Varför är löneuppgiften viktig när ett arbetstillstånd söks hos Migrationsverket?

SVAR: För att en person från ett land utanför EU ska få arbetstillstånd i Sverige måste några saker vara uppfyllda. Bland annat måste arbetsgivaren visa att jobbet har kunnat sökas i Sverige först och det måste finnas kollektivavtalsliknande villkor. Bland annat måste arbetsgivare skaffa ett yttrande från facket som intygar att lönen inte är lägre kollektivavtalet på området säger. KA har skrivit om ukrainska Anita som kom till Sverige för att plocka jordgubbar. Till hennes ansökan fanns ett erbjudande om säsongsarbete på 60 procents deltid för 16 000 kronor i månaden. Det motsvarar 144 kronor i timmen. Det är en lön som ligger inom kollektivavtalet och därför godkände Kommunals företrädare lönen.

Varför blev den verkliga lönen lägre?

SVAR: I verkligheten arbetade Anita mer än heltid, men fick aldrig mer än mellan 44 kronor och 70 kronor i timmen beroende på om hon plockade, rensade ogräs eller planterade. Hon fick höra av medarbetare att det var så det var och att hon kunde bli utvisad om hon protesterade. Hon bodde dessutom i ett av arbetsgivarens hus och lämnade aldrig gården.

– Jag kände mig utsatt. Det är svårt att förstå om man inte varit med om det själv, säger hon.

Skatteverkets expert på arbetslivskriminalitet Pia Bergman menar att det inte är ovanligt att lantbrukare försöker få ned lönekostnaderna.

– Inom gröna näringen är en väldigt stor del av kostnaderna arbetskraften, om de kan få ner till en fjärdedel eller hälften så ger det stora konkurrensfördelar, säger hon och menar att följden blir att företag som inte fuskar lätt slås ut.

Varför ingriper ingen när lönen är fel?

SVAR: I stort kan man säga att tilliten i samhället är stor till att de löner som betalas ut är rätt. Skatteverket granskar bara att det betalas rätt skatt på den lön som Anita faktiskt fått ut. Inte om lönen i sig har rätt nivå. Arbetsmiljöverket undersöker bara att arbetsmiljön är rätt. Bland annat att det finns rutiner kring arbetsställningar, skyddsutrustning och liknande.

Fackförbund som Kommunal granskar bara att rätt lön anges på ansökningen om arbetstillstånd om inget annat pekar på att något är fel. I branscher där få är medlemmar finns det sällan kontakt mellan den som anställda och ett fackförbund.

– Vi vet inte att något är fel om inte den som anställts hör av sig till oss och berättar att det blir fel, men det finns en tystnadskultur så det sker sällan. Många är rädda för att bli utvisade eller sparkade om de klagar, säger Jörgen Gustavsson ombudsman på Kommunal.

Kan en arbetsgivare straffas för att betala ut låg lön?

SVAR: Ja och nej. Om en arbetsgivare har kollektivavtal och betalar lägre lön än avtalet kan facket kräva skadestånd. Om den anställda dessutom är medlem kan facket kräva att han eller hon får ut mellanskillnaden. Om företaget inte har kollektivavtal kan facket inte driva någon förhandling om lönenivån.

Är lönen väldigt låg kan det betyda att det är arbetskraftexploatering. Men var den gränsen går är inte klart. En restaurangägare från Norrköping som gav en anställd 19 kronor i timmen fälldes i tingsrätten, men friades sedan i hovrätten. Nu ska domen prövas i Högsta domstolen under hösten. Eftersom lagen kom till så sent som 2018 och det är första gången den prövas kommer Högsta domstolens dom att bestämma hur den ska tolkas.

Har det här med den svenska arbetsmarknadsmodellen att göra?

SVAR: Ja och nej. Hade Anita arbetat i Bulgarien, som har lägst nivå för minimilöner i Europa hade hon fått drygt 3000 kronor i månaden, om hon hade arbetat i Luxemburg, som har den högsta nivån, över 20 000 kronor. I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner utan lönenivån bestäms i förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer.

Många som arbetar med arbetsmarknadskriminalitet är överens om att arbetare blir lurade på lön oavsett vilket system lönenivån bestäms av.

– Det är vanligt att de får betala tillbaka delar av lönen till arbetsgivaren eller betala orimligt hög hyra för boende som arbetsgivaren ordnat, säger Mats Paulsson, expert på arbetsmarknadskriminalitet vid Jämställdhetsmyndigheten.

Vet de som kommer hit tillräckligt om vårt system?

SVAR: Sverige har kritiserats av EU för att vi är dåliga på att informera personer från andra länder om hur arbetsmarknaden fungerar här och vilka rättigheter de har. Anita visste inte att hon kunde ta hjälp av facket för att få ut sin utlovade lön. EU-parlamentet håller just nu på att ta fram en ny EU-lagstiftning kring arbetsmarknadsinvandring till EU. I den finns ett förslag om att höja kraven på vilken information anställda från länder utanför EU ska få innan de som Anita kommer till Sverige eller andra EU länder för att arbeta.

Skulle det kunna vara annorlunda?

SVAR: Ja, det skulle det. I Sverige samarbetar myndigheter som Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Polisen, Migrationsverket och Jämställdhetsmyndigheten om att granska företag och förhindra arbetsmarknadskriminalitet.

– Men vi har inte uppdraget att kontrollera lönenivåerna för de anställda, men skulle gärna se att vi eller någon annan myndighet fick det, säger Pia Bergman, expert på arbetsmarknadskriminalitet vid Skatteverket.

Mats Paulsson, Jämställdmyndighetens expert på arbetsmarknadskriminalitet, menar att Sverige kan lära av andra länder – som Finland.

– Arbetsmiljöinspektörerna i Finland ska kunna titta på vilken lön man får. Vissa inspektörer är specialutbildade på det och samarbetar med polisen om det.