Hopp, förväntningar och inkännande samtal kan få människor att må bättre. Det vet de flesta som jobbar inom vård och omsorg. Men varför fungerar det? Och vad är egentligen placebo? I ”Hoppets anatomi” får vi svar på en del av de frågorna – och det blir uppenbart att allt handlar om kroppens egen styrcentral, vår hjärna. 

Hjärnan är på många sätt vår viktigaste kroppsdel. Den styr inte bara våra känslor, vårt tänkande, tal och rörelser utan också många symtom som vi kan uppleva. Som ångest, illamående, rädsla eller smärta.

– Det är exempel på symtom som i stor utsträckning regleras av hjärnans processer. De har en slags kontaktpunkt med hjärnan och då går de också att påverka. Därför fungerar placebo, eller förväntanseffekter, på sådana symtom som är tätt sammankopplade med hjärnans processer, säger Karin Jensen, docent och hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Så fungerar placeboeffekter

Hon är en av världens främsta placeboforskare och har länge fascinerats av ämnet. Med boken ”Hoppets anatomi” vill Karin Jensen hjälpa fler som är nyfikna på placebo­effekter att förstå lite mer om hur det egentligen hänger ihop. Och varför det inte går att använda sig av placebo vid alla tillstånd eller symtom. 

– Den som hävdar att placebo skulle kunna läka brutna ben eller krympa tumörer är helt fel ute. De processerna är liksom frikopplade från hjärnans processer, så det fungerar inte. Däremot kan placebo fungera på vissa neurologiska sjukdomar, som parkinson till exempel, eftersom ursprunget till de sjukdomarna finns i hjärnans processer.  Det handlar alltså inte bara om att påverka subjektiva symtom, säger hon. 

När Karin Jensen förklarar hur det fungerar så skiljer hon på placebo och förväntanseffekter. Begreppet placebo används främst när det handlar om behandling som innehåller någon form av läkemedel. Det vidare och mer allmänna begreppet förväntanseffekter handlar om hur kroppens reaktioner formas av förväntan. Som vid betingning – att vi har en tidigare erfarenhet av att till exempel ha tagit ett piller som har gjort att vi har mått bättre. 

Kan göra vården bättre

Att förstå hur mycket människor påverkas av förväntanseffekter kan faktiskt göra att vården och omsorgen blir bättre, menar Karin Jensen. 

– Man får inte glömma att en stor del av förbättringen som en patient kommer att uppleva beror på något annat än själva den medicinska behandlingen. Därför är det viktigt att svara på frågor och informera så att personen inte slutar att ta sin medicin. 

Genom att förstå att det inte bara är den aktiva molekylen som är viktig i tabletten, så går det att göra stora hälso­vinster.

– Inom medicinsk behandling sätter man naturligtvis stor tilltro till det evidensbaserade. Men kanske att man kan öka effekten av det, om man också tillgodoser det andra, det som finns runtomkring när vi möter patienter. Om man förstår det så kanske man blir lite mer mån om att lägga tid och omsorg på bemötandet och hur man informerar.   

Vänliga möten viktiga

Det kan handla om att påminna patienten som ska ta en tablett att hen mådde bättre förra gången tabletten togs. Eller att stämningen och mötet med omvårdnadspersonalen är lugnt och vänligt. 

– Pillret och situationen påminner om den varma och hoppfulla kontakten med läkaren tidigare. Att ta tabletten kan då återaktivera hoppet om positiva effekter, och det påverkar hjärnan så att personen faktiskt mår bättre. 

Men det handlar inte om att Karin Jensen förespråkar placebo i stället för läkemedel. Det skulle vara ett farligt missförstånd och dessutom oetiskt, understryker hon. 

– Det jag menar är att effekten av läkemedel kan bli ännu bättre om man också är medveten om förväntanseffekterna. 

  • Ordet placebo är latin och betyder ungefär ”Jag kommer att göra gott”. 
  • Öppen placebo innebär att den som får placebo i form av ett sockerpiller vet om att det inte är riktig medicin som hen får – men ändå känner sig bättre. Karin Jensen säger att det inte riktigt går att förklara varför öppen placebo fungerar, men att det sannolikt hänger ihop med tidigare positiva erfarenheter av att ha tagit medicin och blivit bättre. 
  • Smutsig placebo är ett sätt att beskriva de tillfällen då viljan att hjälpa en patient och kravet på att vara ärlig krockar – det uppstår en etisk gråzon. Ett exempel är när läkare skriver ut en mycket låg dos antibiotika mot en virusinfektion, vilket alltså inte har någon effekt men inte heller är skadligt. Den som ger behandlingen vet att den inte har effekt men vill utnyttja att positiva förväntningar ändå kan ge resultat.