20 hemtjänstföretag fick tillstånd trots fusk
Den ansvariga myndigheten har misslyckats med att stoppa hemtjänstfusket. Minst 20 företag har fått tillstånd att bedriva hemtjänst av Ivo, trots att företrädarna tidigare avslöjats med fusk.
Luis Alberto Arce.
Det här är en förkortad och omarbetad version av en granskning från boken Hemtjänstmaffian, skriven av Kommunalarbetarens reporter Mira Klingberg Hjort och Arbetets reporter Karl Martinsson.
Det måste ha handlat om hämnd. Luis Alberto Arce kan inte tolka det på något annat sätt.
I slutet av 2020 fick han sparken från hemtjänstföretaget Efoel och berättar hur livet under några månader höll på att rasa samman.
När familjen inte kunde betala hyran och höll på att bli vräkta. När de inte kunde få något försörjningsstöd för att hans fru på pappret fortfarande var anställd på hemtjänstföretaget trots att även hon hade fått sparken.
Hur företaget vägrade att lämna över ett arbetsgivarintyg så att han kunde söka a-kassa. Att företaget inte skickade in något anställningsbevis till Försäkringskassan så att hans fru nekades sjukpenning.
– Det är självklart att det var hämnd, för jag sa till dem att jag inte kommer att ge mig. Jag kommer att ringa överallt, kommunen, tidningen. De ska inte få göra så här.
Han minns fortfarande utvecklingssamtalet i oktober 2020. Solen sken över betongen och asfalten i Fisksätra, förorten i Nacka utanför Stockholm där Efoel har sitt kontor. Hans chef ville hålla samtalet utomhus. Luis Alberto Arce hade då jobbat som timanställt vårdbiträde på Efoel i ungefär ett år. Och sakta börjat misstänka att någonting inte stod rätt till med lönen. Han hade satt sig ner och räknat – timme för timme, krona för krona.
Det gick inte ihop. De långa dagarna, som ofta resulterade i över 200 arbetstimmar i månaden, borde ge flera tusen kronor högre lön än den som varje månad kom in på hans konto.
– Då sa jag till. Jag ville veta varför de dragit 20 timmar av min månadslön. Chefen sa bara: ”Det är mitt företag och jag bestämmer. Vill du inte ha det så, kan du sticka härifrån”.
200 timmars arbetsvecka
Han ringde facket. Några dagar senare fick han sparken på dagen. Han beskriver det själv som att han blev fysiskt utknuffad från kontoret någon gång vid lunchtid. Trots att han egentligen skulle arbeta till klockan fyra.
– Hon sa: ”Du är avslutad, hejdå.” Det var bara det. Inga papper, ingenting, nada.
Zaid Ghirum är driftsansvarig på Efoel. Han tillbakavisar samtliga av Luis Alberto Arces anklagelser.
– Han hittar bara på. Det stämmer inte.
Efoel är noga med tidsregistreringarna och fuskar inte, menar han. De har betalat korrekt lön till de anställda. De har visst gett Luis Alberto Arce arbetsgivarintyg direkt efter att han slutat och rapporterat korrekt till Försäkringskassan.
Sedan våren 2021 har det pågått en tvist mellan Efoel och fackförbundet Kommunal för några anställda på företaget. Konflikten är uppe på central nivå och ännu inte avslutad. Kommunal vill inte uttala sig innan dess. Enligt Zaid Ghirum handlar tvisten enbart om att de är oense om övertidsersättningen för några anställda.
– Vi betalar övertiden på ett annat sätt. Systemet räknar ut det automatiskt, men det står inte på lönespecifikationen.
Hon sa: ’Du är avslutad, hejdå.’ Det var bara det. Inga papper, ingenting, nada.
Fusket och oegentligheterna i den privata hemtjänsten är omfattande och pågår i hela landet. Det visar vår granskning av alla hävningar och uppsägningar av privata hemtjänstföretag sedan 2013. Sedan dess har 66 företag slängts ut för fusk ur totalt 27 kommuner.
Situationen är också välkänd hos politikerna. Redan 2012 inleddes en statlig utredning som bland annat undersökte om det behövdes hårdare kontroller av de som äger och styr hemtjänstföretag. Utredningen, som blev klar 2015, slog fast att den snabba privatiseringen av välfärden ”präglats av en viss aningslöshet” och att hårdare kontroller behövdes. I januari 2019 blev utredningens förslag verklighet. Från och med då krävs det tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för att få bedriva hemtjänst. Nu skulle de oseriösa hemtjänstföretagarna stoppas.
Men historien om Efoel visar att det inte alltid har fungerat. Företaget är verksamt i kommunerna Nacka och Salem strax utanför Stockholm. Ägaren och styrelseordföranden är en läkare som heter Beimnet Abraha. Han har också bedrivit hemtjänst i stockholmsförorten Tensta men genom ett annat företag, Hötorgets vårdcentral AB. I oktober 2017 slängdes det företaget ut ur Stockholms stad med omedelbar verkan.
Enligt stadens hävningsbeslut hade företaget fuskat och brustit på en rad punkter. Bland annat hade bara 11 procent av personalen rätt utbildning, mot stadens regler som kräver minst 50 procent. Företaget fuskade med tidsrapporteringen och staden upptäckte in- och utloggningar hemma hos brukare trots att personalen inte varit på plats. De bröt också mot arbetstidslagen genom att inte ge tillräcklig dygns- och veckovila till de anställda.
Zaid Ghirum, driftsansvarig på Efoel, var ekonomiansvarig på Hötorgets vårdcentral. Han förnekar att företaget fuskade i Stockholm. Han vill först inte ens gå med på att Stockholm påstått att de har gjort sig skyldiga till de brister och fusk som gjorde att de slängdes ut. Vi påpekar att vi har läst beslutet.
– Men de har inte lämnat det skriftligt till oss. De ringde och sa helt plötsligt att vi måste stänga. Vi hade ändå tänkt lägga ner eftersom det gick med förlust, så vi var inte så intresserade att veta varför.
Skulle inte tillståndskravet stoppa företagare som tidigare åkt dit för fusk? Hur kunde Efoel få tillstånd av Ivo att bedriva hemtjänst när systerföretaget slängts ut ur Stockholm bara några år tidigare? Finns det fler liknande fall?
Vi går igenom alla företag som avslöjats med fusk sedan 2013 och hittar en rad företag och företrädare som fått tillstånd av Ivo trots att de avslöjats med fusk:
- Fem fuskföretag har fått tillstånd trots att samma personer som företrädde bolagen när de slängdes ut för fusk fortfarande styr dem.
- Ytterligare åtta fuskande företag har fått tillstånd att bedriva hemtjänst strax innan de har slängts ut ur en kommun. Med stor sannolikhet var flera av dessa företag under utredning i kommunerna samtidigt som tillståndsprocessen hos Ivo pågick.
- Vid en tillståndsprövning är det personerna som driver företaget som ska vara lämpliga. Och en företrädare i ett hemtjänstföretag kan också ha fuskat i ett helt annat bolag. Vi hittar sex sådana hemtjänstföretag, vars företrädare tidigare företrätt andra företag som slängts ut ur kommuner på grund av fusk.
20 företag
Totalt har alltså minst 20 företag fått tillstånd av Ivo för att bedriva hemtjänst där företrädare bevisligen har fuskat gentemot kommuner de varit verksamma i. Vi har bara granskat de företag som medvetet fuskat. Till dessa 20 kan sannolikt läggas en rad andra företag som slängts ut för andra brister.
Ivo har trots upprepade påstötningar inte velat ställa upp på en intervju och har i stället valt att svara på våra frågor skriftligen. I ett mejl till oss beklagar Ivo att det finns företag som fått tillstånd trots att de tidigare har avslöjats med fusk.
”Ivo anser självklart att detta är mycket olyckligt. Varje gång människor drabbas, eller riskerar att drabbas, av brister som hade kunnat undvikas genom en mer träffsäker tillståndsprövning eller tillsyn är ett misslyckande.”
Vad är det då som har hänt? Det är tydligt att fusk är en grund för att neka ett företag tillstånd. Sedan tillståndskravet infördes har en rad företag nekats tillstånd för att företrädarna tidigare åkt fast för fusk i någon kommun.
Men Efoel och en rad andra företag har alltså slunkit genom nätet. Trots att systerföretaget Hötorgets vårdcentral alltså slängdes ut ur Stockholm bara två år tidigare fick Efoel tillstånd av Ivo i september 2019. I beslutet framgår att Ivo har begärt in underlag från kommunerna Nacka och Salem där de verkar i dag. De är nöjda med företaget. Ivo har dock inte frågat Stockholm, där fusket avslöjades. Myndigheten verkar helt enkelt ha missat att de båda företagen hänger ihop.
Samma mönster upptäcker vi i många av de andra besluten. I tillståndsbesluten för företagen som fuskat saknas ofta underlag från just de kommuner där företaget slängts ut. Ibland har Ivo inte frågat en enda kommun om hur företaget skött sig.
I en Ivo-rapport från april 2021 beskrivs stora brister i kommunikationen mellan myndigheten och kommunerna. Ivo hämtar information från de kommuner där de känner till att det företag som sökt tillstånd är verksamt, men konstaterar att informationen snabbt kan bli inaktuell om företaget startar verksamhet i fler kommuner.
Ivo hänvisar i sitt svar till oss att myndigheten bett regeringen om ett 40-tal lagändringar för att göra tillståndsprövningen och tillsynen ”mer effektiv och träffsäker”. Bland annat vill Ivo att kommunerna blir skyldiga att anmäla till dem när de slänger ut ett företag eller hittar allvarliga brister.
Det skulle lösa ett problem, att Ivo missar fusk i företag som är under granskning i någon kommun under tillståndsprocessen. Men det skulle inte lösa ett annat stort problem – att Ivo helt enkelt inte känner till historiken kring företag, var de tidigare verkat och vilka kommuner de i dag inte är kvar i.
Företagen är ju inte längre verksamma i en kommun om de slängts ut för fusk. Ivo bekräftar själva att systemet skapar risk för att företag får tillstånd, fast de inte borde få det:
”Detta skapar en risk för att Ivo bifaller tillstånd till aktörer som hade nekats detta om Ivo hade haft kännedom om aktörens bristfälliga utförande i en viss kommun” skriver myndigheten i rapporten.
Varför kan de då inte skapa ett likadant register som vi har gjort över alla företag som fuskat historiskt?
Ivo svarar oss att man i dagsläget inte har ”verktyg för att på ett systematiskt sätt samla in underlag från samtliga kommuner i Sverige om specifika aktörer.”
Verktygen vi har använt oss av är mejl och Excel.
Vad får det här för konsekvenser? Att fusket och de dåliga arbetsvillkoren som ofta följer i dess spår tillåts fortsätta. Vi vet givetvis inte om så är fallet i alla de 20 företag vi hittat. Företagen kan ha skärpt sig och i dag bedriva en god verksamhet. Men i två av dessa företag har vi själva hört berättelser från anställda om fortsatt fusk och arbetsvillkor under all kritik.
För Luis Alberto Arce eskalerade situationen efter att han fick sparken. Hans fru, som arbetat som timanställd för företaget i ungefär fyra års tid, började också ifrågasätta märkligheter i sin lön.
Situationen på jobbet ledde till att Luis Alberto Arces fru blev sjukskriven. Vi träffar honom i familjens lägenhet i Fisksätra i början av mars 2021, ungefär fem månader efter att han fick sparken. Situationen med vräkningshotet har precis börjat ordna upp sig. Försörjningsstödet har kommit in, men han har fortfarande inte fått någon a-kassa.
Han ger ett självsäkert och bestämt intryck där han sitter framåtlutad i sin fåtölj. Det är tydligt att han är en person som inte är rädd för att säga vad han tycker när han upplever att något är fel. Men när vi kommer in på de senaste månadernas kaos, fruns sjukdom och hotet om att bli hemlösa har han svårt att få fram orden.
– Vi hade inte… Hon låg på sjukhus och fick inga pengar från Försäkringskassan. Jag fick inte pengar från a-kassan eller någonstans.
Så gjorde vi granskningen
Vi har begärt ut alla beslut om uppsägning eller hävning av hemtjänstföretag i alla 169 kommuner som har använt sig eller använder sig av Lagen om valfrihetssystem, Lov, inom hemtjänsten. Vi har sedan gått igenom besluten för att kartlägga både omfattningen och hur fusket går till.
Hävning är det skarpaste sättet som kommuner kan bryta ett avtal på. Ofta innebär det att företaget får sluta direkt. Säger kommuner i stället upp ett företag finns det en uppsägningstid då företaget får fortsätta verka – ofta på ett halvår. Om det blir hävning eller uppsägning beror på hur grava fel företaget begått.
Med fusk menar vi att företagen medvetet har vilselett kommunen. Det kan handla om att företaget har tagit betalt för insatser som inte har utförts, att de har haft anhöriga till brukarna anställda för att utföra omsorgen trots att det varit förbjudet och att de har manipulerat tidsregistreringssystemen.
Om boken Hemtjänstmaffian
Artikeln är en förkortad och omarbetad version av en granskning från boken Hemtjänstmaffian, som kom ut på Atlas förlag den 8 september. Hemtjänstmaffian är skriven av Kommunalarbetarens reporter Mira Klingberg Hjort och Arbetets reporter Karl Martinsson.
