För många kommunalare har munskydd och visir blivit en del av arbetsvardagen. Och det är slitigt, inte minst för huden i ansiktet. Undersköterskor och vårdbiträden vittnar om att huden blir irriterad runt munnen, i pannan och på hakan. Skyddsutrustningen skaver också bakom öronen och över näsryggen.

På yrkes- och miljödermatologiska avdelningen på Skånes universitetssjukhus har man märkt att fler får problem. Överläkare Nils Hamnerius har träffat flera patienter som jobbar i sjukvården och äldreomsorgen.

– Det vanligaste är problem med rodnad och klåda, att huden blir torr, säger han.

Förklaringen är troligtvis att det blir varmt under skyddsutrustningen och en ökad fuktighetsgrad påverkar hudens barriärfunktion. När man måste ha munskydd på sig varje arbetspass blir huden till slut överansträngd.

– I den bästa av världar behöver man inte ha munskyddet på så länge, men som läget är nu finns det inte mycket utrymme för att låta huden vila. De flesta måste ju ha munskydd på även när de tar rast i personalutrymmen, säger Nils Hamnerius.

I den bästa av världar behöver man inte ha munskyddet på så länge, men som läget är nu finns det inte mycket utrymme för att låta huden vila.

Nils Hamnerius

Det bästa man kan göra är att stötta huden med oparfymerad kräm både före och efter arbetspasset. Den som har klåda kan använda kortisonkräm varje kväll under några dagar.

– Om man har besvär trots att man gör de här sakerna finns det skäl att söka hjälp av vården för att utreda om det kan handla om en allergi.

Det finns vittnesmål från personal om misstänkta allergiska reaktioner, men av de patienter som allergitestats av Nils Hamnerius och hans kolleger har hittills ingen visat sig ha en allergi.

– Man kan vara allergisk mot gummi­ämnen, men de munskydd som är upphandlade i Region Skåne är latexfria.

En del vårdpersonal får också försämrad akne av den instängda miljön under munskyddet. De ska använda sin vanliga behandling mot akne, undvika att smörja med fetare krämer och minska ner på smink. Även de som har eksemhud bör behandla den som vanligt. Förvärras problemen trots behandling ska man söka hjälp på en hudmottagning. 

Många kommunalare vittnar också om att de oftare får näsblod sedan de börjat bära munskydd. Näsblod är generellt inte farligt om man inte tar blodförtunnande medicin, men kan ändå vara besvärligt.

En vanlig orsak till näsblod är att man petar i näsan eller snyter sig, som man känner att man kan behöva göra när man har haft munskydd på.

Johan Hellgren

Johan Hellgren är professor och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhusets klinik för öron, näsa och hals-problem. Han känner inte igen att användning av munskydd skulle kunna orsaka näsblod, men säger samtidigt att forskningsläget är oklart.

– Vi har ingen erfarenhet av det, men man kan såklart inte utesluta att det finns ett samband. 

Johan Hellgren, som själv använder munskydd dagligen, tror att en förklaring kan vara att munskyddet gör att man grejar mer med näsan.

– En vanlig orsak till näsblod är att man petar i näsan eller snyter sig, som man känner att man kan behöva göra när man har haft munskydd på.

För att inte reta slemhinnorna i näsan är det bättre att dra in slemmet bakåt in i näsan. Får man näsblod kan man knipa ihop näsvingarna med fingrarna och hålla en kvart så att blödningen stannar av. 

– Sedan kan du lägga in en liten bomullstuss med olja på. 

Munnen är sämre på att återfukta luften. Om du hela tiden andas med munnen dras vätska från slemhinnorna och du torkar ut hela systemet. Det bästa är att dricka små mängder vatten ofta.

Johan Hellgren

Att smörja näsan med näsolja är en bra förebyggande åtgärd, samt att skölja med saltvatten. Det gör att såret i näsan läker bättre.

– Det blir som när du har ett skrubbsår på sommaren och badar mycket, då lossnar skorpan fint. Om du i  stället petar och fräser så river du upp såret på nytt, säger Johan Hellgren.

Näsblod är vanligare på vintern då luften är torrare. Munskydd gör dock att luften vi drar in i näsan blir fuktigare, eftersom det är utandningsluft från munnen.

Däremot blir munnen och halsen torrare. Det beror på att den som bär munskydd får svårare att andas genom näsan och i  stället främst använder munnen. 

– Munnen är sämre på att återfukta luften. Om du hela tiden andas med munnen dras vätska från slemhinnorna och du torkar ut hela systemet. Det bästa är att dricka små mängder vatten ofta. 

I Skåne har en enkät skickats ut till alla sjukhus där personalen fått svara på frågor om problem kopplade till munskydd. Vilken typ av munskydd som är bäst kommer studien dock inte att kunna svara på.

– Vi får jättemycket frågor om det, men tyvärr har vi inget bra svar för vi har inte sett någon typ som sticker ut, säger Nils Hamnerius.


Här är läkarnas bästa tips