Maria Jacobsson är undersköterska i hemtjänsten i Arbrå, norr om Bollnäs. I schemat har hon både kvällar och helger med delade turer. Det gör att hon som har en heltidstjänst och är ensamstående har sin fyraåriga dotter både på förskola och nattis.

Antalet timmar kan variera mellan 60 och 99 under en vecka. En helg kan det bli drygt 52 timmar. Dottern Keira som i dag är fyra år har varit på förskola och nattis sedan hon var ett år.

– Hon har aldrig sagt ett ljud om det, hon har haft det hur skönt som helst, säger Maria Jacobsson.

Stadshuset i Bollnäs.

”Ensamstående ska kunna försörja sig”

Arbetstider

Därför har hon inte tidigare oroat sig för hur dottern har det på nattis. Det gjorde också att hon blev överraskad när förskolechefen kallade till möte om att Keira inte mådde bra. Förskolechefen gjorde senare en orosanmälan till socialtjänsten där hon skriver att barnet vaknar flera gånger på nätterna och är oroligt.

– Jag blir så förbannad, säger Maria Jacobsson.

Hon är arg över att förskolan inte tidigare berättat att hennes dotter är orolig och ledsen.

Nu gör socialtjänsten en utredning som kan leda till att familjen får stödinsatser. En orosanmälan kan i allvarliga fall leda till att barnet får ett annat boende, då kan det handla om till exempel misshandel.

Oron för vad som kan hända stressar Maria Jacobsson.

– När jag vaknar mitt i natten känner jag mig också otillräcklig som förälder och motarbetad av samhället och förskolan. Det är redan är tufft att vara ensamstående, säger hon.

Tankarna kommer också när hon är på jobbet. Men hon försöker stänga av.

Hon får jättelånga dagar jämfört med om vi hade förskola och nattis i Arbrå.

Maria Jacobsson, undersköterska

När KA pratar med Maria Jacobsson är telefonens högtalare på och Keira pratar om att hon ska packa både Bolibompadraken och spindelapan.

Alldeles strax ska de sätta sig i bilen och köra de en och en halv milen från Arbrå till förskolan i Bollnäs, klockan 11.55 ska Maria lämna dottern för att sedan köra tillbaka till Arbrå och jobba kväll. I morgon när hon är klar med dagpasset hämtar hon dottern på förskolan i Bollnäs klockan 16.45.

– Hon får jättelånga dagar jämfört med om vi hade förskola och nattis i Arbrå, säger Maria Jacobsson.

Frågor och svar om hälsoscheman.

Missnöjd med schemat? Här är dina rättigheter

Hälsoscheman

Arbetstider

Hon har flera arbetskamrater som är ensamstående och som också har barnen många timmar i barnomsorgen. Men till skillnad från Maria har de också föräldrar som ställer upp och tar hand om barnen.

Det finns också andra kollegor med barn som har en partner som arbetar i vården, de väljer då att jobba varsin helg för att få ihop familjelivet. Hittills har hemtjänstgruppen i Arbrå haft önskeschema som ändå gjort vissa anpassningar möjliga.

Hennes schema är inte unikt. Det här är ohållbart. Det här skapar en samvetsstress.

Camilla Hedberg, Kommunal i Bollnäs

Malin Sjölund som är rektor för både den förskola och det nattis där Keira går, hon vill inte uttala sig om orosanmälan till socialtjänsten i just det här fallet. Orosanmälan är den som arbetar med barn är skyldig att göra om misstankar finns om att barnet far illa.

Malin Sjölund berättar att hon tidigare tagit kontakt med socialtjänsten när barn varit många timmar på förskola och nattis. Även om det inte händer varje vecka så är det flera barn som är upp till 90 timmar i veckan i barnomsorgen.

– Jag har en dialog med socialtjänsten. Jag vill hjälpa familjer, inte stjälpa. Våra föräldrar gör vad de kan, säger Malin Sjölund.

Hon lyfter att antalet barn på nattis ökat och att de inte får den vila som de behöver.

Samtidigt berättar Malin Sjölund att det finns en oro bland föräldrarna för kommunens planer på att införa robotscheman, alltså scheman som tas fram centralt i dataprogram.

Maria Jacobsson, undersköterska i Arbrå hemtjänst.

Protester mot robot­scheman

Arbetstider

På Kommunal i Bollnäs konstaterar Camilla Hedberg att Maria Jacobsson inte är ensam.

– Hennes schema är inte unikt. Det här är ohållbart. Det här skapar en samvetsstress. Problemet är att grundbemanningen är jättetajt. Höjer man grundbemanningen så slipper man de delade turerna, säger Camilla Hedberg.

Kampen för bättre arbetstider


Missnöjet med scheman och arbetstider växer runt om i landet. Det gäller både anställda i vård och omsorg och bussförare. Ofta handlar det om arbetsdagarnas längd, delade turer, många arbetspass och scheman som läggs så att det blir lite dygns- och veckovila. Kritiken handlar också om att schemaperioderna är korta och att anställda saknar inflytande när scheman läggs central.
 
Hälsoscheman som också kallas hållbara scheman har införts i många kommuner för att erbjuda alla heltidstjänster. De kan innebära kortade och fler nattpass till samma lön, men också att nattarbetarna ska jobba kvällar. Varannan helg och resurspass är vanligt. Detta har lett till namninsamlingar och protester på många orter. Även socialminister Lena Hallengren (S) har uppvaktats.
 
Kommunal har nu gjort arbetstider till den mest prioriterade frågan tillsammans med lön. Fokus riktas på utbildning av fackliga företrädare på alla nivåer för att facket ska ha bättre redskap att ta strid i arbetstidsfrågorna med hjälp av till exempel Arbetsmiljölagen.

Fotnot: Här finns mer att läsa om arbetstider.

Just de delade turerna skulle Maria Jacobsson gärna vara utan. Hur ett perfekt schema skulle se ut funderar hon på. Nu tänker hon att det är bra att jobba kväll följt av morgon så att Keira kan sova på nattis och slipper gå upp klockan 5.30 på morgonen för att åka till förskolan. Hon vill heller inte jobba två kvällar på rad.

Men att byta jobb är inte aktuellt, Maria Jacobsson är 46 år och har alltid jobbat oregelbundna tider.

– Jag trivs så himla bra, jag är van att jobba kvällar och helger. Jag uppskattar att vara ledig på vardagarna, säger Maria Jacobsson och berättar om hur hon och dottern brukar åka till simhallen.

Däremot skulle hon gärna ha ett fast schema.

– Då vet jag exakt vilka tider som jag jobbar. Det är jag van vid sedan andra jobb, jag är inte van vid att man ändrar schema var sjätte vecka. Ett fast schema skulle göra det lättare med schemat till förskolan också, säger Maria Jacobsson.

Den orosanmälan som gjorts kan leda till att hon får en stödfamilj, något som hon nekats tidigare. Maria Jacobsson kan inte låta bli att tänka på vad som händer om det åter blir nej  eller om förskolan sätter ett maxtak för vistelsetiden.

– Då blir jag tvingad att gå ner i tid eller byta arbete, säger hon. 

Men mest önskar Maria Jacobsson att någon kunde natta Keira hemma, så att dottern slapp resa kors och tvärs i kommunen.


Maria Jacobssons schema.