Så här ser Kommunals huvudkrav ut:

  • Löneökningar till alla privat anställda med i snitt 4,4 procent.
  • Extra låglönesatsning för dem som tjänar högst 27 100 kronor. 
  • En särskild höjning av kollektivavtalens lägsta löner.
  • Skriftliga underlag vid lönesamtalen som undertecknas av arbetstagaren och lönesättande chef.
  • Hållbara arbetstider och regler i avtalen som garanterar möjligheten till återhämtning mellan arbetspassen.

Lönekraven är en del av LO:s samordning som Kommunal och alla andra LO-förbund utom Transport har enats om.

Den extra låglönesatsningen omfattar alla löner upp till 27 100 kronor i månaden, med 1192 kronor i månaden. Men de lågavlönade är inte garanterade dessa pengar. Satsningen läggs i den lokala potten på arbetsplatsen för individuell fördelning som även de som tjänar mer kan få del av.

LO-förbunden i samordningen kräver att lägstlönerna i avtalen höjs med minst 1371 kronor i månaden.

Arbetsgivarna har redan kritiserat dessa lönekrav för att de är för höga. De är också emot en låglönesatsning.

Låglönesatsning avgörande

Men i ett pressmeddelande där Kommunals avtalskrav presenteras betonar förbundets ordförande Malin Ragnegård att låglönesatsningen är avgörande i avtalsrörelsen.

– Det är enorm skillnad på hur hårt människor drabbas när priserna stiger på mat, boende, elektricitet och bränsle. För Kommunal är det tydligt att vi måste satsa på de lägst avlönade i årets avtalsrörelse, vi ska inte ha fattiga arbetare i Sverige, säger hon i pressmeddelandet.

I avtalsrörelsen ska Kommunal förhandla cirka 50 kollektivavtal. Avtalen för anställda i kommuner, regioner och deras bolag gäller till nästa år. Men i april ska lönerna i dessa avtal höjas lika mycket som höjningarna som förhandlas fram i år i avtalen för de privat anställda.