Det finns uppenbarligen väldigt mycket pengar inom äldrevård och sjukvård i Sverige. Trots att vi konstant får höra att inga pengar finns. 

Vi jobbar kort, vi jobbar många gånger under dåliga arbetsvillkor, det sparas in både på oss och de äldre. Nu ombeds undersköterskor i många kommuner i Sverige att sälja sina väl behövda sommarsemestrar och flytta dem till hösten. 

Det erbjudna beloppet är väldigt olika från kommun till kommun. Vissa betalar bra, andra ger skambud. Men det löser oavsett inte grundproblemet med den stora personalbristen inom vården. 

Få vill gå omvårdnadsprogrammet

Läget i dag är att det finns kommuner där ingen sökt till omvårdnadsprogrammet till hösten och andra kommuner där väldigt få gjort det. De dåliga arbetsvillkoren och de ännu sämre villkoren som är på gång genom ”hälsoschema” och ”heltid som norm” gör att många slutar eller är på väg att sluta. 

Min arbetsplats ska in i ”hälsoschema” till hösten och jag är en av dem som jobbat i många år. Jag älskar mitt yrke på en avdelning för dementa. Men det man gör nu tvingar många att sluta. De vill det inte, men de vill ännu mindre arbeta under de förutsättningar som kommer bli. Jag kan bli en av dem. 

Undersköterskor över hela Sverige säger nej till detta. Det protesteras och skrivs protestlistor. Och ändå drivs det igenom i kommun efter kommun.

Jag kommer inte att arbeta på en tjänst där en stor del av min tid ska läggas som resurspass på andra verksamheter. Jag kommer inte att arbeta på ett sådant schema jag sett att andra har som börjat jobba i detta nya. 

Undersköterskor över hela Sverige säger nej till detta. Det protesteras och skrivs protestlistor. Och ändå drivs det igenom i kommun efter kommun. För mig är det respektlöst och hänsynslöst mot oss alla. Och helt oförståeligt att de bara kör på, mot de allra flestas vilja och önskan. 

Tragiskt och provocerande

När jag dessutom läste att de vill köpa ut våra semestrar ville jag nära nog säga upp mig på stående fot. Det finns tydligen pengar… och så här vill de använda dem. Det är både tragiskt och väldigt provocerande. 

I stället för att lösa problemen och göra vårdyrket mer attraktivt genom höjda löner, bättre arbetsvillkor och högre personaltäthet med de pengar som det uppenbarligen finns gott om, så lägger man dem på att köpa ut redan trött personals semestrar. 

Hur löser de den ökande – redan nu stora – personalbristen allt eftersom fler slutar? Vilka ska ersätta erfarna undersköterskor med mycket kunskaper? Det vill jag nog inte tänka på. 

Det finns inte vikarier för att täcka upp för oss alla så vi kan få vår sommarsemester. Många av de rekryterade vikarierna är studenter. Hur blir det då till hösten när studenterna börjat plugga igen? Hur löser de vikariesituationen då? 

Och hur löser de den ökande – redan nu stora – personalbristen allt eftersom fler slutar? Vilka ska ersätta erfarna undersköterskor med mycket kunskaper? Det vill jag nog inte tänka på. 

  • Jeanette Otto
    undersköterska i Halmstad kommun