Den höga inflationen gör att många känner större behov än vanligt av ordentliga löneökningar. Men det kan inte bli tal om löneökningar som kompenserar för kostnadsökningarna, är beskedet från både fack och arbetsgivare. Kommunal kräver 4,4 procent i årets avtalsrörelse, arbetsgivarna menar att det är för högt.
Men själva har flera av vd:arna för de största arbetsgivarna tidigare fått betydligt högre inkomstökningar än så. KA har kontrollerat inkomsterna hos vd:arna för nio av de största privata arbetsgivare som Kommunal ska teckna nya kollektivavtal med under våren.
Löneökning på 89 procent
2021 tjänade de i genomsnitt 4,6 miljoner kronor. Högst inkomst hade Attendos vd och koncernchef Martin Tivéus, med en inkomst på drygt 12 miljoner kronor. Lönen från Attendo var dock 8,7 miljoner kronor, resten kommer från andra uppdrag, bland annat styrelseuppdrag. Martin Tivéus inkomstökning mellan 2020 och 2021 kommer inte heller främst från Attendo. 2020 togs rörliga ersättningar som bonus bort och därför höjdes lönen från Attendo med 10 procent för att kompensera för det.
Mellan 2020 och 2021 ökade de nio vd:arna sina inkomster med i genomsnitt 18 procent – en löneökning som få kommunalare kan drömma om. Störst inkomstökning hade Hemfrids vd Cecilia Tosting Fausti – hela 89 procent. Därefter kommer Sodexos vd Peter Mellin, med en inkomstökning på 28 procent.
Hur ser företagen på vd-lönerna i årets avtalsrörelse? Gäller återhållsamheten även dem själva? Sodexos styrelseordförande Ulf Wretskog säger att Peter Mellins höga inkomstökning inte kommer från hans grundlön, utan från Sodexos globala bonusprogram. Grundlönen på 167 000 kronor i månaden ökar med ungefär samma procent som för andra anställda och så blir det troligen även i år.
– Vi vill hålla oss till marknadsmässiga löner och det gäller alla roller i företaget. Jag har full förståelse för att det kan sticka i ögonen när det gäller löneskillnader, framför allt nu när våra matpriser och elpriser ökar kraftigt. Men för att få en bra vd måste vi erbjuda marknadsmässiga löner, säger Ulf Wretskog.
Marknadsmässig ersättning
Vardagas vd Ulla Tansen tjänade 2021 2,6 miljoner kronor och hade en inkomstökning på 4 procent mellan 2020 och 2021.
Styrelseordförande för Ambea som äger Vardaga, Yrjö Närhinen, vill inte ställa upp på en intervju men skriver i en skriftlig kommentar att ersättningen för ledande personer i företaget sätts marknadsmässigt och att Ulla Tansen mellan 2020 och 2022 haft en genomsnittlig löneökning på 2,5 procent. Han skriver också att de inte kommer att besluta om 2023 års löneökningar för personer i ledningen förrän avtalsrörelsen är avgjord.
Styrelsen i Attendo menar att vd måste ha en marknadsmässig lön, skriver Andreas Koch, kommunikationschef på Attendo i ett mejl till KA.
KA har sökt företrädare för flera företag, men de har tackat nej till intervju eller inte återkommit.
Fotnot: I en tidigare version av artikeln framgick inte att Attendos vd Martin Tivéus inkomst och inkomstökning också kom från andra uppdragsgivare och att lönen och löneökningen från Attendo är lägre än den totala inkomsten och inkomstökningen.
Fotnot: Uppgifterna är hämtade från Skatteverket och gäller inkomst av tjänst. Kapitalinkomster är inte med, däremot kan inkomsterna komma från flera uppdragsgivare.