Du jobbar som förskolekock på den föräldrakooperativa förskolan Lustgården. Berätta, hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

–  En vanlig arbetsdag tillagar jag ungefär 24 portioner. Jag lagar all mat själv från grunden och brukar då använda våra egenodlade grönsaker och kryddor, som vi odlar på sommaren. 

– Det är barnen som håller i odlingen tillsammans med sina pedagoger. Vi är även grannar med en bondgård och kan köpa därifrån. 

Hur mycket inflytande har barnen över vad du väljer att laga? 

– De har faktiskt ett ganska stort inflytande på maten. När de fyller år får de välja sin favoritmat och då är de med mig i köket och hjälper till. Men det skiljer sig åt vad de önskar. En del älskar soppor medan andra väljer pannkakor och köttbullar, säger Linda Wijk.

Ibland kan de säga “varför blir det aldrig som jag vill”, men då får man förklara att alla har fått rösta och att vi har haft ett val. De lär sig det ganska tidigt.

Linda Wijk

Även till vardags kan de komma in till mig i köket och ha önskemål på vad de vill äta. När jag provar en rätt brukar jag göra tre eller fyra olika varianter. Till exempel kanske jag gör falafel med kikärtor och nästa dag med sötpotatis. Efter ett tag märker jag vad barnen tycker om och då tar jag bort varianten som de inte åt lika mycket av. Vi går även igenom matsedeln i ett matråd som jag och pedagogerna är med i. 

Barnen får provsmaka

Hur lägger du upp tiden för att hinna experimentera i köket?

– Det är lättare för mig som lagar maten från grunden än någon som får mat eller tillbehör från ett centralkök. Här kan vi styra helt själva hur vi vill göra i köket. Jag har helt enkelt mer frihet, då jag oftast kan planera min arbetsdag för att frigöra tid för att kunna experimentera. 

Hur väcker du barnens nyfikenhet för maten? 

– Eftersom jag lagar maten på plats känner de alla dofter och kommer in i köket och är nyfikna. Jag har ju också möjlighet att låta de provsmaka innan vi äter. När jag har tid brukar jag göra frukt och grönsaker i djurformer. 

– Det beror också på hur pedagogerna lägger upp sin pedagogik. Här får ju barnen vara med och odla. De kommer ofta in till mig med till exempel en morot och har en färdig plan på hur vi ska tillaga den. Men sedan skiljer det sig, vissa har ju ett jätteintresse medan andra inte har det, säger Linda Wijk.

Hur påverkar barnens medbestämmande ditt jobb? 

– När vi till exempel firar Halloween, eller liknande högtider, kör vi demokratiskt bestämmande. Det betyder att barnen får berätta vad de vill ha för mat, skriva ned det och sedan ser vi till att rösta allihopa. 

Alla får rösta

Hur vanligt är det att barnen blir osams när deras önskemål inte vinner?

– Ibland kan de säga “varför blir det aldrig som jag vill”, men då får man förklara att alla har fått rösta och att vi har haft ett val. De lär sig det ganska tidigt. Sedan kan man såklart bli lite besviken ändå, säger Linda Wijk.

Kan det aldrig kännas bökigt att barnen har ett större inflytande på maten? 

– Nej, faktiskt inte. Jag har ju fortfarande huvudansvaret och vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer för att få en näringsrik och balanserad kost.

– Till min hjälp har jag en fast bas som jag utgår ifrån: på måndagar lagar jag fisk, tisdag blir det soppa, onsdag blir det vegetariskt, torsdag kött eller korv och fredag blir det kyckling. Dessutom är barnen så otroligt tacksamma och äter det mesta. De blir i princip som mina egna barn till slut. Till exempel har jag lärt mig utantill vilka det är som inte gillar stark mat, säger Linda Wijk.

– Jag trivs väldigt bra med det här upplägget eftersom det gör det enklare för mig att vara kreativ och spontan tillsammans med barnen.