Här får kockar utbildning på arbetstid

Förskolekocken Melek Demertas låter ansiktet spricka upp i ett leende. Tillsammans med sina kollegor Susanna Lund och Nichapan Ekner poserar hon framför fotografens kamera. 

Normalt sett jobbar de i olika skolkök, men i dag har gruppen samlats på förskolan Akalla hill, i stadsdelen Rinkeby-Kista i Stockholms län. 

– Jag har jobbat i 21 år i ett och samma förskolekök, berättar Melek Demertas. 

Susanna Lund är blixtsnabb med att inflika:

– Bara så kort tid? och alla skrattar. 

Vi har framför allt väldigt duktiga kvinnor i skolköken, men flera har ingen utbildning. En del kan ha jobbat i 30 år, men om du saknar en utbildning har du inte lika bra förutsättningar i lönediskussioner.

Kollegorna har i gemensamt att de har jobbat i flera år utan en utbildning i yrket – något som stadsdelen Rinkeby-Kista bestämde sig för att ändra på. Det var för ungefär tre år sedan man drog igång ett större förändringsarbete. 

Tanken var att se över skolköken, varav skolmaten och personalen var två viktiga delar. Men det var först när man gjorde en kartläggning som det visade sig att mer än hälften av 28 förskolekockar saknade en utbildning. 

– Vi har framför allt väldigt duktiga kvinnor i skolköken, men flera har ingen utbildning. En del kan ha jobbat i 30 år, men om du saknar en utbildning har du inte lika bra förutsättningar i lönediskussioner, säger matstrategen Natasa Hodzic Jansson.

Från ekonomibiträde till kock

För att råda bot på problemet bestämde stadsdelen sig för att skjuta till cirka 50 000 kronor per medarbetare. Pengarna har använts för att validera anställda som saknar utbildning. 

Natasa Hodzic Jansson har utbildat personalen i bland annat näringslära, hygien, ekonomi och ledarskap. Efter det har hon skuggat dem i deras arbete i upp till tre veckor. 

Sedan görs en helhetsbedömning och den som får godkänt kan få ett gesällbrev, som visar att man har gått vad som motsvarar en yrkesgymnasial utbildning. För medarbetarna i Rinkeby-Kista innebär det att de går från yrkestiteln ekonomibiträde till kock.

Melek Demertas var den första att bli validerad. Att kunna visa på papper att hon är expert på sitt jobb har gjort att hon lättare kan sträcka på ryggen. Framför allt är det självkänslan som har fått sig ett uppsving. 

– Jag känner mig tryggare nu, säger Melek Demertas.

Susanna Lund är mitt uppe i att göra sin validering. I motsats till Melek Demertas tycker hon att det ibland är lite nervöst, men exakt varför vet hon inte. Å andra sidan är det speciellt när en annan person följer efter en under arbetsdagen. 

– Du kommer klara det. Du är en bra kokerska, jag kan se det, säger Melek Demertas till Susanna Lund, som oftare kallas för Sussie av sina medarbetare. 

Kommunal önskar höjda löner

Men vad händer om man faktiskt misslyckas? Natasa Hodzic Jansson förklarar att hon inte drar igång valideringen ifall hon inte tror att medarbetaren kan klara av det. Om personen trots det får underkänt får den välja om den vill vidareutbilda sig på egen hand. 

På Kommunals lokala sektion tycker man att det är bra att personalen får möjlighet att validera sina kunskaper. Men med det sagt har man inte fått några signaler från arbetsgivaren om att det kommer synas i personalens lönekuvert. 

– Det är jättebra att de får ett intyg, men lönemässigt har vi inga förhoppningar. Dock önskar vi såklart att utbildningen skulle leda till höjda löner, säger Riita Eddib, förhandlingsansvarig. 

Medellöner för kockar? Kolla här!

Löner

Melek Demertas har ännu inte använt valideringen som ett argument för att höja sin lön. Dessutom är hon inte den som ”babblar så mycket”, tillägger hon. Men med en utbildning i ryggsäcken är personalen mer attraktiva på arbetsmarknaden, konstaterar Natasa Hodzic Jansson. 

Dessutom tar man just nu fram lönekriterier, något som tidigare har saknats för yrkesgruppen. Natasa Hodzic Jansson tycker att många arbetsgivare kan bli bättre på att lyfta sina förskolekockar. 

– Lärare har alltid en massa konferenser och specialdagar. Varför får inte kockarna det? Det är viktigt att man inte glömmer bort dem och inte tar de för givet, säger hon.

Tydligare rutiner nu

En annan del av satsningen på skolköken är att öka samarbetet. Nu har kockarna ett digitalt möte en gång i veckan och en egen chatt där de bland annat kan dela med sig av recept. 

– Precis som pedagogerna har vi ordentliga rutiner nu. Det är inte “den gör det och den gör det”, det är mer struktur, tillägger Nichapan Ekner, som är färdig med sin validering. 

Susanna Lund visar sitt bröd som hon har bakat tidigare under arbetsdagen. Hon trycker på vikten av att laga maten från grunden, något som är en del av hennes yrkesstolthet. 

– Jag har jobbat här i 33 år och kommer nog aldrig sluta. Jag dör nog på min arbetsplats, säger hon.

Och hittills ser det ut som att inget kommer att stå i hennes väg. Efter KA:s besök får vi höra att Susanna Lund klarade sin validering med ”toppenbetyg”.