Utländska lantarbetare utnyttjas – Kommunal ska få fler att bli medlemmar
Myndigheter larmar om arbetsvillkoren för gästarbetare.
– Det är sjukt att vi har slavliknande villkor för arbetare år 2022, säger Henrik Skoglöf, inspektör på Arbetsmiljöverket.
Kommunal vill få mer insyn i gröna sektorn genom att värva fler medlemmar och skriva fler kollektivavtal med arbetsgivarna.
Gästarbetare på lantbruk (genrebild).
Lantarbetaren Valentyna Mura som KA skrivit om, chockades av arbetsvillkoren på den jordgubbsodling som hon och hennes son Maksym Tjalych jobbat på. Hon menar att hon och Maksym fick arbeta mellan 14 och 17 timmar om dagen under förhållanden som hon inte mött i andra länder.
– Det fanns ukrainare och rumäner där som behandlades så år efter år, säger hon.
Hon och hennes son slutade efter konflikter om en arbetsskada med arbetsgivaren och har nu fått ett arbete på en gård med bättre villkor.
– Men hur kan så många som kommer till Sverige ha det så illa? Det är inte rättvist, säger hon.
Lätt att kringgå lagstiftningen
Sedan några år genomförs myndighetsgemensamma inspektioner i Sverige. Skatteverket, Arbetsmiljöverket, gränspolisen och sociala myndigheter finns bland de myndigheter som tillsammans genomför inspektioner hos arbetsgivare som misstänks för att inte följa svenska lag.
Olika inspektörer och tjänstemän som varit med bekräftar Valentyna Muras bild. Sara Olsson, regionkoordinator mot prostitution och människohandel i region Syd berättar att just ukrainare är extra utsatta just nu.
– Och det är just inom gröna näringen vi ser det, säger hon.
Henrik Skoglöf är inspektör vid Arbetsmiljöverket har inte insyn i Valentyna Muras fall men känner väl igen situationen som hon berättar om från andra fall.
– Det är för lätt att kringgå arbetstidslagstiftningen utan att det syns. Inom byggbranschen där de har personalliggare är det svårare, säger han och menar att slavliknande villkor inte är ovanligt.
Färre medlemmar
Ulf Hansson är ombudsman på förbundsnivå för Kommunal. Han arbetade själv länge som lantarbetare och har följt utvecklingen sedan 1970-talet. Han förklarar att det är en bransch som är svår att få insyn i.
– I dag använder flera lantbruk gästarbetare. De blir sällan medlemmar, säger han och påpekar att det är färre medlemmar inom grön näring i dag än det var i början av 2000-talet.
Här i Sverige är det parterna som sköter arbetsrätten. Det är den svenska modellen. Men vad händer när det inte finns några medlemmar eller kollektivavtal?
Antalet medlemmar är viktigt. Om en arbetsgivare varken har kollektivavtal eller medlemmar så är det svårt för skyddsombud och fackligt aktiva att komma dit. I praktiken kan det leda till att varken fackförbund eller myndigheter får insyn i arbetsvillkor eller arbetsmiljö på de arbetsplatserna.
Arbetsgivare utnyttjar luckorna
Arbetsmiljöverkets inspektör, Henrik Skoglöf, menar att det har blivit ett större problem under senare år.
– Det finns en gråzon när arbetsgivaren inte vill teckna kollektivavtal för att slippa insyn. Vi har kommit till en punkt där de lärt sig hur utnyttjar luckorna. Om det fortgår har vi snart 1800-talets feodalsamhälle tillbaka.
Han påpekar att i många andra länder är det motsvarigheterna till Arbetsmiljöverket som har ansvar för att se till att lagar och regler både för arbetsrätt och arbetsmiljö följs.
– Här i Sverige är det parterna som sköter arbetsrätten. Det är den svenska modellen. Men vad händer när det inte finns några medlemmar eller kollektivavtal? Jag har ingen lösning på det problemet, men det är ett problem.
Måste organisera fler
Therese Ekelöv ordförande för Kommunals sektion i Kristianstad, den sektion som har störst andel lantarbetare i landet. Hon och de andra anställda där har bestämt sig för att ta ett omtag inom gröna näringarna.
– Det handlar om klassiskt fotarbete. Vi måste organisera fler, säger hon och förklarar att de under nästa år ska satsa på att få fler lantbrukare att skriva kollektivavtal med Kommunal och att värva flera medlemmar bland gästarbetarna.
En knäckfråga är språket.
– Vi behöver använda tolkar för att nå ut. Jag skulle vilja göra en film med ukrainska arbetare som vi hjälpt att få rätt, men det behövs pengar till det.
Några som i dag konkurrerar med Kommunal om medlemmarna inom gröna näringen är Syndikalisterna. Det är hos dem som Maksym Tjalych och Valentyna Mura är medlemmar. Fackföreningen har under senare satsat på att nå ut i grupper som står vid sidan av den reguljära arbetsmarknaden förklarar förhandlaren Pelle Sunvisson.
– Vi har satsat på att ha personer här som kan många olika språk och kan prata med medlemmarna på deras eget språk.
Flera svåra olyckor
Under de senaste fem åren har det skett ett stort antal arbetsplatsolyckor med utländska arbetare inom den gröna näringen. Bland annat blev en man klämd till döds av en traktor när han satte upp stolpar till en hage, en annan fastnade i en flismaskin och blev illa skadad. Ulf Hansson menar att mycket hänger samman med arbetsvillkoren.
– Många gånger förstår de inte vad det står på varningsskyltar och har inte utbildning för att sköta uppgifterna de får, säger han.
Therese Ekelöv menar att Kommunal, abetsgivarorganisationer och myndigheter har mycket att vinna på att samarbeta i de här frågorna.
– Den här utvecklingen måste framför allt sticka i ögonen på alla arbetsgivare som sköter sig.
