Därför väcker skolmat så starka känslor

Skolmaten i Sverige sticker ut ur mängden. Till skillnad från nästan alla andra länder, med undantagen Finland och Estland, har vi skattefinansierad skolmat. Det innebär att alla elever äter gratis lunch under sina skoldagar.

Samtidigt är skolmaten ett ämne som väcker starka känslor. När måltidspersonalen i Lycksele kommun började tillaga mer vegetarisk och närproducerad mat kastades tallrikar i golvet, något som KA har berättat om.

Varför blir människor så upprörda över skolmaten?  

En förklaring är att mat över huvud taget är ett känsligt ämne. En annan är att det svenska samhället blivit allt mer individualistiskt. Det menar Cecilia Olsson, docent i kostvetenskap vid Umeå universitet. 

– Utifrån det skulle man kunna förstå det som hände i Lycksele med att vi oftare tycker att var och en ska få bestämma vad de äter, säger hon och tillägger:

– Mat är ett känsligt och högst personligt ämne. Om vi tycker att det vi stoppar i oss ska vara vårt eget val rimmar det inget bra med en kollektiv måltid där man kanske lagar mat åt 800 elever och lärare, säger hon. 

Specialkosten har ökat

De senaste åren har andelen specialkost i skolköken ökat, enligt branschföreningen Kost & näring. Barn med till exempel en konstaterad matallergi har rätt till säker och näringsriktig mat, men i vissa fall rör det sig om att vårdnadshavare krävt himalayasalt, endast svenskt kött eller att skolkocken ska plocka ut ingredienser ur sina grytor, något som KA tidigare skrivit om. 

Den som vill kan jämföra det med 1940-talet, då kommuner kunde få statligt stöd för att finansiera offentliga måltider i skolan, berättar Cecilia Olsson. 

– Förut åt barnen främst för att få i sig näring och energi. I takt med att vi får det bättre handlar maten även om ett sätt att föra oss samman eller uttrycka vår identitet och livsstil, konstaterar hon. 

Man anser sig ha rätten att få den mat man tycker om. Men våra skattepengar räcker inte till det. Vi kan inte ha à la carte till miljontals barn och unga i Sverige.

Att allt fler elever och föräldrar har starka åsikter om skolmaten är något som även Eva Sundberg känner igen. Hon är måltidsexpert på Jordbruksverket. 

– Vi ser ju en boom när det gäller specialkosten och det hänger ihop. Man anser sig ha rätten att få den mat man tycker om. Men våra skattepengar räcker inte till det. Vi kan inte ha à la carte till miljontals barn och unga i Sverige, säger Eva Sundberg.

”Det var helt hysteriskt”

Samtidigt har åsikter i samhället faktiskt förändrat den offentliga måltiden (i slutet av artikeln hittar du matsedlar från olika tider). Till exempel räcker det att jämföra en skolmatsedel från 1980-talet med en från 2022, berättar Eva Sundberg. 

– Förut fanns det ju fiskbullar, leverstuvning och en del soppor som är i princip borta nu. Det är ingen som äter det längre. Men den allra största skillnaden är att vi i dag har fler än bara en rätt att välja på, säger hon. 

Vad som är populärt att äta ändras med tiden. Eva Sundberg har själv jobbat som kostchef i 25 år och minns fortfarande dagen då hennes arbetsplats serverade tacos för första gången. 

– Det var helt hysteriskt. I dag är det nog mer vanligt att äta tacos, men då var det något spännande, säger Eva Sundberg. 

Viktigt med självkritik

Att måltidspersonal, såsom i Lycksele, får utstå kränkningar på grund av ändringar i skolmaten tycker Eva Sundberg är fel. Men samtidigt kan det finnas skäl för kommuner att vara självkritiska – när förändringarna går för fort. 

– Det gäller att kommunerna har en långsiktig plan för skolmåltiderna och att planen bottnar i en politisk policy. Det är också viktigt att förankra det med skolledare, elever och vårdnadshavare så de förstår varför man gör ändringar, säger Eva Sundberg. 

Hon avslutar med:

– Jag tycker att vi borde vara stoltare över att vi serverar och tillagar så pass bra och nyttig mat till våra barn och unga. Det är lätt att glömma bort, men det här är en fantastisk förmån. 

Skolmaten genom decennierna