Nästan en miljon övertidstimmar – så akut är personalkrisen i äldreomsorgen
Hundratusentals timmar övertid, flyttad semester och underbemanning. Sju av tio kommuner uppger att de har brist på personal i äldreomsorgen, visar KA:s nya siffror. Men att bemanningen kommer att öka är bara att glömma, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Undersköterskorna Anna Johansson och Eva Strand jobbar i hemtjänsten i Kalix kommun där personalbristen är så akut att arbetsgivaren hotas av böter.
Undersköterskan Katarina Stenman jobbar i hemtjänsten i Kalix. Där är personalbristen akut. Hon berättar att personalen många gånger fått avboka duschar för att de inte hinner. En kvinna fick vänta i mer än två veckor.
– Tidigare kunde vi boka om till senare samma vecka. Men nu har vi som bara skyfflat allt framför oss, för vi får aldrig personal, säger Katarina Stenman.
Pressen har varit hög på kommunens vårdbiträden och undersköterskor, som under sommaren och hösten jobbat tusentals timmar övertid. Katarina Stenman brukar uppmana kollegerna att tänka på sig själva. Inte vara för duktiga och alltid ställa upp. Men när hon gick på semester i somras visste hon att det fattades flera i hennes hemtjänstgrupp.
– Då var jag ute och jobbade för jag hade inte samvete att lämna mina kolleger med för lite personal, säger Katarina Stenman, som också är huvudskyddsombud.
Övertiden har fördubblats
Situationen i Kalix är inte unik. KA kan avslöja att nästan sju av tio kommuner har brist på personal i äldreomsorgen. Och det sliter hårt på de anställda. Övertiden har ökat i mer än hälften av landets kommuner jämfört med 2019, på grund av personalbrist. Från juni till och med augusti jobbade personalen sammanlagt 944 000 timmar övertid, visar siffror som KA begärt ut från landets kommuner.
Jämfört med samma period 2019 är det en fördubbling av övertiden.
Och det här är bara i de 212 kommuner som svarat på KA:s fråga om övertid – det totala antalet timmar övertid är troligen betydligt fler. Dessutom har många kommuner inte angett mertiden, alltså de timmar som deltidsanställda arbetar extra upp till en heltid.
Övertid i kommunerna
Vill du se hur det ser ut i din kommun? Klicka på kartan.
Hittar du inte din kommun? Sök i listan under artikeln!
Kommunals ordförande Malin Ragnegård blir upprörd när hon får reda på hur mycket personalen har jobbat.
– Det är under all kritik och helt oacceptabelt, säger hon.
Hon anser att varje kommun måste tillsätta en kriskommission om personalbristen.
– Man måste gå till botten med varför det ser ut så här och vad man tänker göra åt det. Er enkät visar svart på vitt att det går åt fel håll.
Så gjorde vi
Alla 290 kommuner fick enkäten. 237 svarade, alltså 82 procent.
En del kommuner har uppgivit kostnad för övertiden i stället för övertid i timmar. Dessa är inte med i enkätresultatet.
Vi har valt att jämföra övertiden för sommaren 2022 med 2019 eftersom 2020 och 2021 präglats så mycket av pandemin.
I enkäten ställde vi frågor om anställda i äldreomsorgen. Det kan finnas kommuner som även tagit med sjuksköterskor, administrativ personal och chefer i svaret.
Rekordmånga äldre gör att personalen inte räcker
Att det skulle bli brist på personal kan knappast ha kommit som en överraskning för kommunerna. Det har länge varit känt att andelen äldre blir fler samtidigt som de som jobbar blir färre. Prognoser från Statistiska centralbyrån visar att antal personer över 80 år kommer att öka med 50 procent de kommande tio åren. Samtidigt ökar de i arbetsför ålder bara med fyra procent.
Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har länge pekat på att varken pengar eller människor kommer att räcka till. Det har varnats för en akut personalbrist – i framtiden. Men KA:s granskning visar att krisen redan är här.
Personalbrist i kommunerna
Personalbristen finns över hela landet. Den drabbar såväl stora som små kommuner. Landets åttonde största kommun Linköping gick i höstas upp i lokal krisledning på fyra hemtjänstenheter. Många arbetspass kunde inte bemannas och besök till de äldre fick ställas in.
– Det berodde på en kombination av sjukfrånvaro och hög personalomsättning. När vi rekryterar får vi nästan inga sökande till nya tjänster, säger Sofia Sjöholm, avdelningschef i Linköpings kommun.
”Kollegerna är gråtfärdiga”
I Falun berättar de anställda att den senaste sommaren var den värsta någonsin. Brist på utbildade vikarier lämnade ordinarie personal med alltför många gamla att ge medicinering. Lediga ringdes in och beordrades jobba övertid och personal övertalades att skjuta upp sin semester. När hösten fortsatte på samma sätt gjorde Kommunals sektion en arbetsmiljöanmälan, en så kallad 6:6a, mot hela omvårdnadsförvaltningen.
– När jag kommer på kvällen är kollegerna gråtfärdiga, säger vårdbiträdet Ros-Marie Hällström som jobbar natt på Faluns största äldreboende Herrhagsgården.
Kollegan Jonna Nyström berättar om en äldreomsorg som ständigt saknar personal.
– Det händer varje vecka att vi inte hinner hjälpa vårdtagarna på toaletten så det blir olyckor. Det är så kränkande för de gamla. Man går från jobbet med en klump i magen varje dag.
På kommunen håller man med om att bemanningsläget är ”väldigt ansträngt”. Tillförordnad omvårdnadschef Jonas Hampus tycker dock att de under förutsättningarna klarade sommaren på ett bra sätt.
– Men det kom att kosta en del med extra ersättningar och framför allt sliter det på medarbetarna att avstå semester och jobba mycket övertid.
Kommunen ska nu börja överanställa för att bli mindre beroende av vikarier. Man försöker även minska andelen timanställda. Kommunal har därför bestämt sig för att inte driva frågan vidare till Arbetsmiljöverket.
Drabbar också brukare – insatser ställs in
Personalbristen pressar undersköterskor och vårdbiträden hårt runt om i landet. Men det har också påverkat vårdtagarna. Nära sex av tio kommuner har ställt in eller skjutit upp hjälp till de äldre på grund av personalbrist, visar KA:s enkät.
I Kalix kommun finns en prioriteringsordning som ska användas vid personalbrist. Den säger att tillsynsbesök kan göras via telefon, att besöken hos de gamla kan kortas ned och att personalen ska ”prioritera personlig omvårdnad, medicin och mat”. Ändå har alltså duschar fått skjutas upp. Undersköterskan Katarina Stenman berättar att de som drabbas är gamla som saknar röststarka anhöriga.
– Det är den som ropar högst som får hjälp. Ringer anhöriga till chefen och säger att min mamma inte har fått duscha så säger chefen åt oss att göra det direkt.
Vi måste försöka behålla den personal som finns. Men medlemmarna är så trötta och slut så de söker sig till andra yrken.
De flesta kommuner påpekar att de främst har brist på utbildad personal – men i till exempel Kalix är det även svårt att hitta outbildade att anställa. I november fanns det 27 tjänster i äldreomsorgen som inte var tillsatta. Med en total personalstyrka på knappt 500 är det många tomma tjänster.
Läget är så allvarligt att Arbetsmiljöverket hotar med böter om inte personalbristen i hemtjänsten åtgärdas. Kommunen har satt in en grupp som sköter städning och handling för att frigöra tid för de anställda med omsorgsutbildning. Det välkomnas av personalen, men det saknas fortfarande undersköterskor.
– Det handlar inte längre om att rekrytera. Vi måste försöka behålla den personal som finns. Men medlemmarna är så trötta och slut så de söker sig till andra yrken, säger Anna Johansson, facklig företrädare som också jobbar i hemtjänsten.
Ökad bemanning orealistiskt
KA har pratat med fack, arbetsgivare och forskare om vad som är lösningen på personalkrisen. Ingen kan ge ett enkelt svar och alla är överens om att det krävs flera saker. Det som lyfts fram är digitalisering, förbättrade arbetsvillkor, fler som jobbar heltid och en senare pensionsålder. Men frågan är hur realistiska förslagen är.
Anställda över hela landet vittnar om försämringar och hög stress. Många undersköterskor i äldreomsorgen jobbar i dag inte ens till de är 64 år. När det gäller att fler ska jobba heltid så har införandet av heltid som norm väckt raseri bland anställda då det lett till försämrade scheman i flera kommuner.
Vi måste försöka hitta sätt att hantera äldreomsorgen så att det kan vara drägliga arbetsförhållanden och bra kvalitet men inte mer personal.
Kommunal vill se högre bemanning. Men på SKR säger Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorg, att högre personaltäthet bara är att glömma. Han tror inte ens att det är möjligt att behålla dagens bemanningsnivåer. Då måste en tredjedel av alla som tillkommer i yrkesverksam ålder de kommande tio åren börja jobba i äldreomsorgen. I dag är det knappt fem procent.
– Det är inte realistiskt. Vi måste försöka hitta sätt att hantera äldreomsorgen så att det kan vara drägliga arbetsförhållanden och bra kvalitet men inte mer personal.
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, håller med om att det kan bli svårt att upprätthålla dagens bemanning. Men för att klara en »acceptabel« bemanning anser han att personalen i välfärden måste få betydligt större löneökningar än andra på arbetsmarknaden.
– Det kommer att bli konkurrens om arbetskraften och det är klart att vad man betalar spelar roll.
Det kräver dock höjd kommunalskatt, eller mer statliga pengar. Och motståndet mot båda är stort.
Ambitionerna kan behöva sänkas
Kommunals Malin Ragnegård tycker att det är hög tid för politikerna att bestämma sig för vilken äldreomsorg man är beredd att betala för. När kraven är höga och resurserna små pressas personalen tills de ger upp och lämnar. Om det inte finns tillräckligt med vare sig pengar eller personal får man börja diskutera om ambitionerna i äldreomsorgen ska sänkas, menar hon.
I Kalix är fack och arbetsgivare eniga om att det behövs en bättre arbetsmiljö för att locka arbetskraft. Vård- och omsorgsutbildningen på kommunens gymnasium är full. Men de som tar examen väljer inte jobb i hemtjänsten. På Kommunals sektion säger man att kommunen gör vad de kan för att rekrytera. Men de anser att arbetsgivaren borde ha lyssnat på personalen långt tidigare.
– De allra flesta vill inte jobba varannan helg, delade turer och tiotimmarspass, säger Eva Strand, som jobbat i hemtjänsten i mer än 30 år.
Kalix socialchef Anna-Lena Andersson säger att personalbristen är en del av problemet, men att schemat och den psykosociala arbetsmiljön också måste förbättras. Hon understryker att hjälp till de äldre inte har ställts in, bara flyttats framåt i tiden. Men om man inte lyckas rekrytera kan läget ställas på sin spets. Det kan bli så att kommunen inte kan ge de äldre den hjälp de har rätt till enligt lagen.
– Då måste regeringen och ansvariga ministrar berätta för mig vad det är vi ska ta bort. För vi kan inte pressa personalen mer alls, det måste vi få ett stopp på.
