Volodymyr, Yuliia, Anita och Jehven har arbetat med att odla och skörda jordgubbar i Skåne i sommar. Kommunalarbetaren har skrivit om hur de valde att komma hit från Ukraina och jobba eftersom Sverige är ett land med gott rykte. Det tycker de inte längre.

– Det är lite vilda västern. Jag trodde att det skulle vara mer ordning på arbetsgivarna här i Sverige, säger Volodymyr.

Yevhen (till höger i förgrunden), Volodymyr och Yuliia.

Lantsektorn är en av de branscher som bland annat Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Riksrevisionen pekar ut som särskild drabbade av arbetsmarknadskriminalitet. Volodymyr, Yuliiia och Jevhen har haft svårt att få ut utlovad lön och varit tvungna att arbeta mer än de de skulle. De vill inte att vi pratar med arbetsgivaren.

Kommunalarbetaren har istället intervjuat Lena Andersson, förhandlare på Gröna arbetsgivare som organiserar 4000 av Sveriges lantbruk och Skogsägare.

– Jag skulle säga att 2000 av dem är lantbrukare. Men hur många som arbetar med frilandsodling har jag ingen aning om, kan inte ens gissa eftersom det är olika varje år. Det finns några större salladsodlare och bärodlare, sedan många jättesmå. Men Gröna arbetsgivare vet i dag inte hur många de är eller hur många som plockar grönsaker eller bär.

Enligt Jordbruksverket finns det runt 59 000 lantbruksföretag. Det är väldigt få som är medlemmar i en arbetsgivaroganisation.

– Ja, så är det. Men det är många ensamföretagare utan anställda. De kanske odlar grödor som vete där det i princip räcker med en person i dag.

Det har gått snart 20 år sedan Lena Andersson började arbeta aktivt med Gröna arbetsgivare. Under hela den tiden har arbetarna som skördar på frilandsodlingar kommit från andra länder.

– Då var det bara EU-medborgare. I dag stannar arbetare från länder runt oss kvar hemma. De har fått det bättre och nu kommer arbetarna från andra, länder i Asien, Afrika många från Vitryssland och Ukraina.

Känner du igen det  Yuliia, Volodymyr och Jehven berättar?

– Ja, fast sällan från våra medlemmar. Jag har kommit i kontakt med det någon enstaka gång i förhandling. Jag hoppas innerligt att våra medlemmar betalar vad de ska och att de sköter sig. Det enda vi kan göra är att ha så bra villkor i kollektivavtalen som möjligt för arbetstagare och arbetsgivare.

Det här att lantsektorn pekas ut som en bransch där det är mycket fusk, för ni en diskussion om det på Gröna arbetsgivare och vad ni kan göra för att förändra branschens rykte?

– Det vi gör är att arbeta för att få fram bra kollektivavtal som många vill ansluta sig till. Och vi samlas till informationsträffar en gång om året där vi informerar om sådant som skatteregler hur man går till väga när man anställer från andra länder. Det är väldigt uppskattat. De som arbetar med friland behöver många anställda i skörden, speciellt med bär som jordgubbar och hallon. De kan gå från noll anställda till 100 på en vecka. Man måste vara väl förbered som arbetsgivare för att det ska fungera.

Vad tycker du om att Jehven, Volodymyr och Yuliia och en del andra vi pratat med inte vill tala om namnet på sina arbetsgivare för att de är rädda att inte få arbete hos andra då.

– Det spelar ingen roll vem det är och var det kommer från. Här finns människor som kan hjälpa dem. Gratis. Men de måste hitta dem.

Jag skulle säga att 80 procent av företagen från Östeuropa fuskar på något sätt.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke

En annan bransch som enligt myndigheterna är drabbad av arbetsmarknadskriminalitet är byggbranschen. Lennart Weiss är kommersiell chef på Veidekke, ett av de största byggföretagen i Norden. Han menar att det inte räcker att få företag att teckna kollektivavtal för att få bukt med fusket.

– Det behövs kontroller på ett annat sätt. Det är ofta det lämnas uppgifter som inte stämmer med verkligheten.

Veidekke har börjat arbeta för att bli av med fusket i den egna sfären. Bland annat har de slopat fler än två led av underleverantörer, de undersöker alla företag som de arbetar med och deltar i samhällsdebatten om att möjliggöra fler kontroller och mer insyn i företag.

– Ja, det är ett måste om vi vill ha ett samhälle som inte är kriminellt. Jag skulle säga att 80 procent av företagen från Östeuropa fuskar på något sätt. Det sprider sig.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

Han menar att ett stort ansvar ligger på staten och myndigheter som måste uppdatera lagar och regler för att kunna möta den verklighet som i dag råder på arbetsmarknaden. Han menar också att arbetsgivarorganisationer och fackförbund kan göra mer.

– Jag skulle säga att de borde börja med att bygga upp en kvalificerad stab för företagskontroll. Att skaffa sig det kunnandet. Jag skulle också föreslå att de kommer överens om ett samarbete där båda parter kan se vilka löner som faktiskt betalas ut till arbetstagaren.

Han menar också att kollektivavtal är verkningslösa om företagen inte kontrolleras och riskerar att avtalet sägs upp om de fuskar. Ett annat problem han ser är hängavtal där företagaren inte är med i en arbetsgivarorganisation.

– Ofta finns det inga fackliga medlemmar då och fackförbundet har ofta ingen rätt att besöka arbetsplatsen. Om det ska finnas hängavtal så borde det skrivas in.