Så påverkas kroppen av bytet till vintertid
När klockan ställs tillbaka till vintertid så hjälper det oss att klara den mörka årstiden. Skälet är att vi behöver det tidiga dagsljuset för en bra dygnsrytm. Det är extra viktigt om man har oregelbundna arbetstider.
Kroppen mår bra av mer ljus.
Ljuset och även typen av ljus har stor betydelse för dygnsrytmen som reglerar sömnen. Morgonljuset, som är blått, gör oss aktiva och har en positiv påverkan på stress och dygnsrytm. Skälet är att det dämpar produktion av melatonin som är kroppens sömnhormon.
Kvällsljuset, som är gult, talar om för hjärnan att det är kväll och dags för nedvarvning.
Den som arbetar oregelbundna tider tillhör en riskgrupp. Skälet är att man då kanske inte vistas lika mycket ute i dagsljus och därför riskerar störningar i dygnsrytmen och problem med sömnen.
– När vi ställer om till vintertid får vi en extra timme ljus på förmiddagen. Det hjälper riskgrupperna att återgå till normal dygnsrytm, säger Arne Lowden, stress- och sömnforskare på Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
Hur lätt vi har att ställa om beror på om vi är morgon- eller kvällsmänniskor. Men det finns också en stor grupp som varken är det ena eller andra.
De flesta har dock lättast att ställa om till vintertid eftersom man då senarelägger sin dygnsrytm. Något som är enklare för kvällsmänniskor.
När vi ställer om till sommartid är det tuffare för många, då vi förlorar en timmes sömn när vi ska gå upp tidigare på morgonen. Vid den tidsomställningen ökar också antalet hjärtinfarkter och olyckor.
När vi på vintern får mindre dagsljus ökar sömn- och humörbesvär. Det förstärks av att dygnsrytmen förskjuts när vi har tillgång till elektriskt ljus, kan titta på tv-serier dygnets alla timmar och samtidigt vara aktiva på sociala medier.
Men sommartid året om är inte ett alternativ, enligt Arne Lowden. Skälet är att det tidigare dagsljuset skulle komma ännu senare på dagen under en ännu längre period.
När vi ser att människor vistas alltmer inomhus så är det viktigt för oss att tänka på ljuset inomhus. Då blir det också arbetsgivarens ansvar.
Knepet för att klara den mörka årstiden är att använda ljuset på rätt sätt. Vara utomhus i dagsljus och gärna tidigt på dagen.
– Vi ser att förskrivningen av läkemedel ökar i de grupper som vistas inne mycket, skolelever och barn. Även äldre är en grupp som inte kommer ut, där är förskrivningen som störst. Det är trist att 30 procent av kvinnor på äldreboende äter antidepressiva. Det är grupper som inte kommer ut, säger Arne Lowden.
Inomhus kan man också tänka på att använda ljuset på rätt sätt. Att tända upp på morgonen och tona ner ljuset på kvällen. Men också ha rätt typ av lampor. Den äldre typen av belysning som har ett gult ljus gör oss mindre pigga än nyare lysrör med blåförstärkt ljus.
– När vi ser att människor vistas alltmer inomhus så är det viktigt för oss att tänka på ljuset inomhus. Då blir det också arbetsgivarens ansvar, säger Arne Lowden.
Man kan också använda speciella ljuslampor till exempel vid frukosten.
– En ljuslampa är ett utmärkt knep för att förebygga seasonal affective disorder (årstidsbundna depressioner), säger Arne Lowden.
Därför mår vi bättre av vintertid
