Därför är det viktigt att kunna kissa regelbundet
Gynekologiprofessorn Ian Milsom, vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, varnar för riskerna med att inte få kissa så ofta som man behöver. Och så avslöjar han myten bakom tampongsjukan.
Vilka risker finns med att inte få gå på toaletten när man känner att man behöver?
– Normalt kissar man åtta till tolv gånger per dag. Det innebär att man kissar någonstans mellan varannan och var fjärde timme. Men det varierar väldigt mycket. Det finns personer, inte minst bland kvinnor, som inte kan hålla sig så länge. De får trängningar. Då behöver de kissa ofta. Sedan handlar det också om hur mycket man dricker, om man dricker kaffe, te, vatten under dagen, då kissar man oftare. Om man är förhindrad att kissa händer egentligen inte så mycket om detta händer vid enstaka tillfällen. Det som händer är att urinblåsan tänjer sig. Om det här händer ofta får den en lite större kapacitet. Om man håller sig väldigt länge och inte kan kissa, då kan det i allra värsta fall påverka risken för urinvägsinfektioner. Om man har urin i blåsan länge kan bakterierna öka i antal. Genom att kissa ofta håller man urinblåsan mer steril. Det är inte särskilt vanligt, men det skulle också kunna ha en negativ inverkan på njurfunktionen. Då pratar man om allvarliga problem. Men det är väldigt, väldigt sällsynt.
Det finns exempel på personer som arbetat i hemtjänsten och bara hunnit gå på toa en gång på sexton timmar. Vad säger du om en sådan arbetsdag?
– Oj då! Det låter förskräckligt. Det måste ha varit väldigt svårt. De måste ha minskat sitt vätskeintag, det kan också ha negativa konsekvenser inte minst på sommarhalvåret. Då blir man uttorkad. Sexton timmar är alldeles för lång tid. Det borde vara möjligt att organisera på ett annat sätt, för det tar inte mer än högst tre minuter att gå och kissa. Sedan finns det ett annat problem. Det finns de som har andra problem med tarmfunktionerna, som har diarré. Det är många som har det som vi kallar för IBS. De behöver plötsligt gå och tömma tarmen. Det är också ett problem. Det är inte ovanligt.
Vissa vi har talat med säger att man inte känner sig kissnödig, men sedan när kroppen väl får den där pausen då märker man att man har varit jättekissnödig. Är det vanligt?
– Ja. Urinblåsan är ett ganska märkligt organ. Den ska öka i storlek när det fylls på med urin och sedan når den en viss nivå då den signalerar. Om man då får signalen att nu borde du gå och kissa, och du inte går och kissar utan du håller dig, då kan man sätta det här signalsystemet ur spel. Det är då man kan få problem på lång sikt med urinblåsan, så det är korrekt.
Ungefär tio procent av den kvinnliga befolkningen har mycket rikliga menstruationer. Då behöver man byta oftare och det finns risk för läckage.
Många kvinnor säger att man har svårt att hinna byta mensskydd, vad innebär det för kroppen?
– Det är inte så riskabelt för kroppen, men det kan bli ett rejält problem för kvinnan. Ungefär tio procent av den kvinnliga befolkningen har mycket rikliga menstruationer. Då behöver man byta oftare och det finns risk för läckage. En del kan behöva både tampong och trosskydd. Det kan vara ett rejält problem. Och då behöver man förstås byta oftare. Bindan absorberar inte hur mycket som helst, om det kommer väldigt mycket är det risk för läckage och då måste man byta och använda en ny binda så att du återigen får bra absorption.
Kan man också drabbas av något som heter toxic shock syndrome, TSS? Något som kallas för tampongsjukan?
– Sedan 80- och 90-talen har det varit upprepade tidningsartiklar om det här med toxic shock syndrome. Det utlöses av bakterier, så det är inte själva tampongen som utlöser detta. Kvinnan är bärare av bakterier som kallas för betastreptokocker som orsakar detta. Det är ovanligt, men det förekommer. Om kvinnan till exempel sätter in en tampong under mens, glömmer att den finns där och den ligger där i flera dagar då blir det ju en bakteriehärd. Då är det en ökad risk för infektioner. I vanliga fall får man inte detta genom att man har en tampong under loppet av låt oss säga 24 timmar.
Det finns också hygienmässiga brister på många toaletter. Bussförare som tvingas byta mensskydd på bajamajor utan rinnande vatten till exempel. Vad finns det för problem med det?
– Det är klart att det är ohygieniskt om det är nerkletat med blod eller avföring eller kiss. Så enkelt är det. Tyvärr kan det vara så på offentliga toaletter. Det är egentligen inget problem med en bajamaja om den hålls ren, men frågan är hur det är med sitsen, om den är ren.
Vad tycker du om att det ser ut så här i dagens arbetsliv?
– Det är en mänsklig rätt att kunna kissa när man behöver det. Om du känner dig kissnödig ska du kunna uträtta ditt behov.