin som skulle kunna hjälpa henne att gå ner i vikt. Men medicinen är inte subventionerad, så Maria skulle behöva betala 2 300 kronor i månaden för den.

– När jag hörde hur mycket den kostade hämtade jag inte ut den, berättar Maria Lindsjö.

Medicinen hon fick utskriven är en ganska ny typ av läkemedel som kan användas för att behandla fetma. Den verkar genom att minska hunger och sug efter mat. Den typen av läkemedel ska inte användas som enda behandling, utan vara en hjälp för att klara att ändra sina matvanor.

Läkemedel mot kraftfull hunger

Ingrid Larsson är näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska Akademin, och arbetar med behandling av fetma vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Där används de nya läkemedlen. Ingrid Larsson berättar att patienterna först får hjälp att snabbt gå ner i vikt genom en ren pulverdiet med mycket få kalorier. Efter några veckor går de gradvis över till vanlig mat, men med ett lägre energiintag än innan. Målet är att lära sig äta på ett sätt som gör att de kan behålla den nya, lägre vikten – eller gå ner till en lägre vikt om de önskar det.

– I övergången till vanlig mat är det en del personer som får en kraftfull hunger, det är de patienterna som kan vara aktuella för läkemedel, säger Ingrid Larsson.

Hungerkänslorna beror på att nivåerna av mättnadshormonet leptin minskar när man går ner i vikt. Om man lyckas hålla den nya vikten kommer hungerkänslorna att minska – men det kan ta lång tid, ofta omkring ett till två år.

Dessa läkemedel gör det lättare att klara den här perioden utan att gå upp i vikt igen. Ingrid Larsson berättar att hon ofta träffar patienter som inte har råd med medicinen.

– Det är mycket sorgligt. Vi vill ju gärna att alla läkemedel inom obesitasområdet ska vara inom läkemedelsförmånen, säger Ingrid Larsson.

Ingrid Larsson tycker själv att nyttan av läkemedlen är så stor att det är märkligt att de inte subventioneras. Särskilt bekymmersamt tycker hon att det är eftersom fetma är vanligare i grupper med lägre inkomst.

– Så det här är en allvarlig situation, säger Ingrid Larsson.

Behandlingen triggade ätstörningar

Maria Lindsjö har fortsatt kämpa mot sin fetma. För två år sedan påbörjade hon en behandling mot på överviktsmottagningen vid Skånes Universitetssjukhus, som hon sett fram emot. Behandlingen gick ut på att ändra kost- och levnadsvanor.

Men behandlingen fungerade inte för henne, eftersom hon upplevde att den triggade hennes ätstörningar.

Det är också ätstörningarna som gör att hon inte vill göra en fetmaoperation. En sådan operation brukar minska hungerkänslorna. Men Maria Lindsjö äter inte i första hand för att hon är hungrig.

– Jag har ett känslomässigt ätande. Jag äter för jag är arg, glad eller ledsen, berättar hon.

Av den anledningen tror hon att risken är stor att hon skulle fortsätta äta för mycket även efter en operation.

Att gå ner i vikt är en stor ansträngning, och Maria Lindsjö har haft andra saker som har tagit energi på sista tiden. Därför har hon låtit det vara. Men tankarna finns där nästan hela tiden, och hon kommer att vilja göra ett nytt försök.

– Min tanke är att jag ska försöka gå ner i vikt på egen hand. Det är nog det enda sättet, säger Maria Lindsjö.