Kritik mot nya las – här är knäckfrågorna

Enligt förslaget ändras ”saklig grund” i las till ”sakliga skäl”. Tanken är ändå att tumregeln för vad som kan motivera en uppsägning ska vara som tidigare, med vissa förändringar:

Ingen hänsyn ska tas till att en anställd tidigare har skött sig prickfritt under lång tid innan misskötseln i arbetet.

Och ingen hänsyn ska heller behöva tas till om den anställde i framtiden kan fungera bra på jobbet igen efter till exempel en livskris.

Kritiken mot förslaget är att förändringen inte gör det tydligare och mer förutsägbart när en uppsägning kan göras av personliga skäl, snarare att det skapas en större osäkerhet om var gränserna går.

Det kan till exempel gälla den nuvarande tumregeln att en arbetstagares arbetsförmåga som är nedsatt till följd av sjukdom, skada eller ålder inte är saklig grund för uppsägning om inte arbetsförmågan är så pass nedsatt att arbetstagaren inte kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren.

Arbetsdomstolen, som dömer i tvister om uppsägningar, anser att förslagen i flera fall är inkonsekventa, motsägelsefulla, oklara och slarvigt formulerade.

Saco, som stöder LAS-överenskommelsen, tycker det är viktigt att lagen gör det tydligt att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar måste bedömas för att pröva om ett brott mot anställningsavtalet hade kunnat undvikas eller begränsas.

I dag kan en omplacering göras om det är ”skäligt att kräva” en sådan. Och det kan bli aktuellt med flera försök till omplacering innan någon kan tvingas sluta.

Enligt förslaget ska arbetsgivaren bara behöva erbjuda omplacering en gång, om det ”kan krävas”, innan det finns ”sakliga skäl” att säga upp en medarbetare.

Kritik mot förslaget kommer bland från Arbetsdomstolen. Den tycker att det bör göras tydligt att omplaceringsskyldighet endast en gång enbart ska gälla vid uppsägning av personliga skäl, så att inte omplacering vid arbetsbrist, rehabilitering eller anpassningsåtgärder också omfattas av denna begränsning.

I dag behåller en person sin anställning och lön tills en tvist om uppsägningen är avgjord, ytterst genom en dom i domstol.

Enligt förslaget upphör den uppsagdes anställning efter uppsägningstiden, även om tvisten ännu inte är avgjord.

I gengäld kan den uppsagda få ersättning från a-kassan medan tvisten pågår. Men det förutsätter att personen uppfyller de krav som gäller för att få ersättning från en a-kassa.

Kritiken i remissvaren varnar för att de med tillfälliga anställningar kan få svårare än andra att klara a-kassans krav för att få ersättning. Och därför kan tillfälligt anställda känna sig pressade att inte ställa krav på jobbet som riskerar att arbetsgivaren inte vill ha dem kvar.

Flera undrar i sina remissvar vad som händer vid en dom som förklarar uppsägningen ogiltig.

Får den uppsagde tillbaka jobbet och kan tillgodoräkna sig anställningstid under den tid som denne var borta från jobbet? Om personen har hunnit skaffa sig ett annat jobb, och får sitt gamla jobb tillbaka, hur löses det?

Akademikerförbunden i Saco tycker att även avskedade ska kunna få rätt till a-kassa medan en tvist pågår.

LO varnar för att den nya lagen kommer att göra det svårare att komma överens om bra uppgörelser med arbetsgivare i en förhandling om uppsägningar.

I dag får arbetsgivare med upp till tio anställda göra undantag för två personer från turordningsreglerna, om det inte går att komma överens med facket om vilka som ska sluta vid arbetsbrist.

Enligt förslaget ska alla arbetsgivare, oavsett storlek, få undanta tre personer från turordningen vid arbetsbrist om inte det har gått att komma överens med facket om vilka som får sluta.

Undantaget får utnyttjas var tredje månad. Detta ska gälla enligt las.

Kommunal, IF Metall, Svenskt Näringsliv och PTK, förhandlingsorganisation för tjänstemän och akademiker, har utöver lagen kommit överens om att träffa ett huvudavtal som gör det möjligt med fler undantag från turordningen.

I kritiken mot förslaget om tre undantag i las finns frågor om vad som ska hända med avtal som har andra turordningsregler än vad som föreslås i lagen, till exempel i kommuner och regioner.

Arbetsförmedlingen säger nej till förslaget om utökade turordningsregler. Myndigheten befarar att förslaget kan leda till att fler äldre kan komma att sägas upp, de har svårare än andra att hitta nya jobb.

I förslaget förkortas tiden för att få fast anställning från 24 månader till 12 månader inom en period på fem år.

De som har minst tre anställningstillfällen inom en kalendermånad hos samma arbetsgivare får räkna tiden mellan jobben som anställningstid. Efter nio månader inom tre år infaller företrädesrätt till en ny särskild visstidsanställning.

För övriga tillfälliga anställningar gäller fortfarande företrädesrätten efter minst 12 månader inom tre år. Säsongsanställda har särskilda regler.

Arbetsgivare får betala skadestånd om de försöker kringgå reglerna om fast anställning eller företrädesrätt genom att varva särskild visstidsanställning med vikariat.

Kritiken bland flera är att det blir krångligt med olika regler för företrädesrätt och omvandling till fast tjänst. För särskilt visstidsanställda kan det bli två olika företrädesrättsregler beroende på vilken typ av ledigt arbete det finns.

Totalt kan det bli fyra olika regler för företrädesrätt och tre olika för omvandling till fast tjänst beroende för visstidsanställda beroende på anställningsform.

Andra befarar att de särskilda visstidsanställningarna kommer att bli kortare i tid och att omsättningen av särskilt visstidsanställda ökar.

Hyvling:

Förslaget är att när anställda som berörs har lika arbetsuppgifter måste arbetsgivaren först ge erbjudandet till den med kortast anställningstid.

De som får sin sysselsättningsgrad hyvlad ska få tre månader på sig att anpassa sig till den kortare arbetstiden och den sänkta lönen.

I kritiken från framför allt arbetsgivare varnar de för att regeln om lika arbetsuppgifter kan leda till många tvister med facket.

LO-facket Seko menar att det blir lätt för arbetsgivare att kringgå reglerna genom att se till att den de vill hyvla tjänsten för får ändrade arbetsuppgifter.

Heltid som norm:

Förslaget är att arbetsgivare på fråga från anställd måste motivera deltid.

Kritik mot förslaget är att alla anställda inte vågar fråga. Bättre vore om arbetsgvaren alltid måste motivera deltid. Eller att facket har rätt att kräva svar på frågan.

Undantag från uppsägningsreglerna i las får bara förhandlas av LO, PTK och andra huvudorganisationer:

Kritiken mot förslaget är att Kommunal och andra fack precis som nu borde få rätt att förhandla om andra villkor som gäller anställning, uppsägning och turordning. Detta inte minst i kommuner, regioner och kyrkan där varken LO eller PTK förhandlar om sådana avtal.

Kritiken från arbetsgivare och fack i övriga sektorer, utom från Kommunal, är att förslaget inte har tagit hänsyn till hur det fungerar i kommuner, regioner, kyrkan och i statlig verksamhet. Och att alla fack och arbetsgivare på arbetsmarknaden borde ha fått vara med i processen att ta fram underlaget till ett lagförslag.