Anställda på Attendo åtalas efter att ha varnat visselblåsare
Tre anställda på Attendo åtalas för brott mot lagen om meddelarskydd efter att ha gett vårdbiträdet Stine Christophersen en varning för att hon uttalat sig i medier.
– Det är jätteviktigt att det här prövas för allas yttrandefrihet inom vård och omsorg, säger hon.
Stine Christophersen.
Stine Christophersen har inte haft kontakt med åklagaren själv utan fick beskedet av journalister när hon kom till jobbet i morse. Hon är glad över att det blir en rättegång.
– Det känns ju bra att vi får ett klart besked om vi har yttrandefrihet på privata vård- och omsorgsföretag. Vad som är det viktiga förhållandet mellan privata företags rätt att gå ut med falsk information för att vinna marknadsandelar eller yttrandefriheten, säger hon till Kommunalarbetaren.
Åklagare inledde förundersökning
En åklagare inledde en förundersökning mot Attendo efter att vårdbiträdet Stine Christophersen berättat i flera medier om att de ljög för anhöriga om vården de gav under det första skedet av corona våren 2020. Bland annat skrev Expressen artiklar där flera anställda berättade om läget men där bara Stine Christophersen ställde upp med namn och bild. Dessutom gjorde Sveriges Radio en uppmärksammad dokumentär, Det illojala vårdbiträdet, om händelserna på Sabbatsbergsbyn där hon arbetade.
För hennes del ledde protesterna till att hon fick en varning på ett möte där tre av företagets chefer var med. Åklagaren Anette Fassl menar att det är grunden för åtalet.
– Att kalla in en arbetstagare och ge en skriftlig erinran, som har skett i det här fallet, är enligt min bedömning brott mot lagen om meddelarskydd. Lagen trädde i kraft 2017 och såvitt jag känner till är den inte prövad än, säger kammaråklagare Anette Fassl i ett pressmeddelande.
Drevs av ilska
I lagen står det att man har rätt att agera om det är ett upplevt missförhållande. Det är det som ska prövas nu och inte vad som faktiskt hände.
I en intervju som Kommunalarbetaren gjorde med Stine Christophersen tidigare berättade hon att hon drevs av ilskan över att företaget ljög. Hon hade sett ett mejl från enhetschefen till de anhöriga där det stod att smittade och misstänkt sjuka skiljdes från de friska, att speciell personal tog hand om de sjuka och att hygienrutinerna var rigorösa. Samtidigt var det besöksförbud för anhöriga och för många av dem är informationen från Sabbatsbergsbyn den enda kontakten.
– Det var ju inte sant, ändå stod det samma sak på hemsidan. De hade ju rätt att få veta sanningen. De trodde ju att de som bodde här var säkra. Samtidigt spreds smittan sekund för sekund och jag kände att det var bråttom att göra något. Folk dog och jag kände att det måste hända något NU, berättade hon då om varför hon gick ut i media.
Åtalet som nu väcks kommer att visa om hon hade den rätten att göra det, säger Anette Fassl.
– Det är nu upp till tingsrätten att göra en bedömning. Det är viktigt att nämna att det handlar om kvinnans upplevda missförhållanden, inte vad som är sant eller falskt. Det är viktigt att människor kan påtala upplevda missförhållanden utan att riskera att utsättas för repressalier för det. Det är därför lagen finns, säger hon.
Slutat på Attendo
I åtalet framkommer att alla tre cheferna förnekar brott. Stine Christophersen har nyligen slutat på Attendo men tycker fortfarande att det är viktigt att ställa företaget till svars.
– Jag slutade för att det blev krig i Ukraina, för att arbeta med flyktingmottagande. Nu när jag inte arbetar där är jag inte bunden av lojalitetsplikten längre, säger hon och menar att det kan vara en fördel vid en rättegång.
Vad tror du att det här kan betyda för andra som arbetar inom vård och omsorg?
– Det här klargör ju ställningarna. Har man yttrandefrihet i vårdbolag? Det är avgörande både för patienter och personal.
