Vinterns första minusgrader har lagt sig som ett töcken över norra Alsike, i Knivsta kommun. Klockan är strax före sju på torsdagsmorgonen och nattens tystnad präglar fortfarande skolgården på Adolfsbergsskolan.

Men innanför en kraftig dörr, alldeles runt hörnet från huvudentrén, är grundskolans kökspersonal i full färd med att förbereda dagens lunch. Kocken Maria Jägeving Husak tar ett hårt grepp om sleven innan hon rör om i sitt kokkärl. Från grytan reser sig ånga, som klättrar upp mot ventilationssystemet i taket. 

Risker för arbetsolyckor.

Så kan du förhindra arbetsolyckor

Arbetsolyckor

Arbetsmiljö

I takt med att klockan tickar allt närmare elva, då lunchen börjar för eleverna, bildas mer ånga och rök i tillagningsköket. Plötsligt avbryter köksbiträdet Leila Lind sig själv. Hon skulle precis öppna dörren till den ena ugnen – när tanken slog henne. 

Tanken att i samma ögonblick som dörren öppnas kommer röken att dansa runt henne. 

– Vi snackar om en helt annan sorts rök än den du får hemma när du öppnar ugnen. Risken är att ångan kommer rakt i ansiktet och då bränner du dig, säger hon.

Arbetsolyckor bland kockar

Vanligaste orsakerna till arbetsolyckor i kök med sjukfrånvaro 2019:

  1. Kniv, kockkniv, brödkniv, beskärningskniv: 124
  2. Golvytor/halt golv: 119
  3. Trappa: 38
  4. Kantin/hushållsutrustning: 29
  5. Ugn: 28
  6. Mandolin: 23
  7. Vagn (manuell): 20
  8. Fritös: 19
  9. Diskmaskin: 18
  10. Låda: 17

Därför brukar Leila Lind och Marie Jägeving Husak ställa sig bakom dörren när det är dags att ta ut maten. Men det är inte alltid så lätt att komma ihåg. Framför allt inte om du är stressad. 

Det är något som Leila Lind själv har fått uppleva. Normalt sett jobbar hon vid grönsakerna, men under en period i somras jobbade hon nära ångan och röken. I samma veva fick hon ett sår på ögonlocken.

– Jag tror att orsaken var den varma ångan från grytorna och ugnen, säger hon. 

2019 anmäldes 579 arbetsolyckor där köksbiträden var tvungna att sjukskriva sig. Det visar siffror från Arbetsmiljöverket. Motsvarande siffra för kockar var 527 under samma period. Det betyder att tre personer varje dag det året drabbades av en arbetsolycka i ett storkök eller ett restaurangkök. 

Under det kommande året, då coronaviruset härjade, minskade antalet arbetsolyckor för kockar. Trots det skadade sig fortfarande lite mer än en kock per dag, då antalet anmälda olyckor var 382 fall. Samtidigt drabbades 460 köksbiträden. 

Leila Lind, köksbiträde.
Leila Lind, köksbiträde.

I norra Alsike har både Leila Lind och Marie Jägeving Husak sluppit vara med om allvarliga arbetsolyckor. Likaså har Knivsta kommun gjort en rad satsningar genom åren för att minska risken för att kökspersonalen ska skada sig. 

Bland annat har medarbetarna fått träffa en före detta kock, som visat hur styrketräning kan användas i jobbet. Vid andra tillfällen har pilates och tunga lyft varit på agendan. Dock pausades aktiviteterna när coronaviruset gjorde sin entré i Sverige. 

Leila Lind saknar framför allt en aktivitet. Det är de gemensamma promenaderna för kökspersonalen i Knivsta kommun. Efter att medarbetarna har gått en sväng dricker de blåbärssoppa.

– Eftersom vi är utspridda på olika kök träffas vi sällan som grupp, men den samvaron är väldigt viktig också, konstaterar Leila Lind. 

Marie Jägeving Husak, kock.
Marie Jägeving Husak, kock.

I framtiden hoppas kommunen på att kunna väcka nytt liv i aktiviteterna. Marie Jägeving Husak tycker att det är bra, men understryker också att enkelt samarbete kan göra stor skillnad. Sedan en lång tid tillbaka har hon haft problem med nacken och delar av ryggen. 

– Potatismos är väldigt tungt för mig eftersom det är så kompakt. Därför försöker vi ta bort det så mycket som möjligt från matsedeln för att underlätta för mig. I stället kan vi använda ugnspotatis, säger Marie Jägeving Husak. 

Leila Lind nickar instämmande medan Marie Jägeving Husak har ordet.

– Ibland kan en av oss lyfta de tunga sakerna när det känns jobbigt för den andra, inflikar hon. 

Det här är en arbetsolycka

 Arbetsolyckor är benämningen på olycksfall på arbetet som har lett till sjukfrånvaro.

 Efter en arbetsolycka måste arbetsgivare tillsammans med skyddsombudet utreda bristerna i arbetsmiljön.

 Arbetaren själv behöver inte anmäla arbetsolyckan, men ska rapportera till sin chef som
sedan är skyldig att anmäla.

Exempel på allvarliga arbetsolyckor:

  • Skador som orsakar en fraktur på ett ben i kroppen.
  • Skador som orsakar en svår blödning.
  • Svår skada på nerver, muskler eller senor.
  • Skador på inre organ.

Exempel på mindre allvarliga arbetsolyckor:

  • En stukad fot på grund av att man har snubblat.
  • En klämskada.
  • Ont i ryggen efter att man har burit något tungt.
  • En kniv som slinter och orsakar en blödning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Kommunalarbetarens granskning

  • Kommunalarbetaren har undersökt antalet arbetsolyckor i Kommunals största yrkesområden.
  • Varje dag skadas minst 25 välfärdsarbetare så allvarligt att de måste sjukskriva sig. Tusentals skadar sig varje år.
  • Arbetsolyckorna ökar över åren.
  • Vi har också tittat på orsakerna till arbetsolyckorna och listat de tio vanligaste orsakerna per bransch.