Det här är en förkortad och omarbetad version av en granskning från boken Hemtjänstmaffian, skriven av Kommunalarbetarens reporter Mira Klingberg Hjort och Arbetets reporter Karl Martinsson.


Två tjänstemän från Sundbybergs stad står utanför porten till ett lägenhetshus. Det är strax efter lunch och de är ute på spaningsuppdrag. 

En av de boende i huset är brukare hos företaget Real Omsorg i Stor Stockholm AB. 

Kommunen misstänker att Real Omsorg fuskar. De vill kontrollera om personal verkligen besöker den äldre som företaget påstår. För att kunna göra det måste de vara på plats. Det låter som en uppgift för polisen, men är numera något som flera kommuner med privata hemtjänstbolag behöver lägga tid på.

Tjänstemännen står nära porten och noterar att ingen vare sig kommer till bostaden eller lämnar den, trots att de i realtid ser hur personal loggar in i tidsregistreringssystemet. De ringer upprepade gånger på dörren till lägenheten där det ska pågå ett besök av hemtjänstens personal. Ingen öppnar. Det är tyst i lägenheten.

Tjänstemännen kan se hur personalen loggar ut efter en stund. ”Besöket” avslutas. Men ingen lämnar bostaden. De två tjänstemännen befinner sig utanför porten mellan 12.57-14.30 utan att någon kommer eller går. 

En av de två tjänstemän som var på plats den här höstdagen i september 2018 vill i dag inte prata om just det här besöket, eftersom kommunen befinner sig i en rättstvist med Real Omsorg efter att de slängt ut företaget ur kommunen. Hon vill heller inte framträda med sitt namn eftersom hennes yrkesroll kan vara utsatt.

Hon berättar att de har använt metoden att stå och spana utanför brukares bostäder flera gånger. 

– Våra utredarkolleger i andra kommuner skrattade åt oss, att vi satt ute i buskarna. Men om man tror att det är något fuffens, då underlättar det att man ser med egna ögon att det inte är någon som kommer och går trots att det är registrerat, säger tjänstemannen.

Hon och hennes kollega har slängt ut ovanligt många företag för fusk de senaste åren – åtta stycken mellan 2017 och 2018. Men hon tror inte att Sundbyberg har varit ovanligt hårt drabbat. Bara att de är bra på att kontrollera.

– Vi letade och vi hittade. Jag vet att alla kommuner inte har samma resurser. De har inte tid. Och börjar man kolla så… Antingen får man blunda och gå vidare till andra arbetsuppgifter eller så får man fortsätta och bara följa vart det leder en.

24 dömda

2013 avslöjade Kommunalarbetaren den stora fuskhärvan i Södertäljes hemtjänst. Den resulterade i en av de längsta och dyraste rättegångarna någonsin i Sverige. Totalt dömdes 24 personer för bedrägerier, varav en till fyra års fängelse och sju års näringsförbud

Fusket handlade om att behov av hemtjänst hade överdrivits eller helt hittats på. Företaget hade sedan inte utfört all hemtjänst de fakturerade kommunen för. 

På den tiden var elektroniska tidsregistreringssystem inte så vanligt som det är i dag. Fusket i Södertälje har beskrivits som ett uppvaknande för många kommuner. 

Men trots det har fusket fortsatt. Då och då blir det rubriker i tidningarna om enskilda fall, men det har inte funnits någon samlad kunskap om hur vanligt det är. 

Sju exempel på företag som fuskat

Företag A
Slängdes ut ur Katrineholm 2020. Fakturerade för många timmar vid ett stort antal tillfällen. Majoriteten av insatserna hade registrerats manuellt i efterhand och inte på plats hos de äldre. Enligt personal som hört av sig till kommunen hade de inte fått lön eller fått för låg lön. Företrädare för företaget hade tagit bort timmar som personalen arbetat så att lönen blev lägre.

Företag B
Slängdes ut ur Stockholm 2019. Företaget tog betalt för insatser som inte utförts. Exempelvis registrerades besök manuellt för en brukare som låg på sjukhus. De registrerade också dubbelbemanning som inte utfördes. Personer som inte arbetade i företaget registrerades som att de utfört insatser. Anställda loggade in under andra anställdas namn. Företaget hade anhöriganställda trots att det var förbjudet. Flera besök slogs ihop till färre längre besök. Bröt mot arbetstidslagen. 

Företag C
Slängdes ut ur Sundbyberg 2018. Tog betalt för insatser som inte utförts, bland annat genom att plocka ner blippetiketterna hos brukaren och registrera insatser på distans. Samma personal registrerade besök hos två olika brukare samtidigt. Det visade enligt kommunen att personal använde andras inloggningsuppgifter. Företaget försökte också radera bevis och hade anhöriganställda trots förbud. 

Företag D
Slängdes ut ur Jönköping 2020. Företaget hade registrerat och tagit betalt för insatser som inte utförts. De hade också anhöriganställda trots att det var förbjudet i kommunen. Kommunen upptäckte också att företaget hade slagit ihop flera besök till färre längre. Företaget bröt också mot arbetstidslagen.                 

Företag E
Slängdes ut ur Uppsala 2018. Hade tagit betalt för insatser som inte utförts. Personal hade inte arbetat hela den tid de varit inloggade. Blippetiketterna hos brukarna hade plockats ner så att personal kunde logga in och registrera besök på̊ distans. Flera besök hade slagits ihop till färre längre. Personal som inte varit formellt anställda i bolaget hade arbetat under andra personers namn. 

Företag F
Slängdes ut ur Upplands Väsby 2019. Personal hade loggat in under andra personers namn. Flera hade varit inloggade vid samma tillfälle hos brukare i både Upplands Väsby och Nacka. Företaget skickat in fejkade personallistor till kommunen. Slängdes också ut ur Sollentuna 2020Också här hade personal varit inloggad hos flera brukare samtidigt och också missat sju besök hos en kund. Nästan samtlig personal saknade rätt utbildning. Den som angivits som ansvarig för den dagliga driften arbetade heltid på en helt annan arbetsplats.

Företag G
Slängdes ut ur Linköping 2019. Hade överdrivit brukarnas behov och därmed tagit för mycket betalt av kommunen. Slagit ihop flera insatser till färre längre. Redovisade för mycket dubbelbemanning och tog därmed för mycket betalt. Det fanns också indikationer på anhöriganställningar trots förbud – alternativt att personalen utnyttjats. Detta eftersom personal arbetat från tidig morgon till sen kväll med få raster. 

I den nya boken Hemtjänstmaffian som kommer ut den 8 september har vi gjort den första riktiga kartläggningen av hemtjänstfusket. Sedan 2013 – året då Södertäljefusket avslöjades – har 66 företag slängts ut ur en eller flera kommuner på grund av fusk. 

Andra har avslöjats med fusk i någon kommun, men fortsatt som om ingenting har hänt i andra. Antalet kommuner som slängt ut fuskare landar på 27 stycken.

Främst är det kommuner i Stockholmsområdet som haft problem med fuskföretag – men det har också förekommit i andra delar av landet, som Linköping, Uppsala, Örebro, Karlstad och Boden. 

Kristdemokraten Acko Ankarberg Johansson skrev den statliga utredning som ledde fram till införandet av Lagen om valfrihetssystem, Lov, 2009. Det var Lov som ledde till att antalet privata hemtjänstföretag ökade dramatiskt. Hon blir överraskad av att det är så många företag som har åkt dit för fusk.

– Att någon åker dit varje år borde vara rimligt. Det är inte bra men det kan väl hända att någon missköter sig. Men att det är en så stor andel, det är ju anskrämligt illa, säger hon. 

Vi har läst igenom alla de 66 besluten för att få en bild av hur fusket går till och vilka som ligger bakom det. 

Det vanligaste är olika typer av manipulation av tidsregistreringssystemen. Företagen får betalt utifrån hur mycket hemtjänsttid som registreras som utförd. Kan man lura en kommun att man utfört mer tid än man faktiskt gjort finns det stora pengar att tjäna.

Men manipulationen av tidsregistreringssystemen kan också göras för att dölja andra typer av fusk, som att man tvingar personalen att arbeta mer än lagen tillåter. 

Är hemtjänstfusk ett brott?

Oftast blir konsekvenserna för ett fuskande hemtjänstföretag bara att de får lämna kommunen och eventuellt krävs på pengar på grund av avtalsbrott. Men hemtjänstfusk kan också räknas som bedrägeri och leda till böter eller fängelse. 

I praktiken förekommer det dock mycket sällan. Den enda gången hemtjänstföretagare har dömts för bedrägeri mot en kommun var den stora Södertäljehärvan 2013. Sedan dess har 16 kommuner polisanmält hemtjänstföretag. Totalt rör det sig om 21 polisanmälningar varav ingen alltså har lett till åtal.

Det finns flera exempel på företag som har utnyttjat sin personal under villkor som närmast kan beskrivas som slavliknande. Det har ofta handlat om att personal har tvingats arbeta långt mer än lagen tillåter men inte fått betalt för all den tid de har jobbat. 

En annan vanlig orsak till att manipulera tidsregistreringarna är att man har så kallade anhöriganställningar. I många kommuner är det förbjudet att personalen har en personlig relation till den äldre. 

Samtidigt kan ett företag som baserar en stor del av sin verksamhet på anhöriganställda slippa många kostnader. Ersättningen som hemtjänstutförarna får av kommunen baserar sig inte bara på vad en timme hemtjänst kostar. Den är högre eftersom den även ska täcka in sådant som restid mellan brukarna, tid för dokumentation, utbildning, raster och arbetsplatsträffar – den så kallade kringtiden. 

Det företag som minimerar kringtiden genom anhöriganställningar och dåliga arbetsvillkor kommer tjäna mer pengar än de som inte fuskar.

För de brukare och anhöriga som är med på upplägget kan det också vara en lockande lösning. Den anhöriga, ofta en kvinna från ett annat land som kan lite eller ingen svenska och står långt från arbetsmarknaden, får en försörjning för att ta hand om sin anhöriga – något hon kanske skulle ha gjort ändå. 

En före detta chef på ett av de fuskande hemtjänstföretagen, vi kan kalla henne Sara, berättar att många med bakgrund i andra länder ser det som självklart att ta hand om sina anhöriga.

Hon var själv inte inblandad i fusket på företaget där hon arbetade och är emot anhöriganställningar. Hon anser att det blir ett osunt beroendeförhållande mellan personalen och brukaren, där den äldre kan ha svårt att säga ifrån och klaga på sin anhöriga.

– Jag hade en anställd som tog hand om sin mamma. När jag var där sa mamman: du får inte berätta det här för min dotter men hon hjälper inte mig med någonting, bara handling. 

För en vanlig anställd skulle man kanske betala 20000 kronor i månaden. Men med en anhörig kanske man betalar 5000, eller 7000. Då kan du tänka dig hur mycket pengar som blir över i vinst för företaget.

Sara, före detta chef i hemtjänsten

Sara tar också upp att det går att tjäna mycket pengar på att ha anhöriganställda som inte utför allt det jobb som kommunen betalar företaget för. Det är också vanligt med svarta löner.

– För en vanlig anställd skulle man kanske betala 20 000 kronor i månaden. Men med en anhörig kanske man betalar 5 000, eller 7 000.  Då kan du tänka dig hur mycket pengar som blir över i vinst för företaget.

Genom Sara får vi en unik inblick i ett av de fuskande företagen. Hon berättar om hur företaget hon arbetade på kom runt kravet på en viss andel utbildad personal genom falska anställningar av personer med undersköterskeutbildning. Sara känner till flera sådana fall från företaget där hon jobbade, och ger ett exempel: 

– Det fanns en tjej som pluggade, de köpte hennes namn. De sa att du får en liten summa, 4 000-5 000 kronor eller liknande, och så använde de det namnet. Hon träffade kunderna för att hon skulle veta vad de heter om det skulle bli en kontroll.

Hon säger också att det förekom fusk med utbildningar. Det kan handla om att företaget köper falska utbildningsbevis till personal eller hjälper dem att fuska. 

– Då kan de bli anställda på riktigt och deras namn kan användas på fler kunder.

Sara berättar att hon kort efter att hon började på företaget ville ha ett möte med personalen hon var ansvarig för, men att det knappt fanns någon vanlig personal.

– Det fanns ingen personal som kunde komma till kontoret. Jag tror det var tre som var riktig personal. På pappret var det över 50 anställda. Det var anhöriga som jobbade.

66 företag

Många kommuner har de senaste åren byggt upp stora kontrollapparater för att komma åt fusket. Att 66 företag har slängts ut för fusk visar också att det har effekt. Men ofta tar det tid. Det finns flera exempel på företag som har åkt fast för fusk i en kommun men fått fortsätta i andra i flera år, innan de också har upptäckt fusk hos sig. 

Det finns även i dag företag verksamma i kommuner som tidigare har åkt fast för fusk i en annan kommun. Anledningen till det är att kommunerna menar att de måste hitta fusk just i den egna kommunen – annars håller det inte juridiskt att bryta avtalet. 

Ett exempel är företaget Sagac, som 2019 slängdes ut ur Stockholm för fusk med tidsregistreringar och anhöriganställningar. Men Sagac utför fortfarande hemtjänst i grannkommunerna Sundbyberg och Solna. Tjänstemannen i Sundbyberg säger att hon inte kände till att företaget sagts upp i Stockholm. 

Självklart, så länge det finns system där det finns skattemedel att hämta så kommer det finnas fusk. Så är det alltid och det är därför vi har kontroller.

Samuel Klippfalk (KD), vård- och omsorgsnämndens ordförande i Solna

I Solna säger vård- och omsorgsnämndens ordförande, Samuel Klippfalk (KD) att bristerna som visat sig i Stockholm inte finns i Solna. Han lyfter fram att kommunen har så kallad nyckelfri hemtjänst, vilket innebär att det inte går att registrera besök på distans.

Han betonar också att brukarna är nöjda. Vi påpekar att fusk med anhöriganställningar sällan visar sig i missnöjda brukare, eftersom de tjänar på fusket.

– Vi har förbud mot anhöriganställda i Solna, säger Samuel Klippfalk.

Det är många kommuner som har det men många företag bryter också mot förbuden, det är ett ganska vanligt sätt att fuska. 

 Självklart, så länge det finns system där det finns skattemedel att hämta så kommer det finnas fusk. Så är det alltid och det är därför vi har kontroller. 

Men i vissa fall har kommunerna hittat fusk och ändå gett företaget en ny chans. När de kontrollerat företaget igen, kanske ett halvår senare, har det visat sig att fusket fortsatt precis som förut. 

De kommuntjänstemän jag har intervjuat säger att det kan se jättebra ut på pappret, men samtidigt vet de att det inte är bra. Men de måste ha någonting att gå på i förhållande till kontraktet.

Mirjan Katzin, jurist

Hur grundliga kontroller som kommunerna gör varierar också. Juristen Mirjam Katzin, som också är aktiv i Vänsterpartiet, har skrivit en avhandling om hur kommunerna kontrollerar hemtjänstföretag. 

Där framkommer att fokus i kontrollerna och avtalskraven tydligt har skiftat från själva omsorgen till processerna, alltså rutiner och dokumentation hos företagen. Kommunerna får bara ställa krav på sådant som går att följa upp, och det är betydligt lättare att följa handlingsplaner och formella rutiner på plats än om de verkligen följs och omsorgen är bra. 

– De kommuntjänstemän jag har intervjuat säger att det kan se jättebra ut på pappret, men samtidigt vet de att det inte är bra. Men de måste ha någonting att gå på i förhållande till kontraktet, säger Mirjam Katzin. 

En person med god insyn i ett fuskande hemtjänstföretag berättar hur det gick till när Stockholms stad granskade företaget som hon jobbade på. Det var ett företag där fusket var utbrett och systematiskt. De hade bland annat anhöriganställningar trots förbud och all beviljad hemtjänst utfördes inte. 

– De frågade oss om våra rutiner. Och företaget hade så fina rutiner. Om du läste dem skulle du verkligen vilja bli anställd där, berättar personen med insyn.

Hon berättar att kommunen inte besökte företaget för en kontroll, utan bara skickade ett mejl. 

– De frågade om antalet personal som var fastanställda och timanställda. Hur många som var undersköterskor eller vårdbiträden och om kunderna var nöjda. Det är klart att kunderna var nöjda. Min mamma skulle aldrig klaga på att hon inte är nöjd med mig.

Så gjorde vi granskningen

Vi har begärt ut alla beslut om uppsägning eller hävning av hemtjänstföretag i alla 169 kommuner som har använt sig eller använder sig av Lagen om valfrihetssystem, Lov, inom hemtjänsten. Vi har sedan gått igenom besluten för att kartlägga både omfattningen och hur fusket går till.

Hävning är det skarpaste sättet som kommuner kan bryta ett avtal på. Ofta innebär det att företaget får sluta direkt. Säger kommuner i stället upp ett företag finns det en uppsägningstid då företaget får fortsätta verka – ofta på ett halvår. Om det blir hävning eller uppsägning beror på hur grava fel företaget begått.

Med fusk menar vi att företagen medvetet har vilselett kommunenDet kan handla om att företaget har tagit betalt för insatser som inte har utförts, att de har haft anhöriga till brukarna anställda för att utföra omsorgen trots att det varit förbjudet och att de har manipulerat tidsregistreringssystemen.

Om boken Hemtjänstmaffian

Artikeln är en förkortad och omarbetad version av en granskning från boken Hemtjänstmaffian, som kommer ut på Atlas förlag den 8 september. Hemtjänstmaffian är skriven av Kommunalarbetarens reporter Mira Klingberg Hjort och Arbetets reporter Karl Martinsson. 


Så går hemtjänstfusket till