Över 450 anmälda arbetsskador orsakade av skyddsutrustning
Många har hörsammat Arbetsmiljöverkets uppmaning och anmält arbetsskador orsakade av munskydd och andningsskydd. Men för att Arbetsmiljöverkets ska agera krävs att arbetsgivaren anmäler problemen som ett allvarligt tillbud och det har inte skett.
Ulrika Scholander, Arbetsmiljöverket.
Att jobba med skyddsutrustning är tufft. Det har flera kommunalare vittnat om. En del har fått klåda och hudeksem, blåsor i munnen, näsblod och huvudvärk.
När KA i våras intervjuade Arbetsmiljöverket uppmanade myndigheten anställda att anmäla besvären som arbetsskada.
– Det är viktigt att alla typer av arbetsskador anmäls till Försäkringskassan. Visar det sig att väldigt många fått problem så blir det ett tydligt tecken på att vi måste vidta åtgärder, sade Maria Dalin, som sitter i Arbetsmiljöverkets expertgrupp för corona.
Nu har mer än 450 arbetsskador kopplade till munskydd och andningsskydd anmälts under pandemin, de flesta under 2021. Frågan är om det lett till några förbättringar för de anställda.
Mer än 450 anmälda skador
Ulrika Scholander är sektionschef på Arbetsmiljöverkets inspektionsenhet. Hon säger att för att Arbetsmiljöverket ska kunna agera krävs att myndigheten får in anmälningar om allvarliga tillbud från arbetsgivarna. Och det har inte skett.
– För att vi ska kunna se händelsen krävs att arbetsgivaren anmäler det som ett allvarligt tillbud, eftersom vi annars inte har den information vi behöver för att boka inspektion. Vid anmälda arbetsskador går informationen till Försäkringskassan.
Hur förklarar man att det kommit in många anmälningar om arbetsskada, men få anmälningar från arbetsgivare?
– Det vet vi inte. Men arbetsgivaren ska göra en bedömning av om händelsen är ett allvarligt tillbud som påverkar arbetsmiljön.
Den som inte får gehör från sin arbetsgivare om problem med skyddsutrustning, kan vända sig till sitt skyddsombud. Hjälper inte det kan skyddsombudet göra en anmälan till Arbetsmiljöverket, en så kallad 6:6a.
Det är viktigt att arbetsgivaren tänker till och att man inte tar till det som slentrian hela tiden, eftersom det faktiskt kan vara ganska jobbigt att arbeta med skyddsutrustning och att det kan ge upphov till väldiga besvär.
Ulrika Scholander understryker att skyddsutrustning bara ska användas när det inte går att vidta andra smittskyddsåtgärder. Varken munskydd eller andningsskydd är tillverkade för att användas ett helt arbetspass, månader och år i sträck.
– Det är viktigt att arbetsgivaren tänker till och att man inte tar till det som slentrian hela tiden, eftersom det faktiskt kan vara ganska jobbigt att arbeta med skyddsutrustning och att det kan ge upphov till väldiga besvär.
Arbetsgivaren bör låta personalen prova ut andningsskydd som köps in, och göra individanpassningar.
– Det är inte så att one size fits all och det är viktigt att andningsskydden sitter bra om de ska ge det skydd som det är tänkt.
Arbetsmiljöverket fick under sommaren in en anmälan från ett skyddsombud om andningsskydd som orsakade problem som skav bakom öronen och hudeksem. Men den drogs tillbaka då arbetsgivaren köpte in en ny typ av andningsskydd, berättar Ulrika Scholander.
– Förra året fick vi in ganska många anmälningar om skyddsutrustning som inte funkade eller var undermålig. Att vi inte sett den typen av ärenden lika mycket nu kan bero på att det fungerar bättre i dag.
