De kommande tio åren ökar antalet personer över 80 år med 50 procent. Det innebär att det behövs väldigt mycket mer personal till äldreomsorgen enbart för att behålla samma bemanning som i dag. Utöver det beräknas ungefär lika många gå i pension. Totalt behöver det anställas cirka 111 000 personer till äldreomsorgen fram till år 2031, framkommer i en ny rapport om välfärdens personalbehov från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Men det kommer inte gå, menar SKR. Anledningen är att antalet som arbetar inte kommer öka så mycket som skulle behövas. Drygt en tredjedel av alla som kommer ut på arbetsmarknaden skulle behöva välja att arbeta i äldreomsorgen, enbart för att upprätthålla dagens bemanning.

– Man kommer inte kunna lösa den utmaningen enbart genom att rekrytera fler utan man kommer behöva hitta andra sätt, säger Bodil Umegård, sektionschef på SKR och ansvarig för rapporten.

Jobba heltid och gå i pension senare

Några av de sätt som SKR pekar på är digitalisering, bättre arbetsmiljö, att fler ska arbeta heltid och att fler ska gå i pension senare. Om alla som i dag arbetar deltid i välfärden skulle arbeta tre timmar mer i veckan så skulle rekryteringsbehovet minska kraftigt. Samma gäller om den genomsnittliga pensionsåldern i kommuner och regioner steg från dagens drygt 64 år till 66 år.

Många går i pension tidigare för att de inte orkar och även om heltidsarbetet ökar så är det också en del som går ner i tid för att de inte orkar med sina scheman. Är det realistiskt att så många fler ska jobba heltid och gå i pension senare?

– Man behöver prioritera arbetsmiljöarbetet och jobba med friskfaktorer. När det gäller heltidsfrågan så har man haft en positiv utveckling i flera år. När det gäller förlängt arbetsliv så måste man självklart jobba långsiktigt med arbetsmiljön för alla. Men det kommer också förändringar inom pensionssystemet vilket också kommer driva på den här utvecklingen.  

Äldreomsorgslyftet behövs

Bodil Umegård säger att det även behövs insatser från statligt håll. Dels en långsiktig arbetsmarknadspolitik men också satsningar på vuxenutbildningen.

– Vi tycker att äldreomsorgslyftet har varit jättebra, där man har höjt utbildningsnivån på de som jobbar i äldreomsorgen men som inte hade undersköterskekompetens. Man kommer behöva jobba med att ställa om kompetens till äldreomsorgen höja kompetensnivån och då ser vi att det behövs fortsatta insatser som äldreomsorgslyftet.

Äldreomsorgslyftet kan skrotas – trots att både fack och arbetsgivare är positiva.

Äldreomsorgs­lyftet kan skrotas

Nyheter

Det totala behovet av personal i välfärden har sjunkit något sedan prognoserna för några år sedan. Det beror på att antalet barn och unga väntas bli mindre än man tidigare trott, vilket gör att behoven i skola och förskola är lägre än tidigare prognoser visat. Däremot är personalbehovet i äldreomsorgen större nu än i tidigare prognoser. Även inom hälso- och sjukvård är behovet av arbetskraft mycket stort de kommande tio åren.

Yrke för yrke – så många fler behövs i välfärden

Störst behov av personal de kommande tio åren har äldreomsorgen. Men även sjukvården, förskolan och verksamheter inom LSS har stora personalbehov. Så här många behöver anställas inom några yrken. (Kommuner och regioner, även privata utförare)

Undersköterskor, skötare: 92 700

Stödassistenter och stödpedagoger m.fl: 22 700

Vårdbiträden: 19 800

Barnskötare: 12 400

Köks- och måltidsarbete: 11 800

Städ, tvätt, renhållningsarbete: 7 800

Elevassistenter: 4 400

Personliga assistenter: 4 200

Räddningstjänst: 1 700

Källa: SKR:s rekryteringsrapport 2022